Quantcast
Channel: Kultur | svenska.yle.fi
Viewing all 20110 articles
Browse latest View live

Sonja Biskop: Man måste må bra i själen för att sjunga rent

$
0
0

Sonja Biskop är countrysångerskan som blev stjärna i Lettland. Hon skulle gärna sjunga i fler musikaler men trivs lika bra i köket. Den här veckan är hon gästartist i På resande not.

Sonja Biskop inledde sin karriär i bandet Country Life, som hon sjöng med i många år.

- Jag har faktiskt velat komma ifrån countryn lite grann. När man utvecklas som människa vill man byta stil och det kommer nya saker in i livet, så jag vill gärna prova nya stilar. Men jag har fått countrystämpeln.

- Countryn har jag fått med mig hemifrån. Vi lyssnade mycket på countrymusik och pappa köpte musik av Jim Reeves och Hank Williams. Det var den traditionella countryn vi lyssnade på och det var egentligen den jag började sjunga också, men med åren kom lite poppigare toner också.

Du har sjungit nästan allt. Finns det någon genre du inte ger dig in på?

- Rock. Hårdrock. Metall. Det är absolut inte min grej. När jag hör en sån låt byter jag kanal eller stänger av. Men jag är sånglärare också, och i det jobbet möter jag den där musiken, så jag har respekt för den. Folk tycker ju om rock så jag måste kunna coacha ändå. Men det betyder ju inte att jag behöver tycka om den… (skratt)

Kristina från Duvemåla vore en drömroll. Jag älskar ”Du måste finnas”, det är min absoluta favoritsång.― Sonja Biskop

Vad får du ut av att undervisa i sång?

- Majoriteten av mina elever är runt tjugo och när jag var i deras ålder hade jag massor av drömmar, drömmar om vad jag ville göra och vilka scener jag ville stå på. Jag ser samma längtan i deras hjärtan. Jag tycker om att ge av mig själv, ibland ger jag kanske för mycket och kör slut på mig. Men det ger mig mycket att se när någon lyckas, att det går bra och någon utvecklas som sångare och har framgång. Det älskar jag med mitt jobb.

- Mitt bästa tips till mina elever är tro på sig själva. Det är inte bara sångrösten och tekniken som måste funka utan det är också själen och hela människan som måste fungera. Jag brukar ibland säga om det är något problem med en röst eller med falsksång att gå in i dig själv och lyssna till dig själv. Det är där det behöver repareras för att du ska kunna sjunga rent, det har jag kommit fram till under de här åren.

- Det har ingen betydelse hur mycket man jobbar med rösten om man inte mår bra inombords. Rösten är själva människan också.

Karriär i Lettland

Många av Sonja Biskops sångelever drömmer säkert om en internationell karriär och även där kan Sonja ge tips och råd. Hon är en etablerad och firad stjärna i Lettland sedan flera år.

- Efter att jag varit med i finska Eurovisionen 2004 skrev jag en låt tillsammans med några andra. På den tiden var det pop att skicka sina låtar till andra länders finaler, men för att få skicka in sitt bidrag behövde man en låtskrivare med från det landet. Jag kontaktade ett skivbolag i Lettland, som visade sig vara ett stort bolag. De var inte så intresserade av vår låt, men killen på bolaget sa att han letat efter en röst som min i hela Baltikum för ett projekt. Där började resan.

- Det var ett projekt med den stora kompositören Raimonds Pauls, han som skrev ”Miljoona ruusua”. Hans musik skulle bli internationell, så en del av låtarna skulle spelas in på engelska. De hade kända textförfattare med från USA, och så fick jag en låt att provsjunga.

- Först tänkte jag att jag inte ville vara någon demosångare, men så gav jag det ett försök.

Snart kom ett meddelande om att jag var såld, att det här inte var en demo utan början till ett album och att de ville skriva kontrakt med mig.

Sonja Biskop upträder med På resande nots husband. Sonja Biskop upträder med På resande nots husband. Bild: Parad Media 6277 6614 000,avsnitt 14,på resande not,Sonja Bishop,sonja biskop,säsong 3,Yle Fem

Du ställde också upp i den lettiska melodifestivalen. Hur skulle det ha varit att tävla för ett annat land?

- Det skulle ha varit ganska speciellt. Jag har ju varit med både i Finland och i Lettland, och i Lettland var det kanske inte lika högtravande, trots att det var en stor tävling. Det är lite så med lettländarna att de gärna väntar och ser, de har inte så bråttom. I Finland var det kanske mer proffsigt.

- Men det skulle ha varit jätteroligt att representera Lettland. Jag sjöng en duett med en sångerska som heter Amber och vi hade en jättefin låt som jag faktiskt har sjungit efter det också i Finland. Det skulle ha varit roligt att vinna men jag fortsätter ju att jobba där.

Passion för filmmusik och musikaler

Vill du tävla igen i den finska uttagningen?

- Nej, jag tror inte det. Men jag är lätt att övertala... (skratt)

- Jag har sagt varje år att det där tänker jag inte göra igen, och sedan ångrar jag mig lite. Följande år tänker jag igen att det där ska jag inte göra. Men man vet aldrig.

Du har testat det mesta utom rock. Vad känner du att du har kvar att göra?

- Kanske inget som jag har helt ogjort, men jag tycker jättemycket om musikal eller överlag scenisk musik. Filmmusik och musikaler. Det ligger jättenära mitt hjärta. Jag har en passion för det.

- Jag har varit med i musikaler men skulle gärna göra det igen. Kristina från Duvemåla vore en drömroll. Jag älskar ”Du måste finnas”, det är min absoluta favoritsång. Man ska inte bara sjunga den, man ska leva med i den. Det finns så mycket känslor i den låten och jag gillar när känslorna växlar i samma låt.

Hur mycket kan du själv identifiera dig med den sången?

- Det finns ju olika knep för hur man ska göra för att leva sig in i en roll, men jag tänker mig nog själv i den där situationen. Det finns en gräns för hur långt man kan gå utan att bryta ihop på scenen, men jag skulle nog gå väldigt nära den gränsen.

Det är snart jul. Vad önskar du dig?

- Lugn och ro och vila. Det har varit ett tungt år. Jag har varit sjuk en längre tid och mitt jobb tar en del på krafterna.

- I somras drev jag och min bror ett café i Kronoby där jag lagade maten. Jag älskar att laga mat, det är en kontrast till mitt vanliga jobb. Jag är jättesocial på jobbet men älskar också att vara asocial. Jag sätter upp håret under mössan, tar på mig arbetskläderna och går in i köket och skär biffar och bultar dem utan att behöva tänka på en enda ton (stort skratt). Det är härligt!

Intervju: Tobias Larsson


Dejtningens historia: Från nattfrieri till Tinder

$
0
0

I bondesamhället sov unga kvinnor på sommaren ute på loftet och de unga herremännen strök nattetid omkring i lag och knackade på. Den som kunde leverera de bästa ramsorna och dikterna blev insläppt.

Klicka på de röda bollarna på bilden så får du se hur det gick till under olika tider!

Umgänget under nattfrierierna var väl övervakat av byn och i sedlighetens namn höll alla berörda parter kläderna på när de unga sov bredvid varandra. Naturligtvis urartade seden i något skede. Senast på 30-talet upphörde nattfrierierna i landet.

På sextiotalet tog man datamaskinen till hjälp då teknologerna ordnade "datadans" på Dipoli i Esbo. 360 gossar och tjejer serverades en "databiff" och de fick var sitt glas rödvin och sittordningen var uträknad av en datamaskin. Året var 1968.

Under åttiotalet tittade hela Finland på dejtningsprogrammet "Napakymppi" på tv, med Kari Salmelainen som slipad programvärd. Fröken eller herr "X" tentade och valde mellan kandidaterna A, B eller C som satt bakom en vägg. Men den sexuella frigörelsen hade inte nått alla ungdomar ännu. Vissa hade den sedan nått ganska hastigt, som vi ser i arkivklippet ovan.

Under nittiotalet kunde man delta i diverse telefon-chattar och sms-chattar på (natt)-tv eller skickat dejtnings-sms med oklart resultat.

Idag behöver man bara svepa fram kvinnor eller män i ett otal appar på sin telefon eller besöka dejtningssidor på webben. Tinder, Happn, Den finlandssvenska kontakten, badoo.com, dateinasia.com för att nämna några. Mängden dejtningstjänster är enorm. Hannah förevisar den kändaste appen Tinder i videon.

Nattfrieri /Sls arkiv Nattfrieri Bild: Svenska litteratursällskapet samling SLS 1555 Nattfrieri

På Arenan kan du lyssna på Annika Sylvin-Reuters radioinslag där folkloristen Carola Ekrem berättar om nattfrierier.

Läs också Hannah Norrenas kolumn om dejtningsstress.

Vad har du själv för tips eller erfarenheter av dejtning? Berätta för oss hur du upplevt det!

Källor och foton:
Svenska litteratursällskapet samling SLS 1555 (stor bild)
Svenska litteratursällskapet samling SLS 274 (liten bild)

Pia-Maria Lehtola: Förväntningar inför slottsbalen

$
0
0

På Självständighetsdagens festmottagning på slottet vill alla klä sig fint för att hedra vårt land. Hur festkreationerna kommer att se ut i år kan man förutspå. Tygaffärerna har sålt mest blåa tyger, en trygg favorit bland finländare. En ny trend är de längre ärmarna, sammet, starka färger och paljetter.

Spets och volanger syns i årets festmode. Ett ljusblått tyg med vita spetsvolanger. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola tyg,volang

Smalare silhuetter och volanger

Om jag fick önska skulle jag gärna se smalare silhuetter i flygande tunna chiffongtyger med påsydda volanger i plisserat tyg. De pompösa prinsessklänningarnas tid är förbi. Det italienska modehuset Gucci har i sina hötskollektioner klätt kvinnan i transparenta, blommiga långärmade klänningar i brutna färger. Det finns något pudrigt över den romantiska 1970-tals flärden.

Plissé, från franskans plisser, vecka. Ett plisserat tyg har veck som formats med stark värme.

En av höstens stora modesnackisar har varit volangens återkomst. Från att ursprungligen ha varit en manlig detalj från 1600-talet har den länge stått för det urkvinnliga och damiga. År 1859 hade kejsarinnan Eugénie av Frankrike 103 volanger på sin balklänning. Volangen blev en symbol för överflöd. Idag är volangskjortan en lek med det damiga koketterandet.

Volang, från franskans volant, flygande. En volang är ett rynkat tygstycke som sytts på ett tyg.
En tyllsjal med spetskantade volanger. Ett tyg av tyll med volanger som dekoration. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola spets,volang

Svart tjock sammet är ett festligt material som för tankarna till filmstjärnor från 1940-talet. Svart sammet med applikationer i ett annat material har synats hos de stora modehusen. Den röda spetsen har varit het i höst. Spetstyg av fin kvalitet skuret i klassiska snitt ser festligt ut och kunde värma upp stämningen på vinterbalen.

En detalj från en röd spetsklänning med rubinröda paljettdekorationer. Rött spetstyg med rubinröda paljetter. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola mode,spets

Romerska vibrationer

Till mina förberedelser inför slottsbalen hör ett besök hos Kronohagens drottning. Vintagehandlaren Arja Könönen besökte sin andliga hemstad Rom i oktober. Hon var så lycklig över att flanera i stan såsom alla kvinnor i Rom med öppen kappa i strålande solsken. Till hennes program hör att besöka de stora modehusen Chanel, Dolce & Gabbana och Prada för att få inspiration. Arja känner sig lite galen i Finland här är hon ofta too much.

- I Finland är allting så grått och försiktigt. I Rom får jag vara mig själv och använda glitter på dagen också!

De barockinspirerade brokadtygen från 1950-talet är mode igen. Spetskjortor och en guldfärgad brokadkappa. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola brokadtyg,spetstyg
Brokad, från italienskans broccato, genombrutet. Ett brokadtyg kan vara av siden eller sammet som dekorerats med trådar i silver eller guld.

Inför slottsbalen lyfter Arja fram några vintageklänningar som kunde ha varit tagna direkt från de stora modehusen idag. En klänning har just samma guldbrokadtyg som Prada.

- Sidenklänningarna med broderier av svarta glaspärlor var också starkt framme i Rom. Jag såg örhängen som såg ut som kristallkronor från Versailles.

En detalj av en svart sidenklänning broderad med svarta glaspärlor. Ett svart tyg med dekorationer av svarta glaspärlor. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola broderi,stenkolspärlor

I alla modehusen var smyckena stora och av strass. I Rom klär sig kvinnorna fantastiskt med stora smycken också dagtid. Sidenchiffong, sammet och brokadtyger var de mest framträdande trenderna.

- Tjocka tyger har blivit festliga! En tunn övredel kombinerad med en kjol i tyngre tyg är en europeisk trend.

En vintageklänning i gulddekorerat brokadtyg. En klänning i guldfärgad brokad. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola brokadtyg,guldfärg

Aftonklänningarna kan också ha längre ärm. Speciellt i spetsklänningarna blir de längre ärmarna lätta. Det är ett bra alternativ i stället för en sjal. En stor trend ute i världen den nakna nude-stilen med transparenta tyger som just och just täcker de stategiska ställena. Den lämpar sig inte på slottsbalen. Det är en värdig fest som kräver sin klädsel.

