Borgåregissören Klaus Härös film "Fäktaren" har premiär i mitten av mars. Manuset fascinerade honom otroligt. Det här var en berättelse han ville dela med andra.
Det är tidigt femtiotal i den lilla staden Hapsal i Estland. Hit kommer en mystisk man, en ny gymnastiklärare.
Filmen börjar med musikstycket snö. Det låter som små snöflingor som virvlar ner. Den nya gymnastikläraren ska lära skolbarnen i den lilla staden skida.
Gymnastikläraren grundar en fäktningsklubb i Hapsal. Först är han inte särskilt motiverad. Det är en toppidrottsman som känner sig malplacerad. Men snart blir det en varm gemenskap i föreningen, det blir som en fristad.
Men vi är i Stalintidens Estland och de partivänliga i stadens ledning ser inte med blida ögon på att arbetare lär sig en borgerlig sport. Fäktaren står på sig och ställer sig upp mot myndigheterna.
Manuset välskrivet
Berättelsen var så intressant att Klaus Härö inte kunde lägga manuset i från sig. Han ville veta hur det gick med fäktaren och vilken hemlighet han bar på. Han har läst många manus, men sällan ett av den här kalibern. Manusförfattare är Anna Heinämaa.
Filmen är ett samproduktion mellan Finland, Estland och Tyskland. Musiken är komponerad i Tyskland. Enligt Härö har alla som har sett filmen blivit alldeles betagna av berättelsen.
- Kärnan i berättelsen är relationen mellan barnet och den vuxna, säger Härö.
Klaus Härö hade aldrig besökt Estland innan han gjorde den här filmen. Han förklarar det med att Estland helt enkelt ligger för nära och känns så självklart.
Filmen är på estniska och ryska. Till en början använde sig Klaus Härö av tolk, men snart kändes det som överflödigt. Direkt kommunikation kändes som ett måste.
Relationen i fokus
Klaus Härö fick tidigare i veckan pris av den lutherska stiftelsen för sina insatser som regissör. I prismotiveringen stod att han skildrar människor i utsatta situationer.
Härö har själv svårt att skriva under det här. Han säger att hans bara vill berätta fängslande historier.
Nu känns det pirrigt i Klaus Härös kropp så här inför premiären i mars. Han uppskattar högt det pris han fick i veckan och säger att det är bra för självförtroendet i väntan på hur kritiker och publik reagerar på den nya filmen.
Följande film planeras
Klaus Härö har planer på att göra en film om Friedrich Karl som skulle bli Finlands första kung år 1918.
Han tycker att det är fascinerande att den man som valdes till Finlands kung kom hit till Finland med sin familj och övade sig i finska och satte sig in i vårt lands kultur.
Men då det blev allt mera klart att Tyskland skulle förlora kriget så tänkte Finland om. Finland beslöt att det inte skulle bli en kung med tysk härkomst. Den sista som fick veta om det här var Friedrich Karl själv.
Härö fokuserar också i den här filmen på människan, på vad som hände med Friedrich Karl efter att han blev avpolletterad och vad som hände med hans familj.