Efter terrordåden i Paris höjs också i Tyskland röster om att muslimerna själva måste göra mer för att se till att unga muslimer inte radikaliseras. Det finns många imamer som aktivt försöker motarbeta islamisterna, men samtidigt är imamerna ofta själva i en mycket besvärlig position.
Solstrålarna landar på den långa raden fötter. Omkring fyrtio män, allt från barn till gamla gubbar, står stilla uppradade för bön. Med jämna mellanrum faller männen ner på knä. I den här moskén i Nürnberg samlas muslimer från över femtio nationer.
Efter bönen träffar jag den syriske imamen. Jag frågar honom hur han ser på tiden efter terrordåden i Paris. Också här i Tyskland har dåden satt fart på myndigheterna. Under de senaste veckorna har det kommit till polisräder och flera gripanden av misstänkta islamister.
– Man vill väl framför allt vara försiktig och inte ta några risker, men som muslim är jag oroad. Det ser ut som om extremismen håller på att spridas till flera arabiska länder och Europa, säger imamen Abdulrahman Alhout.
Salafistproblemet
Salafism
- Salafism är en rörelse inom Islam som tar sitt namn från ordet salaf, som betyder förfäder
- Salafisterna omtolkar inte Koranen utan följer den bokstavligen. De vill förstå och förkunna Koranen på det sätt Muhammed gjorde
- Salafister vill utöva sin tro på det sätt de anser att de tidigaste generationerna av muslimer efter profeten Muhammed gjorde det, eftersom de anser det vara den renaste formen av islam
- Muhammed lär ska ha sagt "Människorna i min generation är de bästa, sedan de som kommer efter den, och sedan de i nästa generation" vilket tolkas som att alla muslimer borde följa de tre första generationernas exempel
- Majoriteten av världens salafister kommer från Qatar, Förenade arabemiraten och Saudiarabien
- Salafisterna anser själva att de är sunnimuslimer, medan många sunniledare anser att salafism är det samma som wahhabism, en fundamentalistisk inriktning inom sunniislam
Liselott Lindström
I Tyskland kretsar mycket av diskussionen kring de så kallade salafisterna. Man räknar med att det i landet finns omkring 6 000 salafister, bland dem också de som talar för ett heligt krig.
– Vi har ingen enhetlig grupp av militanta salafister här i Tyskland. Men däremot finns det nog individer, som mycket väl kan vara farliga, säger Alhout.
Och det är de här individerna som gör myndigheterna oroliga. Man utgår från att det finns över 200 extremt våldsbenägna islamister. De finns utspridda över stora delar av landet och också vid moskéerna i Nürnberg har man problem med salafister. 
Moskén jag besöker står som många andra under den tyska säkerhetstjänstens övervakning. Samfundet säger sig ändå aktivt motarbeta salafisterna och man vill hålla dem på avstånd.
– Vi anser att de här personerna inte representerar islam. Därför är de här personerna inte välkomna här och vi försöker undvika att ha något med dem att göra, säger imamen Abdulrahman Alhout.
Rädsla för att bli av med jobbet
Men imamerna har ändå ofta en mycket svår sits. För en imam är det i praktiken omöjligt att vända sig till myndigheterna om han kommer i kontakt med ungdomar som håller på att radikaliseras.
– Imamerna känner att de inte kan räkna med att bli beskyddade, varken från myndigheternas sida eller från sitt eget samfund. De utgår från att om de ställer till med problem blir de av med sitt jobb eller utfrysta inom sitt samfund, eftersom det trots allt finns folk som sympatiserar med salafisterna. Därför undviker många en direkt konfrontation med salafisterna, säger Mahmoud Jaraba, islamforskare vid universitetet i Erlangen.
Utländsk inblandning
Jaraba säger vidare att man vid moskén i Nürnberg aktivt försöker motarbeta salafistisk infiltration, men att det är svårt då det fattas pengar och personer som kunde ta hand om de unga. För det är just de unga, som salafisterna är intresserade av.
– I rekryteringen riktar man sig enbart till de unga. Man vet att de sällan har någon djupare kunskap om islam och därför är de lätta att övertyga och rekrytera, säger Jaraba.
Om imamen Abdulrahman Alhout märker att någon håller på att radikaliseras försöker han förklara vad islam egentligen går ut på. 
– Om den här diskussionen inte hjälper går jag oftast till föräldrarna, säger Alhout.
Om samtalet med föräldrarna räcker kan ändå bara tiden utvisa. Islamforskaren Jaraba efterlyser därför fler program för de unga, men han skulle gärna också se att de muslimska samfunden blir mer integrerade i det tyska samhället.
Det skulle ge samfunden en starkare ställning och den tyska staten mer kontroll.
– Då staten inte tar sin plats eller deltar i finansieringen, har vi i stället många andra länder som finansierar moskéer i Tyskland. De utländska aktörerna kan delta i beslutsfattandet och bestämma vem som har makten inom samfunden.
Salafisterna hittar på så sätt alltid vänner och finansiärer, säger Mahmoud Jaraba.