Arja Könönen visar upp en vintageklänning som kunde vara från Pradas höstkollektion. Arja Könönen visar en klänning i sin vintageaffär. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola arja könönen,mode

Paljetter och vintagefrackar

Paljetterna syns i festkläderna idag. De hämtar en fläkt från 1920-talet. Då var paljetterna gjorda av ett tyngre material, metall, och de kombinerades med glaspärlor som syddes för hand. 1980-talets plastiga paljettmode kan inte jämföras med de äkta paljettklänningarna. Nu är paljetterna tillbaka i flera kollektioner.

- De är salongsfähiga på slottet, men de skall vara av bra kvalitet.

Redan Kleopatra bar paljetter så de är inget nytt påfund.

En modedocka iklädd en vit glittrande festklänning. En modedocka med mörkt hår och i klädd en vit klänning. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola klänning,modedocka

Arja är glad över att männen är intresserade av vintagefrackar.

- De är inte enbart för att de tycker att det är ett ekologiskt och ekonomiskt val utan de är förtjusta i tanken att den är skräddarsydd. Stilen, materialet och känslan av handarbetet är viktiga.

För kvinnorna är festklädseln ett projekt. Inbjudningarna kommer så sent och kvinnorna vill känna sig säkra och vackra. Dräkten, handväskan, frisyren och sminket skall matcha varandra.

- Underkläderna har en viktig roll, de hjälper att bära upp klänningen på bästa sätt.

Jag förväntar mig en gnistrande vinterfest fylld med kärleksfullt planerade och handsydda kreationer som lyfter upp det unika i bäraren.

En vit tyllunderkjol ger en klänning stadga och form. En vit tyllunderkjol i ett provrum. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola tyll,underkjolar
En klänning från 1920-talet med paljetter i tunn metall. En rosafärgad klänning med paljettdekorationer. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola klänning,paljetter

Lär dig filosofi: Träffa historiens suraste filosof

$
0
0

Världen är vilja och den är ond – sådant tänkande var mycket populärt för hundra år sedan. Ger de tankarna oss någon förståelse för livet just nu?

Vad gör du då du sitter på bussen, väntar på att träningarna skall börja, åker till sommarstugan? Kanske slösurfar du på din mobil och försöker få tiden att gå åt?

Kanske försöker du hålla långtråkigheten borta?

Frågan om långtråkighet, eller leda är central för att förstå det västerländska tänkandets stora pessimist, Arthur Schopenhauer. Han ansåg sig se igenom livet och tillvarons villkor till den grad att han menade att upphörandet av att vilja är ett mål i sig för människan.

Det betyder att han ansåg livet vara ett så utdraget lidande att det vore bättre att inte finnas till.

Hur kom han fram till något sådant?

Indiskt tänkande och det tyska jaget

Schopenhauer föddes under slutet av 1700-talet i det som idag heter Gdansk och ligger i Polen. Under sin livstid var han en rätt marginell filosof som levde på sitt fadersarv.

1819 kom hans huvudverk ut och det hette ”Världen som vilja och föreställning”. Immanuel Kants filosofi hade myntat begreppet ”tinget i sig”, som man inte kunde känna till, men Schopenhauer ansåg att man bakom varje väsen och varje företeelse kunde ana en världsvilja, en kraft som bara strävade efter att existera.

Då han såg ut över naturen kom han fram till att den här viljan var ond. Sin pessimism och längtan efter icke-existens hämtade han också i de klassiska indiska skrifter vars översättningar börjat nå Tyskland – i synnerhet läste han uphanishaderna.

Romantiskt tungmod

Schopenhauer skrev sitt huvudverk i ett Tyskland som starkt drabbats av romantiken, där bland annat den store författaren Goethes verk ”Den unga Werthers lidanden” lästes flitigt; en beskrivning av en ung mans kärleksolycka som drev honom till självmord. Boken ledde till att unga män tog sina liv i inspiration.

Schopenhauers verk är tudelat. Den ena delen handlar om kunskapsteori, om just vad vi som människor kan veta, om tinget i sig och hur vi som betraktare eller de som erfar världen präglar vad man kan säga om den. I Kants anda diskuterar han våra förnuftskategorier.

Goethe Målning av Goethe Bild: Creative Commons Johann Wolfgang von Goethe

Men verket har också en etisk och existentiell sida, som handlar om människans liv och villkor.

Schopenhauers problem är den vilja han känner i sig själv, hur den driver människan att vilja en sak, tröttna, vilja något nytt, tröttna och i jakt på lycka jaga omkring efter den i hela sitt liv.

Det här är något som präglade Schopenhauers pessimistiska syn på tillvaron och för honom gällde det då att hitta sätt att släcka viljan, släcka det egna egoistiska begäret.

I betraktelsen av konst och konstens inneboende platonska idé fanns det för människan en möjlighet att glömma sig själv.

På grund av svaghet i vår mänskliga natur tänka vi alldeles för mycket på den mening andra hysa om oss.― Schopenhauer i Aforismer om levnadsvishet

Schopenhauer skiljde sig från Kant då han, likt Platon, ansåg attreflektion kring den materiella världen kan ge oss kunskap om den verkliga världen. Kant ansåg att vi inte kunde veta något om tinget i sig. Shopenhauer såg den bakomliggande viljan i allt som existerade.

Det fanns ytterligare ett sätt som hjälpte människan att befria sig från den materiella och karga världen; medlidandet.

Korsfästelsen av Eugène Delacroix från 1846 Bild: Studio Tromp, Rotterdam jesus,konstutställning,london

Medlidandet i etiken

Schopenhauer satte medlidandet i centrum av sin etik – i det intresselösa hjälpandet av en annan människa glömde man sig själv och kunde lösgöra sig från viljans grepp om ens liv.

Schopenhauer var ingen kyrkans man, trots att predikandet av medlidandet också är någonting som finns i Nya testamentet.

Schopenhauer var en man som suktade efter erkännande som han inte fick under sina aktiva år – kring hans död och efteråt blev hans kulturpessimism trendig.

Han ansåg livet vara ett lidande, det lärde också Uphanishaderna ut, och han ogillade en filosofi som ger människan en falsk optimism, att allting händer av en orsak.

Den stora tyska kompositören Richard Wagner var också mycket inspirerad av Schopenhauer.

Interiör från Villa Wahnfried, Richard och Cosima Wagners hem Bild: CC BY-NC-SA 2.0, author: janwillemsen bayreuth,cosima wagner,richard wagner,villa wahnfried

Under Schopenhauers livstid lästes däremot Hegel, vars filosofi ännu idag gör sig påmind i världen, i forskning, i kulturteori, marxism med mera.

Schopenhauer såg i Hegel sin stora fiende. Hegels filosofi är en historiefilosofi, om historiens (eller andens) framåtskridande i världen, om hur anden blir medveten om sig själv.

Schlesingers målning av Hegel som gammal Bild: wikicommons/Schlesinger 1831 Friedrich Hegel

Förnuftet och historien

Både Schopenhauer och Hegel är delar av ett 1700-tal där förnuftets roll var centralt för det filosofiska tänkandet. Frågan om förnuftet och om det egentligen inte bär sin egen motsats inom sig ställdes efter det andra världskriget. Då frågade man sig om det var (det organiserande) förnuftet som fanns som grund för Auschwitz.

Hegel skrev många storverk – bland andra Andens fenomenologi där historiens utveckling hela tiden går framåt genom erfarenheter, misstag och övervinnandet av dessa.

Hegels kunskapsmodell kallas dialektik och hans världshistoria var förnuftets – något som Schopenhauer förkastade.

Hegel ansåg att det inte fanns någon dold sanning, däremot att historien bestod av olika skeden, grader av medvetanden, sammanhang där människorna är agenterna – det vill säga de handlande varelserna som för historien framåt.

Historien går mot ett slutmål – och exempel på hegelianskt tänkande under 1900-talets slut stavades filosofen Francis Fukuyama som konstaterade att vi nått historiens slutpunkt, det perfekta samhället. Fukuyama har reviderat sin optimistiska slutsats senare.

Bokpärm - jean Jaques Rousseau. Bild: Sebastian Bergholm/Yle Jean-Jacques Rousseau

Filosofen Jean-Jaques Rousseau myntade ett svårtolkat begrepp; allmänviljan, som betyder att det finns en gemensam vilja i samhället, en vilja där människors individuella viljanden möts. Det handlar om vad som är bra för samhället i stort.

I Hegels ”Ande” finns en mycket besläktad tanke, i den ser vi vår kollektiva identitet.

Moralens död och så vidare

Ytterligare en tysk stor tänkare som fortfarande läses och som under nazisttiden dessutom utnyttjades heter Friedrich Nietzsche. Inspirerad av Schopenhauer och det antika tänkandet kastade sig Nietzsche över frågor som vilja till makt, guds död, moralens grund – och han gjorde det med en litterär kvalitet som många filosofer innan honom saknat. Efter också.

Nietzsche vände sig mot sin samtida förnuftskultur men också mot den futtighet som präglade de seder och bruk som människor enligt honom levde efter.

Han vände sig mot jaget och de universella värdena – istället var hans filosofi nihilistisk, ett avståndstagande från eviga sanningar.

Foto på Friedrich Nietzsche Bild: wikicommons/Benders/Oettermann Friedrich Nietzsche

Schopenhauers medlidande förkastade han, bland annat i termer av hur just en flockmoral, en kärlek till nästan, ett medlidande, var exempel på slavmoral. De var dygder i ett maktspel som handlade om att tränga ut mera livsbejakande sätt att leva.

Nietzsche beundrade de stolta grekerna, de som bejakade livet, de som inte förnekade det.

I högre människor, det lider mot midnatt― Nietzsche i Så talade Zarathustra

Nietzsche vände sig mot Tysklands borgerliga dygder och lyfte fram antikens stora andar.

Han vände sig mot Immanuels Kants sanningsbegrepp och såg själv på sanning som något som fanns till ”för oss”, som instrument för det vi vill i våra liv.

Han frågar sig varför vi skulle ta på oss moralens börda, varför vi ger dem en roll som sättet för oss att bli lyckliga eller trygga.

Vilja till makt är ett viktigt begrepp för att förstå Nietzsche och vetandet är ett sätt att nå den makten. Då Nietzsche förkunnar guds död så vill han understryka att människan inte längre tror på Gud – också om hon kanske säger sig göra det. Det handlar inte om en fysisk guds död.

Bok av Nietzsche. Bild: Otava/ Yle/ Ulrica Fagerström Friedrich Nietzsche

Filosofin som hammare

Nietzsche petar till sanningar, knackar på dem med sin hammare så de spricker. Han vill blotta de olika makter som begränsar människans liv – han vill att livet skall bestå av stor glädje, att bejaka dem men också livets avigsidor.

Kanske man man säga att hans filosofi handlar om att leva för fullt, utan ånger och motsvarande mentala begränsningar.

Han talade om vilja till makt, men menade inte diktatorers makt utan mera ett livsbejakande, inte ångrande, sätt att förhålla sig till sitt liv.

Nietzsches tal om övermänniskan, om att överskrida normer och lagar och skapa nya sådana misstolkades och användes av nazisterna vars språkbruk också tidvis satt Nietzsche i en suspekt dager. Den som läser Nietzsches skrifter kan konstatera att han går lika hårt åt sin samtids antisemitism som så mycket annat också. Han dog år 1900.

Den sista delen i den här artikelserien kommer att handla om 1900-talets existentialism och feminism.

Lilla O och Molly diskuterar den onda världen:

Källor:
Svante Nordin: Filosofins historia
Robert Solomon: Continental Philosophy Since 1750
Vattimo: Nietzsche - en introduktion
Vår tids filosofi
Orginaltexter

Julsången Gläns över sjö och strand har sex olika melodier

$
0
0

Viktor Rydberg skrev sången redan för 125 år sedan som en dikt. Den är välkänd bland finladssvenskarna, men för den finskatalande befolkningen är den okänd trots att den är översatt till finska.

Så bra som den än sku sitta bland psalmerna som sjungs i kyrkan i juletid så finns den inte i vår finlandssvenska psalmbok, men nog i Sverige. Den är känd både under namnet Betlehemsstjärnan eller Gläns över sjö och strand.

Sången har alltså kommit till via en dikt, eller egentligen inledningsraden i en dikt, som är skriven av Viktor Rydberg. Dikten ingår i romanen Vapensmeden, som utgavs 1891.

Viktor Rydberg är väl mest känd för sin dikt Tomten men han var också författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof, översättare och kulturhistoriker.

I romanens kapitel där dikten finns handlar det de facto om en vacker sommarkväll på Vättern, men Rydberg har i sin dikt i huvudsak tagit fasta på berättelsen om Betlehems stjärna och Jesu födelse så som den beskrivs i Bibeln. Och därför har den blivit en sång som sjungs på julen.

Tonsättaren petade i dikten

Sången är en såtillvida intressant julsång att den har åtminstone sex olika melodier.

Den svenska tonsättaren Alice Tegnér gjorde sin tonsättning till Rydbergs dikt redan år 1893 och det är också den som sjungs mest. Alice känner vi för hennes Astrid Lindgren-tonsättningar och hennes visor, till egna och andras texter, som samlades i sångboken Sjung med oss, Mamma!

Det berättas att Alice lite hade ändrat i Viktors text för att få den att passa med melodin, och hon var naturligtvis nervös för hur Viktor sku förhålla sej till det. Men det berättas att Viktor hade svarat:

- Fru Tegner, ändra så mycket ni vill. Nu förstår jag att en dikt aldrig kan bli folkets egendom innan den sjungs.

I Sverige sjungs Gläns över sjö och strand ofta i en tonsättning av kyrkomusikern Ivar Widén. Han gjorde sin melodi 1916. Dessutom har dikten tonsatts av Hugo Hammarström, Oskar Lindberg, Carl Codin och Gabriella Gullin.

Den finns översatt till finska men är rätt så okänd i finska kretsar. På finska heter den Kirkkaus yllä maan.

På svenska har sången fyra verser, men i allmänhet sjungs bara två

Texten till Gläns över sjö och strand

Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran,
du som i Österland tändes av Herran.
Stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem.
Barnen och herdarna följa dig gärna,
strålande stjärna, strålande stjärna.

Natt över Judaland, natt över Sion.
Borta vid västerrand slocknar Orion.
Herden, som sover trött,
barnet, som slumrar sött,
vakna vid underbar korus av röster,
skåda en härligt klar stjärna i öster;

Gånga från lamm och hem, sökande Eden.
Stjärnan från Betlehem visar dem leden
fram genom hindrande jordiska fängsel
hän till det glindrande lustgårdens stängsel,
Hän till det glindrandelustgårdens stängsel.

Armar där sträckas dem, läppar där viska,
viska och räckas dem, ljuva och friska:
Stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem.
Barnen och herdarna följa dig gärna,
strålande stjärna, strålande stjärna.

.

Den här låten är den tredje i en serie som Svenska Yles musikredaktion kommer att presentera varje dag fram till julafton.

Men vad tycker du om julmusiken? Börjar man i allmänhet spela den för tidigt eller för sent? Borde den vara helt förbjuden på vissa platser? Hur mycket julmusik vill ni höra i radion? Och har du någon speciell favorit som sällan spelas?

Skriv ner dina tankar här nedan och skicka till oss. Och har du en bild med någon form av julmotiv så publicerar vi gärna en sådan i anknytning till artiklarna. Kom ihåg att kolla att vi har rätt att publicera bilden. Skicka per mail till vega.musik@yle.fi

Kontakta musikredaktionen

Konsten att vara ensam

$
0
0

Konstnären Isabella Chydenius ska låsa in sig själv i sin studio på Albertsgatan i Helsingfors centrum i sju dagar utan mat. Projektet som hon kallar ”Lock in” kommer att pågå från och med söndag.

Isabellas performans ska förmedla förändring och äkta känslor genom den påfrestning som konstnären själv utsätter sig för.

– För det första vill jag visa upp förändring i största allmänhet, eftersom att det händer en hel del förändringar i samhället och i hela världen. Jag gör det från en konstnärs synvinkel och med mitt eget liv, förklarade Isabella när hon gästade Stiftelsen i tisdags.

– Jag tycker om idén att utsätta sig för en annorlunda situation och sen dokumentera vad som händer så länge man gör det.

Bara juice i en vecka

Isabella ska endast dricka juice och te under sin inlåsning. ”Utan mat? Varför?” undrade en lyssnare när hon gästade Stiftelsen.

– Jag har fastat förut och märkt hur mycket allt man äter påverkar en. När jag har fastat har jag sovit bättre och tänkt klarare. Jag har bara positiva erfarenheter av att fasta.

Konstnären själv tror inte att fastandet kommer att bli något problem.

Här ska Isabella tillbringa sju dagar i konstens tecken. Konstnären Isabella Chydenius i det utrymme där hon tillbringa sju dagar. Bild: Rickard Stolpe chydenius,Chydenius,isabella chydenius,konst,konstperformans,Lock In,performans,performanskonst

Galen ensamhet

Däremot har hon funderat mycket kring bristen på underhållning.

– Jag tror att det svåraste är att bli uttråkad. Det är också en sak jag är intresserad av: hur fungerar egentligen mina egna tankar?

Isabellas enda kontakt till omvärlden kommer att vara fönstret som finns i den låsta studion. Förutom maten så blir också telefonen och alla sociala medier på andra sidan väggarna.

– Jag kommer att måla under veckan, och så skriver jag mycket. Det är också jättetrevligt att bara sitta och titta på alla som går förbi tycker jag.

Förberedelserna inför inlåsningen har börjat för en månad sedan.

– Jag har fixat med kameran och försökt att äta hälsosamt och yogat mycket under den senaste månaden.

Inlåsningen är alltså inte bara möjlig att betrakta genom fönsterrutan till studion, hela veckan kommer att livesändas på Chydenius hemsida.

– Nu ska vi se hur galen jag blir, säger Isabella inför inlåsningen i ett videoklipp på hemsidan.

Slutkockat i Karis - landslaget tackar för sig

$
0
0

Kocklandslaget lämnar Raseborg och flyttar till storstan. Laget lämnar efter sig en stad som är mera medveten om kulinariska läckerheter än tidigare.

Det finska kocklandslaget har haft sitt träningskök vid Pumpviken i Karis. Nu väljer laget att flytta sin bas till Helsingfors.

Laget har fingret på pulsen på ett helt annat sätt om det verkar i Helsingfors, säger kocklandslagets verksamhetsledare Nils-Gustav "Nile" Höglund.

- Det är lättare att komma i kontakt med sponsorer och så är det kortare väg eftersom flera kockar kommer från huvudstadsregionen.

Åkte till Finland och fixade att kocklandslag

Höglund själv är officiellt bosatt i Stockholm men kom till Västnyland för sex år sedan för att blåsa liv i det finska kocklandslaget. Laget har funnits sedan 1952 men har för det mesta varit rätt oaktivt, enligt Höglund.

- Jag fick lite gliringar från Sverige i tiderna att Finland inte syns på den internationella gastronomiarenan. Då sa jag att nu åker jag dit och så fixar vi det.

Sagt och gjort. Nils-Gustav Höglund bosatte sig i Fiskars och inom kort var kocklandslaget aktivt igen. Lagets framgångar har växt med åren och i årets kock-OS i tyska Erfurt blev det ett OS-silver. Laget vann dessutom ett guld för sin prestation i det varma köket.

- Vi har varit väldigt hemma i Raseborg och Raseborg har kommit på världskartan tack vare oss.

OS-medaljerna som kocklandslaget kammade hem i kock-OS i Tyskland. En man håller i två medaljer. Den ena är i guld och den andra i silver. På jackan står det Culinary Team Finland. Bild: Yle/Malin Valtonen finska kocklandslaget,kock-os,kock-os 2016,kocklandslaget,medaljer,Raseborg,Västnyland

Enligt Höglund har Västnyland alla tider haft en god matkultur. Men gastronomin har kunnat utvecklats ytterligare tack vare kocklandslaget.

Laget har samarbetat med restauranger, invånare och kockstuderande vid yrkesutbildaren Axxell. Det har bjudits på middagar där matintresserade haft möjlighet att ge synpunkter på landslagets rätter. Det har varit mycket värdefullt, säger Höglund.

- Kulinarismmedvetandet i Västnyland har fått en ordentligt spark framåt genom att vi har varit så pass aktiva här.

Höglund lyfter fram andra aktörer såsom slowfood-rörelsen och yrkeshögskolan Novia. De aktörerna kommer att fortsätta lyfta matkulturen, även om kocklandslaget försvinner, säger han.

Satsar på mathantverk

Nils-Gustav Höglund kommer att sluta som verksamhetsledare för kocklandslaget vid årsskiftet. Än är han ändå inte redo att flytta tillbaka till Stockholm, trots att frun, barnen och barnbarnen finns där.

- Jag har nog ännu lite mera att ge för Raseborg och Västnyland. Jag blir kvar kanske ett, två år.

Nils-Gustav Höglund lotsade kocklandslaget till bland annat en guld- och en silvermedalj i kock-OS i år. Nils-Gustav Höglund sitter i en soffa med två OS-medaljer i handen. Bild: Yle/Malin Valtonen finska kocklandslaget,kocklandslaget,nils-gustav höglund,Raseborg,Västnyland

Höglund berättar att han ska dra igång ett projekt inom mathantverk tillsammans med andra aktörer inom gastronomi.

- Jag tror att små producenter som gör mat är inne och kommer att förbli inne. Vad man sedan gör med sina produkter är en annan sak, och där har jag lite planer på hur man kunde få saker vidare och hur man kunde få fram samverkan mellan de små leverantörerna.

Dags att fira 99-åriga Finland

$
0
0

På presidentens slott pågår förberedelserna för det som slängigt kallas "nittinie-festen" för fullt. På tisdag kväll ska allt vara klart.

Kristallkronorna ska gnistra, orkestern vara redo på sin balkong och den röda mattan utrullad. Klockan 18.50 inleds självständighetsmottagningen för de 1800 gästerna och tv-publiken.

Rutinerade balreportrar

Minst lika intensiva förberedelser som på slottet pågår i femte våningen i Stora smedjan i Böle. Här har Svenska Yles Fest på slottet-team sitt högkvarter.

I år är det ett rutinerat gäng som rapporterar från festligheterna. Marko Hietikko, till vardags grävande journalist, är med för sjätte gången.

- Nej jag tröttnar inte, direktsändningar är alltid speciella och Fest på slottet är något helt annat än det jag arbetar med i vanliga fall, säger Marko.

Bild: Derrick Frilund / Yle 2012,balen,presidentens mottagning,presidentens slott,självständighetsfirande,slottsbalen

I kommentatorsbåset sitter också Magnus Swanljung och Matilda Gyllenberg, som i sin tur är med för andra året. Också hon har ägnat de senaste veckorna åt att plugga namn och ansikten.

- Det viktigaste är ju att känna igen dem som skakar hand med presidenten, säger Matilda. Och alla ser helt annorlunda ut när de är uppstädade och fina i håret så det är svårt! Men både Magnus och Marko är riktiga hejare på att känna igen folk, så jag känner mig trygg.

Vinterfest och höga klackar

Pia-Maria Lehtola är teamets mode-expert för sjunde gången i ordningen.

- Självständighetsmottagningen är en vinterfest där gästerna får vara del av en saga, säger Pia-Maria som under sändningen kommer att analysera modet och göra intervjuer i vimlet.

Pia-Maria Lehtola belle epoque,pia-maria lehtola

För Catariina Salo blir det slottsbalsdebut.

- Jag kommer att ha hand om Svenska Yles sociala medier på slottsbalen, så jag tänker släppa in publiken och visa vad som händer bakom tv-kamerorna!

Catariina ser fram emot att vara omgiven av finklädda och glammiga människor.

- Jag tänkte också försöka luska ut vad gästerna har med sig i sina aftonväskor eller innerfickor - vad ryms där egentligen? Minst ser jag fram emot att ha klackskor på mig, men vad gör man inte för en bal på slottet?

Katja Johansson och Janne Grönroos är mingelreportar, Katja kommer också att intervjua presidenten strax innan dörrarna öppnas.

- Ungdomlig iver och skräckslagen blick, sammanfattar Janne Grönroos sitt ansvarsområde under kvällen.

Anspråkslösa Finland ska sträcka på sig

Cirka 1800 gäster är inbjudna i år. Som vanligt är gästlistan hemlig in i det sista (även om det förstås är tillåtet för gästerna att berätta att de fått en inbjudan). Krigsveteraner och lottor är givetvis kvällens hedergäster.

Årets tema ger ändå en viss vink om hurdana personer som har fått ett eftertraktat inbjudningskort i år. Temat är "Finlands styrkor". Bland annat ärlighet, läskunskap, skolframgång och möjligheter för flickor omnämns som exempel på finska styrkor.

- Anspåkslösheten är förvisso också en av våra styrkor, men vi ska inte underskatta våra bedrifter, påpekade president Sauli Niinistö vid ett presstillfälle tidigare i veckan.

Pulled havre och italienskt vin

Serveringen på mottagningen är som vanligt en buffet, bestående av båda salta och söta smårätter. Ingredienserna kommer från olika delar av landet, mest uppmärksamhet har trendingrediensen pulled havre fått.

Så här tjusigt såg buffetbordet ut ifjol. Buffetbord på presidentens slott Bild: Marcus Rosenlund buffet,fest på slottet,ljusstakar,mat,slottsbalen

Som måltidryck serveras bland annat rött och vitt vin, som slottets hovmästare har valt på basis av ett blindtest. Man vill inte på förhand avslöja exakt vilka viner som serveras, dock att båda vinerna är från Italien.

Sedan några år tillbaka samarbetar slottet med studerande inom restaurangbranschen. I år är det servitörsstuderande från Lapin matkailuopisto i Rovanniemi och kockstudenter från vuxeninstitutet Timali i Reso som sköter trakteringen.

Fest på slottet - bra att veta!

Kvällen inleds kl 15.03 med förfest i Yle Vega och på svenska.yle.fi. Magnus Hansén och Nicke Aldén laddar upp inför aftonens festligheter ändra fram till kl 19.

Sändningen från slottet inleds kl 18.50 i Yle Fem.

På svenska.yle.fi/slottsbalen kan du under sändningen bland annat chatta och se bilder på de stiligaste utstyrslarna.

Vår reporter Catariina Salo delar med sig av feststämningen på Instagram @svenskayle och Snapchat @radio_x3m . Använd hashtaggen #slottsbalen om du vill att vi ser dina inlägg!


Semifinaldags för Saara Aalto!

$
0
0

Kommer Saara Aalto att ta sig till final i brittiska sångtävlingen X Factor?

Aalto tävlar i kvällens semifinal av X Factor med Mariah Careys julhit All I Want for Christmas Is You och Sias jättehit Chandelier, som hon också sjöng i sin hyllade audition till tävlingen.

Utöver Aalto tävlar också Emily Middlemas, Matt Terry och pojkbandet 5 After Midnight i semifinalen.

Imorgon klarnar det vilka tre som tar sig vidare till final.

X Factor -semifinalen kan ses direkt på finska Sub tv och Katsomo, som fått visningsrättigheter till både semifinal- och finalsändningarna.

Kvällens sändning börjar klockan 22 och resultatsändningen visas samma tid imorgon söndag.

Simon Cowell till Saara Aalto: Ett sensationellt framträdande

$
0
0

Saara Aalto sjöng Mariah Careys kända julhit All i Want for Christmas Is You som första låt i lördagens semifinal.

- Du sjöng en av de bästa julsångerna någonsin. Du fick mina läppar och mitt hjärta att le med det här framträdandet, sade domaren Nicole Scherzinger.

Simon Cowell kallade uppträdandet lite smörigt, men berömde sedan Saara Aalto:

Veckans tema i X Factor var julsånger Saara Aalto i X Factor den 3 december 2016. Bild: / All Over Press Saara Aalto,sångtävlingar,X-factor

- Du har en av de bästa personligheterna som vi sett i den här tävlingen på en lång tid. Du har en tävlingsinriktad anda och jag märker hur du börjar ha publiken bakom dig.

- Du är en artist i världsklass, varje vecka kommer du med något annorlunda, sade Louis Walsh.

Saara Aaltos mentor Sharon Osbourne berömde Aalto för att hon varje vecka kastar sig in i alla teman.

- Alla älskade det, det var fantastiskt!

Saara Aalto i X Factor den 3 december 2016. All I Want for Christmas Is You,Saara Aalto,sångtävlingar,X-factor

Efter domarnas respons sade Aalto att hennes medverkan i X Factor förändrat hennes liv totalt.

- Jag har haft mina upp- och nedförsbackar i den här tävlingen, men jag kämpar och tänker inte ge upp, sade Saara.

"Du förtjänar att vara i final"

Som andra sång sjöng Saara Aalto Sias jättehit Chandelier - samma sång som hon sjöng i sin hyllade audition till tävlingen.

Efter sitt framträdande fick hon stående ovationer av alla domarna.

- Det här är sången som du gjorde ett intryck med genast i början. Jag respekterar dig otroligt mycket, du är så mångsidig, sade Nicole Scherzinger.

- Trots den töntiga klänningen så var det ett sensationellt framträdande. Jag beundrar människor som kämpar, sade Simon Cowell.

- Saara, det här är väldigt enkelt: du förtjänar att vara i final. Jag älskar allt med dig, sade Louis Walsh.

Sharon Osbourne fick i sin tur inte ett ord ord ur sin mun, så hänförd var hon.

Utöver Aalto tävlar också Emily Middlemas, Matt Terry och pojkbandet 5 After Midnight i semifinalen.

På söndag klarnar det vilka tre som tar sig vidare till final. Resultatsändningen kan ses direkt på finska Sub tv och Katsomo med start klockan 22.

Kaj Arnö: Tänk om världens bästa bastu ligger i Tyskland!

$
0
0

I den här kolumnen hädar it-entrepenören och Nagutysken Kaj Arnö och berättar om att han i Tyskland varit med om bastu som slår de finska varianterna.

Tysk badkultur är inte fy skam. Gammal är den också. Den medeltida tyska staden Reval hade en gata vid namn Badstube, som numera i estnisk tappning givits namnet Sauna. Och det finsk-ugriska ordet för bastu kör också post-medeltida tyskar med.

Annorlunda är inte samma som sämre, sa min mamma. Visst är tysk bastukultur något annorlunda. I många hänseenden är den rentav bättre, fast det kanske vore hädiskt att hävda. Trettio år av tyskt bastubadande har satt sina spår i mig.

Jag minns mina första stapplande försök på Kellinghusenstraße i Hamburg under 1980-talet. Stora bastun. Flera av dem, endel var ångbastun. Konstgjorda vågor i bassängen. Många snäpp bättre än Hagalunds simhall, eller SVUL:en på Topeliusgatan.

25-meters bassängen i Vasa. Bild: Yle/Anna Ruda simhall,Vasa,vasa simhall

Män och kvinnor i samma ångor

Märkvärdigast var dock tyskarnas sätt att spara pengar genom att inte ha skilda bastun för damer och herrar. Det var gewöhnungsbedürftig, krävde tillvänjning. Nu roar jag mig då gäster från Finland får ögon som tallrikar då denna lilla skillnad går upp för dem. Enklare är det att vänja sig vid att man inte får kasta bad själv (det gör Bademeister, på angivet klockslag), och att man alltid bör sitta på en handduk (Kein Schweiß aufs Holz, Inget svett på träet)

I München finns det ett antal kommunala simhallar, i Stadtwerke Münchens regi – stadens lokala energi- och vattenbolag. I centrum finns Müller'sches Volksbad i jugendstil, från tidigt 1900-tal.

Lite längre ut finns Michaelibad, Dantebad, Westbad och Olympiahalle från 1972. Den ena är mer påkostad än den andra. Dantebad (inte långt från Olympiazentrum) är att rekommendera, så även Westbad.

Att märka gäller framför allt att en vanlig inträdesbiljett inte gäller för bastun, som man alltså måste betala extra för. Gör det.

Efter ett antal år i Münchens kommunala bastubad upptäckte jag något ännu större. Tänk om världens bästa bastu inte alls ligger i Finland?

Det blir min hädiska slutsats efter många års intensiva och angenäma bastuupplevelser i Therme Erding, drygt tio minuter från Münchens flygfält.

Att antyda något sådant är förstås ett helgerån för varje patriotisk finländare, men jag låter inte det politiskt korrekta överskugga det uppriktiga.

Inte bäst såhär? Sompasauna i Helsingfors Bild: YLE/Peter Lüttge Bastu,sompasauna

Att komma till Tyskland och upptäcka vad bastu kan vara

Jag går inte in på någon renlärig definition av Bastuns Sanna Väsen. Jag talar inte ens om en enskild bastu, dess utsikt, dess design eller läge invid lämplig havsstrand.

Vad jag utgår ifrån är helhetsupplevelsen, värmen, ångan, dofterna, njutningen. Att få umgås, kasta bad, simma, dricka öl, äta något gott. Rengöra sig, slappna av.

Jag talar om en upplevelse som kan räcka i timtal.

Låt mig börja med chockbehandling: Therme Erding är Europas största vattenpark (tänk Serena gånger tio) och världens största bastuområde. Det finns över fyrtio olika bastun, och mellan jul och nyår kan de på en gång släppa in över tvåtusen personer.

Låt mig fortsätta med facit: Jag har under de senaste tio åren haft ett antal släktingar och vänner på besök från Finland. Att gå i bastun i Tyskland har för dem känts som att gå över ån efter vatten. På förhand, märkväl.

I efterskott har jag hört klagomål om varför jag inte berättat tidigare om denna plats, och varför jag inte sagt att vi skulle reservera mer tid än några få timmar före flygets avgång.

Inom parentes sagt: Ja, jag brukar säga det, men ingen tror utan att se med egna ögon.

Bastu, konst och en druid

Och sedan till pudelns kärna: Förra lördagen i Keltenthronsauna, 75°C. Drygt hundra bastubadare, av vilka en sitter högst uppe på en keltisk tron.

Druiden (Bademeistern) kommer in för att ge offergåva åt den påhittade keltiska guden Ötzelmötz (om jag nu uppfattade namnet rätt). Druiden har en stor fana, om 3 m x 3 m, som han viftar med, efter att först kastat bad genom att hälla ett stort ämbar med iskross doftande av Sibirische Tanne på den enorma bastuugnen.

Han talar bred bayersk dialekt med oss, skämtar och utmanar oss. Och dagens Keltenkönig är påfallande slagfärdig i sina svarsrepliker.

Själva föreställningen understöds med ljud och ljus på ett sätt som får tanken att gå till son-et-lumière-förevisningarna vid pyramiderna i Gizeh.

Föreställningen har tre akter (tre Saunaaufgüsse i form av ämbar som det kastas bad med): Först Carmina Burana av Carl Orff, sedan modern techno av någon adept till Hans Zimmer, och sist Rammstein. I den tredje och sista akten viftar druiden frenetiskt till publikens hängivna applåder i takt med Rammstein.

Till sist släpps vi ut på bar backe och småpratar med både druiden och andra badgäster. Den sociala isen har definitivt smultit.

Någon säger att samma druid nyss bjudit på en annan minnesvärd upplevelse, då med tema Venedig.

Gondoler påträffas trots allt inte i denna bastu Venedig Bild: Seppo Sarkkinen venedig

Digga musik i bastun?

"Nämen snälla Kaj, det där är ju inte bastu!", kanske läsaren tycker. Jaha. Jag fann det respektfullt, värdigt och Carmina Burana ger kalla kårar på ryggen.

Men förvisso, faller det inte på läppen med klassisk musik i bastun, tag då någon annan av de drygt fyrtio bastuna. Är läsaren konservativ finntållo, välj då bastun Kelosauna (uttal: Keeloosaunaa, med surrande talfel på s:et).

Direktimporterad torkad lappländsk stock. Drygt 110° och absolut tystnad. Inte så många gäster, och ingen show. Bastukammaren har träinredning som påminner om en lyxig lappländsk skidstuga. Definitivt i enlighet med finsk bastutradition.

Den mer flexible läsaren går till Sole-bastun, där Bademeistern bjuder varje gäst på en halv liter salt. Saltet gnuggar man in i huden i bästa peeling-stil.

Undvik ansiktet och eventuella nyrakade hudpartier, förmanas vi. Osmosen suger ut slagg ur övre hudpartiet. Här är det bara 60°C, så man ska orka sitta kvar i de rekommenderade nio minuterna för att osmosen ska ha sin verkan innan man sköljer bort saltet. Efteråt känns huden oljig och mjuk; känslan håller i sig i flera dagar.

Lokala läckerheter istället för bastukorven

Törsten besvärar förstås snart. Att helnaken avnjuta sitt lokalbrygda öl i blandat sällskap i någon av barpoolerna är till en början utmanande för en halvpryd nordbo van vid treans öl och grillkorv med handduken runt höfterna.

Men våra gäster av varierande ålder och kön har vanligen återfått den tappade hakan och samlat anletsdragen efter den första halvtimmen, för att sedan kommentera senaste mode rörande tatueringar och frisyrer i regioner som annars inte får så mycket dagsljus.

Grillkorv på grillen. Bild: Yle/Jonas Blomqvist grilla,grillkorv,grillning,korv

Therme Erding är i första hand en ort man besöker i sällskap, oftast som par, ibland i större grupp, sällan ensam. I direkt förbindelse med poolbaren, så att man kan ta ölglasen med sig, finns en utebassäng med bubbelbad och strömmande vatten, flitigt frekventerad av ömt omslingrade par.

"Sedlighetsroteln" i form av anställda håller ett litet öga på att inte ömhetsbetygelserna eskalerar. Den bubblande vattenytan skyler det mesta och jag har inte märkt att någon tagit illa vid sig av att folk blivit för närgångna.

Illustrationerna till artikeln är tyvärr inte direkt från mina egna upplevelser. Eller snarare: tursamt nog.

Kameror och telefoner är givetvis bannlysta i tyska bastur, vilket är en grundförutsättning för att man ska kunna slappna av och njuta i anslutning till allt bastubadande. Och det är tyskarna bra på.

Kanske bättre än vi finländare, hävdar jag, men ta mig inte på orden utan pröva själv, om du har extra tid före ett hemflyg från München.

Text: Kaj Arnö

Karis eget Guggenheim planeras i lokstallet

$
0
0

Planerna på att skapa ett kulturcentrum i lokstallet vid järnvägsstationen i Karis är i full gång. Nu är det bråttom att få till stånd ett realistiskt köpanbud.

- Det här är helig mark för oss Karisbor. Järnvägen är vår livsnerv och alla har något band till den, säger Karin Svahnström som är lokalpolitiker (SFP) och aktiv Karisbo.

Hon är en av många som har drömt om att skapa ett kulturcentrum i det gamla lokstallet från slutet av 1800-talet. Efter att det blev klart att byggnaden ska säljas har hennes telefon gått het och gruppen som nu försöker få till stånd ett anbud växer hela tiden.

Lokstallet är från slutet av 1800-talet. Lokstallet i Karis. Bild: Yle/Minna Almark Karis,lokstallen i karis,lokstallen vid karis järnvägsstation,Västnyland

Tidtabellen är stram; anbudet ska vara inlämnat till statens fastighetsbolag Senaattikiinteistöt den 16 december.

- Den krassa ekonomiska verkligheten kommer emot. Men jag tror inte att projektet är omöjligt, bara vi samlar ihop alla som är intresserade, säger Svahnström.

Kulturvardagsrum för alla åldrar

En av dem som genast började producera idéer då det blev klart att lokstallet är till salu är Pamela Andersson. Hon jobbar inom kultursektorn och återvände för ett par år sedan till Västnyland från Österbotten.

- Det här är en jättevacker byggnad mitt i Karis och det är ett ypperligt ställe om man tänker på verksamhet inom kultur och turism.

Fönstren i Lokstallet är höga. Lokstallet i Karis. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Karis järnvägsstation,lokstallen i karis,lokstallen vid karis järnvägsstation,Västnyland

Hon har visioner om att olika slags kulturaktörer kunde fungera tillsammans i byggnaden. Där kunde till exempel finnas café- eller restaurangverksamhet, musikklubbar med dj- och vj-gigs, en arena för barnkultur och en läsesal för att nämna några idéer.

- Det skulle vara ett slags vardagsrum för stadsborna och här kunde finnas något för alla åldersgrupper. Innergården är också jättemysig och skulle kunna vara ett slags kulturkvarter.

Pamela Andersson gillar industrikänslan i lokstallet. Pamela Andersson tittar in genom ett fönster inne i Karis lokstall. Bild: Yle/Minna Almark pamela andersson,Västnyland

Pamela Andersson tar modell bland annat från Kabelfabriken i Helsingfors och projektet Kulturkasernen i Vasa.

- Att göra lokstallet till ett kulturcentrum i Raseborg är ett stort projekt. Men om det blir en riktig satsning skulle jag gärna ägna mycket tid åt projektet. Det här är en riktig dröm för mig.

Billigt att köpa - dyrt att renovera

Enligt Karin Svahnström finns det många som är redo att bidra med både visioner och pengar för att förverkliga ett kulturcentrum invid järnvägsstationen. Nu gäller det att organisera sig och skapa en projektplan som håller.

- Det är knappast någon dyr historia att köpa lokstallet. Det som kostar är att renovera det. Vi kommer troligtvis att söka pengar både från fonder och från EU.

Renoveringen får ske efter hand tror Karin Svahnström. Lokstallet i Karis. Bild: Yle/Minna Almark Karis,lokstallen i karis,lokstallen vid karis järnvägsstation,Västnyland

Om projektet blir av på riktigt tror hon renoveringen måste ske i etapper.

- Byggnaden är i gott skick och det är mycket som redan är gjort i den. Det kommer nog att bli så att man lappar på och bygger till och renoverar efter hand. Och som sagt är det en fråga om pengar, inget är billigt.

Billig hyra kan locka nya aktörer

Holger Wickström är en central person i många kulturprojekt i Raseborg. Han säger att området är en utmaning eftersom det måste bevaras till sin karaktär. Det betyder att stora tillbyggnader knappast är möjliga, säger han.

- Här finns möjligheter till småskalig verksamhet för hantverkare, konstnärer och mindre företagare och för det behöver man inte göra några större ingrepp.

Enligt Wickström finns det totalt 13 bås inne i lokstallet.

Några bostadshus och lider hör också till fastigheten som är till salu. Trähus invid Karis järnvägsstation. Bild: Yle/Minna Almark Karis,karis järnvägsområde,Karis järnvägsstation,Västnyland

Lokstallet ligger bra till på en timmes avstånd från både Helsingfors och Åbo. Och det är en stor fördel då man vill locka nya hantverkare och konstnärer till Karis, säger han.

- De har aldrig mycket pengar. Men det måste ordnas på ett billigt sätt.

På måndag träffas alla de som är intresserade av att bygga upp ett kulturcentrum i lokstallet.

- Man får nog sömnlösa nätter. Det här är vårt Karisguggenheim som vi ska fixa med privata medel, säger Karin Svahnström.

Här är herrarna som trotsat klädkoden på slottet

$
0
0

På presidentens självständighetsmottagning är det vanligtvis damernas klädsel som står i fokus. Men varje år vågar också manliga gäster sticka ut ur mängden.

Klädkoden är frack eller högtidsdräkt, vilket för damer innebär en hellång klänning i festligare material. Gällande färg och form på klänningen är möjligheterna oändliga.

För herrar är alternativen inte lika många. De allra flesta manliga gästerna väljer frack, även ett antal folkdräkter, mörka kostymer och uniformer brukar synas i vimlet. Alla dessa alternativ är korrekta enligt etikettsreglerna.

Men under åren har vi också fått se herrar som tänjt på gränserna en aning då det gäller klädkoden. En del med större framgång än andra.

Här har vi en lista på herrar som tolkat självständighetsmottagningens klädkod på sitt eget vis, och därmed också väckt en del uppmärksamhet.

Vad tycker du? Vem lyckades i sitt tilltag, vem borde ha fogat sig och lomat iväg till närmaste frackuthyrning?

Elastinen 2014

En av de vanligaste etikettsmissarna är att välja smoking istället för frack eller mörk kostym. Smoking är helt enkelt inte ett tillräckligt högtidligt alternativ då klädkoden lyder frack. Ändå brukar herrar i smoking synas på röda mattan så gott som varje år. Kanske för att smoking känns snäppet mera James Bond än frack? Och visst är ju exempelvis rapparen Elastinen stilig i sin smoking?

Man i smoking på röd matta Bild: All Over Press/ Ari Lahti Elastinen,Finlands självständighetsdag,Presidentens slott,Slottsbalen

Marco Bjurström 2011

Varför inte låta dojorna matcha mattan? Så resonerade måhända programledaren Marco Bjurström då han 2011 traskade in på slottet i klarröda skor. Året därpå bar Bjurström skor med blommönster i silver. Kanske inte helt korrekt enligt regelboken, men å andra sidan var de röda skorna festliga och fina, och därmed ansåg många modekännare att den lilla klädkuppen var vitsig.

Man i kostym och röda skor på röda mattan Bild: All Over Press Finlands självständighetsdag,Marco Bjurström,Slottsbalen

Paleface 2010

En annan skokupp stod musikern Paleface för 2010, men här var experternas omdöme inte lika nådigt. Paleface var mycket stilig i sin frack, men hade kompletterat looken med svartvita tennisskor. Bekvämt och kul måhända. Men ett solklart etikettsbrott.

Kvinna i olivgrön klänning och man i frack och tennisskor Bild: All Over Press/ Matti Matikainen Finlands självständighetsdag,Paleface,Slottsbalen

The Dudesons 2013

Sällan har väl folkdräkter väckt så mycket förtjusning som då stuntmännen och tv-galenskaparna The Dudesons gjorde entré i sina välsittande Härmä-dräkter på mottagningen 2013. Det året ordnades festligheterna som en konsert i Tammerforshuset eftersom slottet renoverades, och klädkoden var mörk kostym. De österbottniska tv-profilerna hade anlitat designern Anu Pirilä med önskemålet att få bära uppdaterade versioner av Härmä-dräkten, gärna med sjörövarstuk. Modeexperterna var ense om att tilltaget var lyckat.

Man i folkdräkt av läder Bild: Petteri Paalasmaa/All Over Press Finlands självständighetsdag,Slottsbalen,The Dudesons

Två män i folkdräkt av läder på röda mattan Bild: Petteri Paalasmaa/All Over Press Finlands självständighetsdag,Slottsbalen,The Dudesons

Klaus Bremer 1997

Sfp-politikern Klaus Bremer ville också sätta en twist på folkdräkten, då han 1997 gästade slottet iförd en "stadin kundi"-folkdräkt, designad av Mimmi Eirtovaara. Själva idén uppskattades av många, dock ansågs helheten vara på tok för alldaglig för festligheterna.

Klaus Bremer på väg in i presidentens slott Bild: Touko Yrttimaa Klaus Bremer,Slottsbalen

Renny Harlin 1992

Under början av 1990-talet var regissören Renny Harlin en av landets mest spännande kändisar. Han gjorde karriär i Hollywood och dejtade den den ena skönheten efter den andra, däribland filmstjärnan Geena Davis. Till slottet anlände dock Harlin till mångas besvikelse ensam år 1992, men bjöd i gengäld på en klädkupp som hette duga. Han bar förvisso frack, men i läder!

Ville Valo 2006

Ytterligare en musiker som valde att sätta personlig prägel på festutstyrseln var HIM-sångaren Ville Valo. Hans kostym var ett mellanting av smoking och bonjour med personliga detaljer och svartvita gangsterskor.

Man i kostym och svartvita skor Bild: All Over Press/ Mari Lahti Finlands självständighetsdag,Slottsbalen,Ville Valo

Jari Sillanpää och Walteri Torikka 2015

På förra årets slottsbal var det två manliga gäster som väckte speciellt mycket uppmärksamhet. Operasångaren Waltteri Torikka motiverade sitt klädval med att frack är hans vanliga arbetsklädsel, och att han på självständighetsmottagningen därför ville bära någonting roligare. Det blev en blazer i leopardmönster!

Sångaren Jari Sillanpää bar i sin tur en välsittande och klädsam frack. Men ovanpå fracken satt någon sorts läderremmar. Förvirringen var stor, men senare avslöjade stylisten Teri Niitti att helheten var genomtänkt in i minsta detalj. Remmarna var tillverkade av renläder, för att hylla Sillanpääs nordfinländska ursprung, samtidigt som den smått provocerande bondage-liknande utformningen skulle symbolisera ett mera liberalt samhälle. Sillanpää är både svensk och finsk medborgare, så den ena manchettknappen pryddes av tre kronor och den andra av Finlands lejon. Och fracken var fodrad med blodrött tyg för att illustrera artistens passion och inre glöd. Med andra ord hade inget lämnats åt slumpen i denna utstyrsel.

Två festklädda män Bild: All Over Press Finland Jari Sillanpää,Presidentens slott,Waltteri Torikka

Vems klädkupp lyckades bäst?

Teaterrecension: Näktergalen – en stämningsfull teatersaga med polemisk udd

$
0
0

I teatergruppen Ursa Minors samarbetsprojekt med Svenska Teatern förvandlas H.C. Andersens sagoklassiker Näktergalen också till en allegori om ett utsatt språk. Det finlandssvenska teckenspråket är centralt i föreställningen, inte bara som scenspråk utan också som en symbolisk parallell till sagans unika fågel.

Minns du Näktergalen - sagan om den sällsynta fågeln som sjöng så vackert att kejsaren av Kina ville ha den i sitt palats?

Kejsaren ratade snart den riktiga fågeln och föll i stället för ett stycke kattguld, en glittrande mekanisk fågel som snabbt gick sönder.

I Ursa Minors uppsättning har kejsaren förvandlats till en stenrik kvinna, en sann partydrottning som har allt och vill ha mera.

Människorna kommer från när och fjärran för att beundra hennes villa, trädgård och skog. Och när de upptäcker den största attraktionen är de förstås inte sena att berätta om den för alla andra.

Snart svämmar de sociala medierna över av budskap märkta med #näktergalen.

Och det flödet når naturligtvis också kejsaren där hon sitter och pillrar på sin guldglänsande smarttelefon för att lägga ut sina senaste selfies ...

Vinstmaximering och språk i kläm

Resten är så att säga historia. Men en historia som förser den klassiska sagan med ett modernt stuk.

Uppsättningen driver inte bara med vår fixering vid de sociala medierna och den fejkvärld som frodas i dem. Begrepp som konsumism, exploatering, vinstmaximering och slit-och-släng-mentalitet får också sin beskärda del av slängarna.

Och i det resonemanget ryms alltså också en parallell till det finlandssvenska teckenspråkets utsatta situation.

I Ursa Minors uppsättning är kejsaren mest av allt intresserad av näktergalens ekonomiska potential och upptäcker sitt misstag när det nästan redan är för sent.

Lika sent som för det finlandssvenska teckenspråket. Kontinuiteten i undervisningen bröts när den enda dövskolan på finlandssvenskt håll stängdes. Det skedde i början av 1990-talet och i dag står man inför den svåra utmaningen att rädda både ett utdöende språk och hela den kultur som är knuten till det.

Ursa Minor drar sitt strå till stacken med en uppsättning som varken gör den döva eller den hörande till en bisittare i den andras värld. Finlandssvenskt teckenspråk och svenska används parallellt i Näktergalen, ibland simultant men också i dialogform utan översättning.

Fysiskt och visuellt genomarbetat

Hur är det möjligt, undrar kanske någon. Jo, för att teatern har så många sätt att förmedla ett innehåll. Som åskådare tänker vi kanske inte alltid på det men faktum är ju att vår uppfattning om det som sker och sägs på scenen är summan av en rad olika impulser som vi tar in mer eller mindre omedvetet.

I Noora Karjalainens underfundiga regi är framför allt det fysiska uttrycket viktigt. De tre skådespelarna Silva Belghiti, Minna Kettunen-Enberg och Robin Hänninen förser sina roller med ett kroppsspråk som bums ringar in deras inbördes olika karaktärer.

Silva Belghiti axlar bl.a. berättarrrollen i Näktergalen. Silva Belghiti i Näktergalen på Svenska Teaterns Nicken-scen. Bild: Anne Sjöroos H.C. Andersen,Näktergalen (saga),silva belghiti,Svenska Teatern

Silva Belghiti agerar inledningsvis berättare och det är också hennes bekymrade blick vi delar när den skygga näktergalen gör entré i Robin Hänninens tolkning. Innan Minna Kettunen-Enbergs festligt vräkiga diva har hunnit tänka ut sin profitplan ens fattar ju vi att den rara fågeln kommer att fara illa.

Med mimik och gester gör skådespelarna också varje vändning i handlingen tydligt avläsbar.Till och med föreställningens musik omsätts till rörelse på scenen samtidigt som våra kroppar förnimmer rytmen och vibrationerna från de djupa baseffekterna.

Olika åldrar, olika tyngdpunkter

Det här är Ursa Minors första produktion och ett av teatergruppens mål är uttryckligen att riva barriärer mellan olika publikgrupper och utmana de gamla sätten att göra konst.

Näktergalen är en lovande början.

En utsatt fågel. Robin Hänninen som Näktergalen. Till vänster Silva Belghiti. Silva Belghiti och Robin Hänninen i Näktergalen på Svenska Teaterns Nicken-scen. Bild: Anne Sjöroos H.C. Andersen,Näktergalen (saga),robin hänninen,silva belghiti,Svenska Teatern

Det är ingen stor föreställning men i det lilla formatet ryms många fyndiga lösningar och berättarnivåer. En sjuåring, en sjuttonåring och en sjuttioåring fäster sig sannolikt vid helt olika saker i uppsättningen.

Men oavsett hur vi reagerar på driften med de märkliga samtidsfenomenen tror jag att vi alla blir berörda av den skygga fågeln och den lågmält gestaltade utsattheten.

Tre myter om svensk film på finsk bio

$
0
0

Det händer att folk beklagar sig över att det så sällan går upp svensk film på våra biografer. Jag hör själv till dem som gått omkring och känt mig förfördelad. Plågad av misstanken om att långa rader av Änglagårdar går mig förbi. Men hur är det med den saken?

Med jämna mellanrum poängteras vikten av nordisk film i kulturella sammanhang. Inte minst när det drar ihop sig till Nordiska rådets årliga prisutdelning. Film är identitetsskapande, en fanbärare för de nordiska språken och en länk att hänga upp sin nordiska samhörighet på.

I det sammanhanget är man snabb med att påpeka att det borde finnas plats för mera nordiskt på repertoaren – och varför inte då mera svenskt? För den finlandssvenska åskådaren är avståndet till den svenska filmkulturen sällan långt - speciellt inte om man hör till den grupp som ser på svensk tv,

Många finlandssvenskar har ett lika passionerat förhållande till svensk kultur som Arvid och Lydia har till varandra i Den allvarsamma leken arvid och lydia kysser varandra passionerat. Bild: Atlantic Film den allvarsamma leken, sverrir gudnason, karin franz körlof

Myt nummer 1 – ”det är så få svenska filmer som går upp på bio i Finland”.

För några år sedan gjorde Dag Andersson på Finlandssvenskt filmcentrum en utredning som påvisade att det primära problemet när det gäller svensk film i Finland inte är att det är så få filmer som når oss utan att det är svårt för de som gör det att nå sin publik.

Och även om uppgiften om ett hyfsat utbud rimmar illa med bilden av den svenska biotorkan så talar siffrorna sitt tydliga språk - även om dessa kan variera stort från år till år. Men här ett exempel:

År 2013 hade 11 nya svenska filmer premiär hos oss - och som en liten jämförelse kan man konstatera att det är lika många som antalet engelska premiärfilmer var i Finland det året. Att jämföra med amerikansk film är dessvärre ingen idé - dess dominans är total med över 90 nya titlar per år.

Slutet på biosäsongen 2016 visar att det faktiskt erbjuds något svenskt för envar. Eller vad sägs om ungdomsfilmen Pojkarna, dramakomedin Aerobics - A Love Story, komedin Morran och Tobias -som en skänk från ovan, kärleksdramat Den allvarsamma leken och komedin 101-åringen som smet från notan och försvann?

Med lite god vilja kan man räkna in barnfilmen Pettson & Findus. Juligheter i den svenska gruppen - även om själva produktionen är tysk.

Här går jag inte närmare in på andra typer av instanser som med jämna mellanrum lyfter fram svensk film. Arbis, Hanaholmens kulturcentrum för Finland och Sverige, Nordhuset med flera. För att inte nämna filmfestivalerna och Yle som visar en hel del nordiskt.

Så sent som i november ordnades för övrigt ett svenskt filmveckoslut på nyöppnade Kino Sheryl i Helsingfors. Det händer något hela tiden.

Flickorna i filmen Pojkarna blev lika förvånade över sitt nya utseende som undertecknad blev över att så många svenska filmer faktiskt når Finland Tre pojkar med bar överkropp står framför en stor spegel i ett halvmörkt rum och tittar på sig själva. Bild: OY KINOSCREEN ILLUSION LTD Girls Lost,pojkarna

Myt nummer 2 - "det är ändå ingen som går och ser svenska filmer i Finland".

Detta är sannerligen en sanning med modifikation! Även om det förvisso finns regionala skillnader och en stor polarisering mellan de filmer som drar en stor publik och de som bara når ett fåtal.

Men ta en film som En man som heter Ove - den gick inledningsvis bara upp på några orter i Österbotten och marknadsfördes knappt alls och nådde trots detta slutligen över 50.000 åskådare. Ett bra resultat för vilken film som helst i Finland.

Och så har vi ett annat talande exempel. Filmen Monica Z togs 2013 in för några otextade visningar på arthousebiografen Kino Engel i Helsingfors - men kom att hänga kvar på repertoaren i 22 veckor! En lång spelperiod för vilken film som helst - var som helst.

Det mest intressanta i detta sammanhang är att märka att distributörerna insett att det räcker om den finlandssvenska publiken aktiveras för att en film skall bära sig ekonomiskt. Vilket förklarar att en film som Morran och Tobias hängt kvar flera veckor trots att den bara visats på ett fåtal svenskspråkiga orter.

Det faktum att filmen blivit utskälld av en enad svensk kritikerkår spelar ingen roll - Robert Gustafsson och Johan "Fredde i Solsidan" Rheborg drar publik trots det.

Inte utan min son. Enligt Paavo Katajamäki på Kino City i Jakobstad kommer de finlandssvenska åskådarna ofta på bio med hela familjen. Johan Rheborg och Robert Gustafsson poserar som Monica och Tobias. Bild: Atlantic Film morran & tobias - en skänk från ovan, johan rheborg, robert gustafsson

Myt nummer 3 - "det finns ingenting att göra - biografjättarna gör ändå som de vill"

Ingen kan bestrida att det finns vissa problem. Bristen på biografsalonger i Helsingfors är ett, bristande marknadsföring ett annat. Och filmernas snabba kretslopp ett tredje.

Det gäller för vilken film som helst att göra ett gott resultat under de tre första dygnen - annars flyttar den snabbt till en sämre visningstid. Med den påföljd att den snabbt trillar bort helt och hållet.

Med smalare filmer gäller det således att vara alert och genast ta sig till biografen - annars kan det vara för sent. Det har visat sig att publiken i Österbotten är aktiv medan finlandssvenskarna i Helsingfors är betydligt sämre på att göra slag i saken.

En teori är att detta beror på att de svenska filmerna drunknar i det övriga utbudet. De får för lite uppmärksamhet och det saknas en regelbundenhet i när de dyker upp på repertoaren.

Men det lönar sig alltså att inse att det i slutändan är du och jag som avgör hur länge en film hänger kvar på repertoaren. Det är vi som väljer nordiskt - eller låter bli att göra det.

Om vi kan påverka importörerna? Javisst. En man som heter Ove hade aldrig nått Finland överhuvudtaget om inte en aktiv publik legat på med telefonsamtal, mejl och direktkontakt med teateransvariga som Paavo Katajamäki i Jakobstad och Pete Nieminen i Vasa.

Biobranschen styrs av utbud och efterfrågan i minst lika hög grad som andra branscher. Och det där med efterfrågan kan vi de facto åtgärda - utbudet måste däremot den svenska filmindustrin sköta om.

Och hur det ser ut på den fronten är sedan en helt annat fråga.
,

Tre män på en moped. "100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann" lockade över 100 000 åskådare - nu återstår att se om "101-åringen som smet från notan och försvann" blir lika populär tre gubbar åker moped med sidovagn genom ett myller av människor. Bild: © Nice FLX Pictures 101-åringen som smet från notan och försvann, robert gustafsson, iwar wiklander

Hör mera om svensk film på finsk bio i veckans Dokumenterat - När Ove knockade James Bond.


Eldsjälar bakom S:t Petersburgs privata museer

$
0
0

Allt fler privata museer grundas nu i S:t Petersburg. Svenska Yle har besökt några av de mest intressanta.

S:t Petersburg har alltid varit museernas huvudstad i Ryssland. Utbudet av statliga museer är imponerande och staden kan stoltsera med hela 199 museer.

Men på senare år har privata museer tagit över initiativet. Hittills finns det omkring 50 privata museer i staden.

Museerna grundas av entusiaster som investerar egna pengar och egen tid för att visa upp unika samlingar. Många handlar om historia och konst, men här finns också museer om dockor, vykort, schackspel, vodka och bröd.

Den senaste trenden är museer som erbjuder upplevelser och interaktivitet.

Kärlek till grammofonen

– Ett museum måste ha en regissör, annars dör det, säger 67-årige Vladimir Derjabkin när han visar upp sin samling med 300 grammofoner i en lägenhet på Petrogradskajasidan.

Vladimir Derjabkin Vladimir Derjabkin har en samling med 300 grammofoner i en lägenhet i S:t Petersburg. Bild: Yle / Marina Makarova Grammofon,museer,Ryssland,St Petersburg,vladimir derjabkin

Derjabkin jobbade tidigare på cirkus som clown och djurtämjare. Han kallar sig också kosack då han är född vid floden Don i södra Ryssland.

En gång på 1970-talet behövde han en grammofon för ett nytt nummer på cirkusen. Hans kollega erbjöd sig att tillverka en fejkad grammofon, men Derjabkin hade redan sett en äkta och förälskat sig i dess skönhet. Han nobbade kollegans anbud och gav sig ut på jakt efter en äkta grammofon. En resa som fortfarande pågår. Mycket snart fyllde grammofoner familjens trerummare. Och flera år senare öppnade han ett eget museum.

Museum för grammofoner i St Petersburg Bild: Yle / Marina Makarova Grammofon,grammofonskivor,museer,Ryssland,St Petersburg

– Det viktiga är att man inte visar besökaren allt genast, anser han. Det måste finnas en intrig, musik och känslor. Det är också därför som jag använder ridåer i rummet.

Derjabkins föreställning slutar med en teceremoni med en äkta samovar där alla får känna sig som hemma.

Sovjetiska dataspel

I stadens kärncentrum erbjuds en unik chans att uppleva sovjetiska dataspel. Närmare bestämt handlar det om 40 arkadspel, det vill säga stora automater med inbyggda dataspel. De här möblerna stod i biografer och kulturpalats från slutet av 1970-talet.

Museum för datorspel i S:t Petersburg Bild: Yle / Marina Makarova datorspel,museer,Ryssland,St Petersburg

Sovjetunionen tillverkade egna arkadspel baserade på japanska och amerikanska föregångare. De sovjetiska försökte dock vara mer pedagogiska och vissa spel kunde till och med ge råd i yrkesval. Spelen tillverkades på militära fabriker och varje automat kostade lika mycket som en ny Lada. Spelaren kunde aldrig vinna pengar. Istället belönades man med extra spel eller gratis musik.

Automaterna fungerar fortfarande och besökaren får spela på dem. Museet arrangerar också en exkursion varje timme som berättar om traditionen.

Rum med rädsla och hat

Konstnären Aleksej Sergienko placerade sju känslor i samma museum; kärlek, hat, avsky, häpnad, rädsla, inspiration och glädje.

Aleksej Sergienko placerade sju känslor i samma museum Konstnären Aleksej Sergienko placerade känslor i ett museum. Bild: Yle / Marina Makarova aleksej sergienko,museer,Ryssland,St Petersburg

– Konkurrensen är stor i staden, men jag är övertygad om att mitt museum överlever då mänskliga känslor aldrig dör ut, säger Sergienko.

Museet lockar fram känslor hos besökaren tack vare bilder, ljud, lukter, installationer och upplevelser.

Kärlekskänsla på museum. Museum för känslor i S:t Petersburg Bild: Yle / Marina Makarova museer,Ryssland,St Petersburg

Utställningen inleds med en zon för ilska där man går igenom en mörk labyrint och uppmanas ropa så högt man kan. Styrkan i vrålet mäts och jämförs med andra källor. De flesta resultaten landar mellan en apas skri och en helikopters oljud.

I rummet för rädsla får man ligga i en likkista eller sitta på en elektrisk stol.

Utställningen slutar med en kopp kaffe eller kakao. I samma rum kan man printa ut bilder på sig själv där man sitter på kärleksbänken, tsartronen eller förirrar sig i spegelsalen.

Tsarens tron. "Känslorna" på museum i St Petersburg Bild: Yle / Marina Makarova museer,Ryssland,St Petersburg,tron,Tsar,tsarens tron

I Svenska Yles serie om julmusik: Tantis serenad

$
0
0

”Månstrålar klara glimma
Vinden sakta dör
Och i den sena timma
Jag mandolinen rör…..”

Det vill säga Tantis serenad, som var ett av Jussi Björlings stora nummer.

Men varför kallas den för Tantis serenad? Tanti, egentligen Constantino Bedini var en italiensk clown som föddes 1861 och dog endast 39 år gammal. Han var ryttare hos Cirkus Ciniselli i Ryssland innan han blev clown.

I slutet av 1890-talet flyttade han till Stockholm och utvecklade där ett specialnummer med dresserade grisar. Numret blev populärt och Tanti beslöt sig för att grunda en egen cirkus.

Målade om sin häst

Men det var knappt om pengar så Tanti måste hålla kostnaderna nere. Därför målade han om sin enda häst mellan entreerna för att imponera på publiken.

Han stod också själv för musiken under föreställningarna, det vill säga han spelade melodier på en concertina (ett litet dragspel). Serenaden blev snart så populär att den började kallas Tantis serenad.

Operasångaren Arvid Ödman skrev texten och sjöng in sången 1904. Den nyaste versionen gjordes av Benny Anderssons orkester med Tommy Körberg som solist.

”Tindrande stjärna
Himmelska tärna
Skydda och värna
Kärlekens hopp…..”

Vilken är din favorit bland julsångerna?

Tantis serenad är den fjärde sången i en serie som Svenska Yles musikredaktion presenterar varje dag ända fram till och med julafton.

Men vad tycker du om julmusiken? Börjar man i allmänhet spela den för tidigt eller för sent? Borde den vara helt förbjuden på vissa platser? Hur mycket julmusik vill ni höra i radion? Och har du någon speciell favorit som sällan spelas?

Skriv ner dina tankar här nedan och skicka till oss. Och har du en bild med någon form av julmotiv så publicerar vi gärna en sådan i anknytning till artiklarna. Kom ihåg att kontrollera att det är en bild som vi har rätt att publicera! Skicka era historier och eventuella bilder per e-post till adressen vega.musik@yle.fi, eller använd formuläret nedan.

Kontakta musikredaktionen

Bland Christer Åbergs återanvända skyddsänglar

$
0
0

Hela december vakar Christer Åbergs vackert sköra skyddsänglar i galleri Colmio i Borgå. Vi kan alla vara skyddsänglar för varandra, säger konstnären.

I det lilla, stilla och vilsamma utställningsrummet står en belåten utställare. Med glada ögon ser Christer Åberg på sina små tavlor med skyddsänglar.

Han har i olika repriser jobbat med samma motiv och änglaschablon. Den nyaste versionen består av ett litet grafikblad, som är limmat på en plåtbit. Den är sedan placerad på en gammal grå trästump, täckt med ett skyddsglas.

- Slutresultatet tilltalar mitt estetiska öga, men jag vill inte heller glömma budskapet, säger Christer Åberg.

Konstverk hänger på en vägg Bild: Yle/Mikael Kokkola bildkonst,christer åberg,konst

Det är på många sätt fråga om återvinnig, både beträffande motivet och materialet. Grafikplattan skapas för 42 år sedan. Träbitarna har många hundar år på nacken.

- Alla änglar är ändå unika. Jag färgsätter dem på olika sätt och leker väldigt mycket med bladguld. Det slitna är vackert.

Den här gången kom änglarna till pågrund av en förlängd paus i målandet.

- Jag har hållit sommarpaus från målandet och den tycks fortsätta ända fram till årsskiftet. I fjol blev det en hel del verk och utställningar.

Snart kommer Christer Åberg att ta itu med ett nytt beställningsverk för Korso kyrka i Vanda.

Konstnär framför sina verk Bild: Yle/Mikael Kokkola bildkonst,christer åberg

De små skyddsänglarna tror han att tilltalar de flesta av oss.

- Också mindre religiösa mänskor säger ofta att änglarna räddade mig ur knepiga, farliga situationer. Ofta i form av andra mänskor.

- Jag hoppas förstås att mina änglar väcker den här tanken, att vi kan vara skyddsänglar för varandra.

Utställningen visas i galleri Colmio fram till den sjätte januari.

Tända ljus framför några små tavlor. Bild: Yle/Mikael Kokkola christer åberg

Samma emoji kan vara både stridslysten och salig – en kortkurs i emojier

$
0
0

Emojier – du vet de där små gula varelserna som bor i din telefon, som skrattar och gråter, grälar och pussas – precis som vi. Största delen av oss använder dem, till och med dagligen. Men blir vi alltid förstådda?

Emojier är ett minfält när det handlar om kommunikation. En och samma emoji kan ha diametralt olika betydelser för dig och mig. Det blir inte lättare av att emojierna ser annorlunda ut i olika apparater.

En grinande emoji i t.ex. en iPhone kan för många se negativ ut medan samma emoji i t.ex. en Nexus kan se mycket positiv ut. Det här beror på att mobiltillverkarna ofta gör sin egen version av varje emoji.

Samma grinande emoji med glada ögon på olika plattformer. Emojin ett grinande ansikte med glada ögon i 10 olika versioner. Bild: Skärmdump Emoji,smarttelefoner,Smiley

Varje officiellt godkänd emoji har sin unika kod och beskrivning i Unicodestandarden som gör det möjligt för en dator att läsa symbolen. Till exempel har en av de nyaste emojierna, ”ett dräglande ansikte”, koden U+1F924. Utgående från Unicodekoden och beskrivningen kan sedan de olika mobiltillverkarna och sociala medierna göra sin egen tolkning av ett dräglande ansikte.

Enligt sajten emojipedia, som fungerar som en encyklopedi över emojier, har 17 olika plattformer gjort sin egen ritning av de existerande emojierna. Kom ihåg det här när du skickar meddelanden åt din kompis om hens smarttelefon är av ett annat märke än din.

Allt du behöver veta om emojier

  • Emoji kommer från de japanska orden e (bild) och moji (tecken)
  • I dag finns det över 1850 emojier
  • Den mest använda emojin är den som gapskrattar med tårar i ögonen
  • I USA, Storbritannien och Kanada används mest emojier
  • I hela världen skickas det 6 miljarder emojier varje dag
  • Finländare använder den svarta månen mer än någon annan
  • Kvinnor använder oftare emojier än män
  • Emotikoner : - ) och kaomojin (^^) är emojins förfäder, dagens emoji utvecklades i Japan på 1990-talet
  • Den internationella emojidagen firas 17 juli

Då emojin blir en miss

Det är lätt att gå vilse i emojidjungeln. Hur många gånger har du fått ett meddelande med en emoji som känns totalt malplacerad? Kanske någon förväxlat den storgråtande emojin med den gapskrattande? Dessa två emojier lär förväxlas rätt ofta.

Vilken av dessa emojier är ledsen? Gråtande emoijer. Bild: Yle, Rose-Marie Dahlström Emoji

Ibland skapar vi nya emojimissar då vi försöker göra det motsatta, dvs att undvika missförstånd. Det här hände till exempel med pistolemojin.

På grund av flera dödsskjutningar i USA valde Apple att ta avstånd från vapenvåldet genom att göra om sin pistolemoji till en vattenpistol. Men samtidigt liknar samma pistolemoji fortfarande ett riktigt vapen på andra plattformer.

Jeremy Burge, som upprätthåller sajten Emojipedia, skrev i ett blogginlägg att Apple trots allt borde tänka om eftersom det här kan ge upphov till grava kommunikationsmissar.

Skärmdump från sajten Emojipedia. Samma meddelande sett på fyra olika telefoner. De innehåller alla en pistolemoji. På en iPhone är pistolen en vattenpistol medan den i de övriga meddelandena är en riktig revolver. Bild: Skärmdump Emoji,meddelanden,pistoler,smarttelefoner,Vattenpistol

Salig eller stridslysten?

I april i år publicerades en undersökning vid University of Minnesota där människor fick svara på hur de tolkar olika emojiers sinnestillstånd. Deltagarna fick poängsätta smilisarna på en skala från -5 (mycket negativ) till +5 (mycket positiv).

Den emoji som i Unicode har beteckningen U+1F601 och beskrivs som ”grinande ansikte med glada ögon” var den som gav upphov till de mest avvikande tolkningarna.

Apples version av den grinande emojin tolkades av 70 procent av deltagarna som negativ. De flesta rankade smileyn på -3 och skrev att den såg ut som om den ser stridslysten ut. Googles version fick ändå ett genomsnitt på +4 och tolkades som salig.

Den saliga och den stridslystna grinande emojin med glada ögon. Illustration som påvisar skillnaden mellan olika emoijer. Bild: Yle, Rose-Marie Dahlström emoji

Vad är Unicode?

  • Unicode är en industristandard som gör det möjligt för en dator att hantera text skriven i alla världens skriftsystem
  • I standarden ingår också olika symboler bland dem även emojier
  • Unicodekonsortiet är en ideell organisation som styr utvecklingen av Unicodestandarden
  • Konsortiet grundandes 1991
  • Konsortiet består av representanter för mobil- och datortillverkare, mjukvaruföretag, ministerier och forskningsinstitut. Bland dem finns t.ex. Apple, Microsoft, Facebook, Adobe, Google och Huawei
  • Varje år uppdateras Unicodestandarden med nya språk, symboler och tecken
  • I den nyaste versionen av Unicode finns det 7500 nya tecken och 72 nya emojier, bland dem en bacomemoji

Tre gyllene regler för hur du använder emojier

Vissa emojier är alltså farligare kommunikationsminor än andra. Men emojierna är inte enbart förvirrande små filurer – det finns en logik bakom hur vi använder dem. Det här har Tyler Schnoebelen, som är expert på datalingvistik, kommit fram till efter att ha analyserat cirka 500 000 tweets.

Schnoeblen har kunnat urskilja vissa mönster som upprepar sig då vi använder emojier.

Regel nr. 1: Emojin kommer oftast sist i meningen, inte mitt i den.

Vanligtvis kommer emojin sist i meningen, inte mitt i den. Telefon med meddelande med emoijer. Bild: Sebastian Dahlström, Yle emoji

Också om vi skriver längre meddelanden tenderar vi att placera en emoji efter en tanke. Då fungerar emojierna på samma sätt som kommatering.

Vi brukar sätta en emoji efter en tanke. Telefon med meddelande med emoijer. Bild: Sebastian Dahlström, Yle emoij

Regel nr. 2: Emojier respekterar ett lineärt händelseförlopp.

Då vi vill uttrycka i emojier att vi riktar en pistol mot något, placerar vi föremålet framför pistolens pipa.

Då vi använder emojier brukar vi också respektera lineär handling. Telefon med meddelande med emoijer. Bild: Sebastian Dahlström, Yle emoji

Då vi vill berätta att vi åker på en semesterresa till södern följer emojierna händelseförloppet från att vi först flyger till att vi, när vi väl är framme på den varma semesterorten, dricker en drink.

Emojier placeras oftast i ett lineärt händelseförlopp. Grafik av telefon och meddelande med emoijer. Bild: Sebastian Dahlström, Yle Emoji

Regel nr. 3: Då vi använder flera emojier i följd kommer inställning före handling.

Schnoebelen märkte att vi oftast först sätter en smiley som berättar hur vi förhåller oss till en händelse eller handling. Är vi arga, glada eller ledsna över att något hänt?

Vi brukar oftast sätta den gråtande emojin först och sedan det brustna hjärtat. Grafik av telefon och meddelande med emoijer. Bild: Sebastian Dahlström, Yle emoji

Den första emojin färjar vår upplevelse av den följande. I exemplet ovan gråter vi över att ha ett brustet hjärta genom att placera det brustna hjärta efter den gråtande emojin.

Är emojier ett språk?

Emojier fungerar som kroppsspråkets ställföreträdare i skrivet språk. Den ger det skrivna språket ett tonfall och speglar vår personlighet i ett sms. I skriven text motsvarar emojier tonfall och ansiktsuttryck. Människan kan känna igen 250 000 ansiktsuttryck vilket gör emojier väldigt relevanta för vår kommunikation online.

I regel upplever folk att emojier hjälper dem att uttrycka sina tankar mer tydligt i text, speciellt unga. Av en brittisk forskning framgår det att unga i åldern 18-25 tycker emojier gör budskapet i ett meddelande tydligare medan över hälften av dem som är äldre än 40 år tycker att emojier bara är förbryllande.

Emojier ersätter ansiktsuttryck i skriven text. Tänder och målade läppar Bild: Yle leende,läppar,mun,pravda,tänder,visa rösten

Lingvister världen över har debatterat ifall emojier är ett språk. Det går att kommunicera med enbart emojier, hävdar en del. Och visst går det att förstå meningar som inte innehåller ett enda ord.

Förstår du vad personen vill ha sagt här? Grafik av telefon och meddelande med emoijer. Bild: Sebastian Dahlström, Yle emoji

En del emojifantaster har till och med översatt hela litterära verk till emojier. Till exempel har författaren Joe Hale översatt Alice i underlandet till emojier. Moby Dick går också att hitta på emoji.

"(När Alice) föll ner i kaninhålet..." Ett utdrag ur Alice i underlandet på emoji. Tre emojier representerar meningen att Alice föll ner i kaninhålet. Bild: Skärmdump Alice i Underlandet,Emoji,smarttelefoner

I maj publicerades Bibeln på emoji. På sajten bibleemoji kan du översätta din favorit bibelvers från engelska till emoji.

På många sätt liknar emojier det forna skriftsystemet hieroglyferna eftersom båda är visuella representationer av idéer. Men (ännu) kan emojierna inte kallas för ett skriftsystem.

Skillnaden ligger i att hieroglyfer har ett grammatikaliskt system. Ordet ”hår” skrivet med hieroglyfer förstås på samma sätt av alla läsare. Så finns det inte heller emojier som skulle motsvara enskilda bokstäver.

Är hieroglyfer emojiernas förfäder? Olika hieroglyfer mot en svart bakgrund. Bild: Yle Forntida Egypten,hieroglyfer,skriftsystem

Vyvyan Evans, som är professor i lingvistik vid Bangor university, säger i en intervju till den brittiska tidningen Daily Mail att emojier aldrig kommer att ersätta traditionella språk men kommer att användas, i en ännu större utsträckning än i dag, till att utveckla dem.

- Det är möjligt att emojier allt mer kommer att användas för att komplettera digitala versioner av skriftliga verk. Till exempel kunde man med hjälp av emojier kunna göra Shakespeares verk mer begripliga för en helt ny generation, säger Evans.

Ju fler smarttelefoner desto fler emojier

I dag har över 2 miljarder människor har en smarttelefon. Enligt Statistikcentralens uppgifter från i fjol använder 75 procent av alla finländare i åldern 16-74 smarttelefoner. I Sydkorea har till och med 88 procent av befolkningen en smarttelefon medan bara 17 procent av indierna äger en smarttelefon (Se tweet av Conrad Hackett som forskar i demografi vid Pew Research om var i världen det finns mest smarttelefoner).

Ju fler av oss har en smarttelefon desto fler emojier skickas det. I dag skickas det 41 miljarder meddelanden runtom i världen dagligen. I dem ingår 6 miljarder emojier.

Emojianvändningen globalt har påverkats av språk och kultur. En undersökning som företaget Swift Key har gjort visar att fransmän använder till och med fyra gånger mer hjärtan än andra språkgrupper. I Sverige används brödemojin mera än i något annat språk medan vi finländare har fattat tycke för den svarta månen; den använder vi åtta gånger mer än någon annan språkgrupp! Däremot använder vi mindre hjärtan och romantiska symboler än genomsnittet.

Finland är det första landet som utvecklat sina egna unika emojier. En bild av emojin. Bild: This is Finland/Jenita Cresswell bastu,emoji,mobil

Förutom geografiska skillnader finns det också en skillnad i hur mycket män och kvinnor använder emojier. Överraskande nog finns det en större skillnad på emojianvändningen mellan könen än mellan olika åldersgrupper. En forskning som gjorts av plattformen Emogi visar att omkring 78 procent av kvinnor använder emojier flera gånger i veckan medan motsvarande siffra bland män är 60 procent.

Emojins evolution från :-) till (^^) till vad den är i dag

Smileys eller emotikoner har förekommit redan på 1800-talet. I den amerikanska satiriska tidningen Puck publicerades år 1881 en rad smilisar.

Tidningen Puck publicerade fyra olika smileys redan på 1800-talet. Den satiriska tidningen Puck publicerade år 1881 fyra olika smileys. En glad, en ledsen, en likgiltig och en överraskad. Bild: Wikimedia commons smileys,tidningar,Tidningsartikel

På 1980-talet föreslog Scott Fahlman, expert inom datavetenskap vid Cernegie Mellon University, på universitetets diskussionsforum att man skulle använda :-) eller :-( för att urskilja mellan seriösa och mindre seriösa inlägg.

I Japan utvecklas i slutet av 1980-talet så kallade kaomojin. Dessa teckengubbar liknar Fahlmans men går att läsa utan att lägga huvudet på sned. Exempel på några vanliga kaomojis: (^^) som betyder glada ögon och (T_T) som ska likna ett gråtande ansikte.

I slutet av 1990-talet utvecklade japanska mobiltillverkare en prototyp till dagens emojier. Efter att Apple tog i bruk de tidiga emojierna har de spritt sig till världens alla hörn och smarttelefoner.

Den skrattande emojin med tårar i ögonen valdes till årets ord 2015 av Oxford dictionaries. En skrattande smiley med tårar i ögonen. Bild: Skärmdump Emoji,skratt,smarttelefoner

År 2009 godkände Unicodekonsortiet (som upprätthåller Unicodestandarden) 722 emojier. Nästa år kunde man redan skicka emojier med sin smarttelefon. I dag, beroende på vilken plattform du använder, kan du välja mellan 800 och 1600 olika emojier.

Det finns fortfarande vissa plattformer som inte stöder emojier. Om du är osäker på om din smarttelefon kan visa smilisar kan du kolla det via sajten caniemoji.com.

Lär dig filosofi: Kön som social konstruktion och ångesten som kommer med frihet

$
0
0

1900-talets filosofi är en spännande blandning av frihetstänkande, kunskapsteori och språkfilosofi. Sartre som skrev om hur tungt det är att vara fri och de Beauvoir om att man inte föds till kvinna utan blir det.

Hur hänger feminism och kvinnans frigörelse samman med filosofins historia? Hur kommer det sig att Karl Marx inte dog med kommunismens sammanbrott?

På vilket sätt har filosofin att höra med hur viktig frihet är för oss idag?

Man kan säga mycket om filosofin på 1900-talet, men på många sätt var den en uppgörelse med den metafysik, de enorma tankesystem som förklarade ungefär allting, som dominerade tänkandet ännu på 1800-talet. Tysken Hegels metafysik ledde till att brittiska logiker som G. E Moore försökte formulera en filosofi som gjorde sig av med idealism, tog ställning för det sunda förnuftet och realism.

Under 1900-talet dominerade några viktiga tankeriktningar. I den engelskspråkiga världen stod den analytiska filosofin, som koncentrerade sig på frågor om språk, begrepps betydelse och logik, högt i kurs och i Tyskland växte fenomenologin fram.

Den första hälften av 1900-talet var en tid som präglades av politisk laddning med två världskrig som resultat. Den andra hälften innebar en fortsättning på den ideologiska splittringen av världen, men i ett mera kallt krig i Europa. Våldet ägde rum i Vietnam, Korea med mera.

Inte heller filosofin gick oberörd genom händelserna i sin samtid. Trots det gjordes stora teoretiska insatser inom filosofin som snarare kan förstås i förhållande till filosofins stora frågor än som reaktioner på sin samtids rubriker och händelser.

Språkfilosofi och analys av askoppar

Ludwig Wittgenstein är vid sidan av Martin Heidegger de filosofer som förmodligen satt det starkaste intrycket under 1900-talet. Österrikaren Wittgenstein var uppvuxen i en tysk tradition, hade läst Schopenhauer, men kom att förändra den analytiska filosofin. Existentiella tankar hos Wittgenstein hittar man i hans dagböcker som han skrev vid fronten då han deltog i det första världskriget.

Ludwig Wittgenstein bild på ludwig wittgenstein Bild: Ben Richards ludwig wittgenstein

Hans språkfilosofi började med frågor om språk och logik och slutade i ett helt nytt slag av språkfilosofi, där han i sina ”Filosofiska undersökningar”, genom vardagsspråket undersökte ords betydelse i de situationer där människor lever sina liv. Den här filosofin lever kvar starkt och spänner över det hela filosofiska fältet från etik till kunskapsteori.

Hur vet jag att denna färg är rött? Ett svar vore "Jag har lärt mig svenska".― Wittgenstein, Filosofiska undersökningar

Heidegger i sin tur är en kontroversiell filosof, eftersom han under tidigt 1930-tal skrev in sig i det tyska nationalsocialistiska partiet. Partimedlemskap gav honom en professur och han åsidosteppade sin lärofader, Edmund Husserl. Att Husserl var jude gjorde hans position omöjlig och Heideggers opportunism, karriärlystenhet, har kastat en mörk skugga över hans tänkande och person efter det andra världskrigets slut.

Husserl kallas för fenomenologins fader och det nya med fenomenologin var att den försökte lösgöra sig från medvetandefilosofin, till frågan om förnuftet och yttervärlden, genom att rikta uppmärksamheten på medvetandeströmmen som sådan.

Husserl ville återvända till ”sakerna själva” och fenomenologerna analyserade föremål som askkoppar, betraktade som medvetandefenomen.

Bild: YLE/Erica Vasama aska,askkopp,fimpa,tobak,tobaksrökning

Hur skall man leva egentligt?

Heideggers filosofi bygger på Husserl men går till grunden med vad det är att vara människa i världen. Heidegger var framstegsskeptisk, hyste en beundran för den tidiga grekiska filosofin och intresserad av frågan om vad varat, grunden för allting, är.

Heideggers storverk heter i nyöversättning ”Vara och tid” och i det undersöker han ”egentliga och oegentliga” sätt att vara i världen.

Det oegentliga sättet stavas ”das Man” – det vill säga då man beter sig efter normer som följer hur ”man” brukar göra. Till exempel ”man brukar ta av sig mössan då man äter”. Om ens handlings utgångspunkt finns i ett kollektiv, i ”mannet” lever man inte egentligt.

Ett viktigt begrepp är ansvar. Om man lever i mannet så vill man kanske också lägga ansvaret på det. Om man inte hjälper en människa i nöd, till exempel inte ger henne husrum, så vill man kanske säga att "inte kan man nu behöva göra det". Då flyr man sitt ansvar och döljer det i kollektiva seder eller normer istället för att lyssna på sitt samvete.

Filosofen Martin Heidegger Filosfoen Marin Heidegger från bröstet uppåt Bild: Public domain Martin Heidegger

Ångest

Heidegger plockar upp ett begrepp som ångest från den danska religiösa filosofen Kierkegaard och infogar det i sin existentiella beskrivning av människan, hur hon i sin frukan för ”intet” känner ångest.

Ångesten och medvetenheten om intet får oss att se våra liv. Vi är utkastade i världen, som präglas av en kuslighet.

Med den här medvetenheten kan vi befria oss från det oegentliga livet och leva fritt. Heidegger och Nietzsche ser båda ett samhälleligt förfall i förhållande till det ideala antiken.

Samvetet ropar tillvarons själv upp ur förloradheten i mannet.― Heidegger, Varat och tiden - del 2

Heideggers insats ledde senare till ett Nobelpris i litteratur, men det var inte han själv som fick det utan Jean Paul Sartre, den franska existentialisten som efter det andra världskriget formulerade en filosofisk riktning som fick ett stort inflytande på kulturen. Litteraturpriset tackade han nej till.

Ångest En bild på en suddig man Bild: YLE mentalvård,oro,psykiatri,ångest

Vi är dömda till frihet

Sartre ägnade sig också åt frågor om ett egentligt liv, om hur vi lever våra liv och just tiden, det att vi är dödliga varelser spelade en stor roll för att förstå människan och hennes val i livet.

Vi är dömda till frihet menade Sartre, vi är själva ansvariga för de val vi gör och med det här kommer också en ångest in i bilden.

Vi väljer våra liv, vi är inte bundna av yttre sanningar om gott och ont. Sartre är en ultimat individualist kan man säga.

Sartre tänkte på frihet Foto sv en sittande Jean-Paul Sartre Bild: Public domain Jean-Paul Sartre

Att bara låta livet hända utan att fatta de fria existentiella valen är för Sartre att leva i ”ond tro”, de andra (fria) människorna innebär för honom hot – varje möte kan ses som en kamp där man försöker objektifiera Den Andre (någon väsentligen annorlunda än man själv).

För Sartre är det individen som ger mening åt historien, inte tvärtom. Det jag som spelade så stor roll för tänkandet i 1800-talets Tyskland ser annorlunda ut, men har hos Sartre givits en absolut frihet.

Sarte kom sen att bli en viktig Marxistisk tänkare.

Kriget tog slut i likgiltighet och vånda― Sartre i Tystnadens republik

Feminism på framfart

Simone de Beauvoir och Sartre var varandras ständiga följeslagare. De höll hov vid Café de Flore i Paris och har bägge satt enorma spår i filosofin.

1949 skrev hon den feministiska klassikern, Det andra könet, som fortfarande läses och inspirerar. Kritiseras gör den också för den delen, av nyare feministiska perspektiv. Den episka formuleringen ”man föds inte till kvinna, man blir det” är både ofta citerat och har varit en viktig grund för många identitetspolitiska rörelser och feminismen.

Verket har beskrivits som existentiellt etiskt.

Hon skriver om många ämnen som var nya inom filosofin, hushållsarbete till exempel. Aborträtt för kvinnor ett annat, som hon engagerade sig politiskt i.

feminism 2016 Demonstration mot regeringens nedskärningar. Helsingfors 12.3.2016: Bild: Yle/Mårten Holm demonstrationer (samhälleliga händelser),feminism,helsingfors

Liksom hos Sartre finns frågan om vad det innebär att vara en god människa, frågor om människan och hennes handlingar där som grund – inte frågor om kunskapens natur till exempel.

Hon betonar hur viktigt det är att bry sig om andra människor och respektera deras frihet i betydligt högre grad än Sartre.

Att kön är en social konstruktion, att kvinnlighet är något som formas i kulturen är ett tänkande som spridit sig brett i vårt samhälle och den kulturella diskussionen. Hon skrev om den kvinnliga kroppen som ett fängelse och hur en kvinna måste förhålla sig till sin kropp på ett annat sätt än mannen.

Äktenskapet är den lott som samhället av tradition erbjuder kvinnan― de Beauvoir, Det andra könet

De Beauvoir framhöll också frihet men ansåg inte andra människor hota den och hon har varit en förebild för många kvinnor världen över.

Både hon och Sartre var ett slags popstjärnor på 60-talet, få filosofer har uppnått en sådan kulturell status som de två.

Simone de Beauvoirs filosofi och betonande av den kvinnliga erfarenheten är omvälvande för filosofin dittills, de erfarenheter hon diskuterar ifrågasätter det allmänmänskliga antagande som manliga filosofer tänkt enligt fram till mitten av 1950-talet.

Kvinna i klänning Bild: Creative Commons / Unsplash ensam,flicka,klänning,mitt första sommarjobb,tjej,ångest

Efter henne har filosofin förändrats för gott.

1900-talets filosofi handlade om
- frihet och vad det är att vara människa.
- framväxten av många olika riktningar, bland annat feministisk filosofi
- klassiska frågeställningar om ett egentligt liv, vetandets och språkets gränser

Lilla O får ta del av Mollys feministiska perspektiv:

Viewing all 20110 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>