Munkshöjdens grand old lady i granit säger adjö – se bildreportage

Det har blivit dags att begrava en jätte då Pohjolahuset i Munkshöjden delvis ska jämnas med marken. Välkommen med på en guidad tur inuti landmärket tillsammans med Anette Holmström som jobbat i huset sedan 1978.

Pohjolahuset i Munkshöjden. Bild: Yle / Ted Urho

Skjutbana, simhall, design och kaffemaskiner. År 1969 var Pohjolahuset en unik arbetsplats.

Då Pohjolahuset byggdes 1969 var det exceptionellt utrustat för sin tid. Skjutbana, simbassäng, parkeringsgrotta, klubbutrymmen för personalen och mycket finsk design. Anette Holmström började jobba som våningsbud på Pohjola 1978, men har sprungit omkring i huset redan sedan det byggdes.

- Min mamma jobbade på Pohjola då när de flyttade från Kaserngatan hit till Munkshöjden. På den tiden ordnades det barnkalas för de anställdas barn, minns Holmström med värme.

I det skede som Holmström fick egna barn var firmafesterna för familjens minsta redan på upphällningen.

- Simhallen var däremot öppen för personalens familjer på helgerna så då brukade jag ta pojkarna hit och simma. Och sedan skulle det alltid drickas kakao ur kaffemaskinen. Kaffemaskinen är en legend, den fanns här redan när jag var barn, skrattar Holmström.

Seppo Pylvänäinen har jobbat i Pohjolahuset sedan det tidiga 1970-talet och Anette Holmström sedan 1978. På promenaden genom huset skrattar de högt tillsammans åt olika saker som skett under årens lopp. Seppo Pylvänäinen har jobbat i Pohjolahuset sedan det tidiga 1970-talet och Anette Holmström sedan 1978. På promenaden genom huset skrattar de högt tillsammans åt olika saker som skett under årens lopp. Bild: Yle / Ted Urho

Vemodigt att lämna byggnaden

Tillsammans med fastighetschefen Seppo Pylvänäinen guidar Anette Holmström vant runt besökarna i det gigantiska huset. In i A-tornet, det som reser sig elva våningar över omgivningen kommer man inte in. Det är sedan ett par år tillbaka uthyrt till Sanomakoncernen.

- Det är ju i det huset som de flesta av mina minnen finns. Det var där jag började min karriär på Pohjola som våningsbud, berättar Holmström. Att lämna Pohjolahuset känns vemodigt, tillägger hon.

Holmström och Pylvänäinen känner varandra sedan länge tillbaka. Skratten ekar i de nästan tomma korridorerna när duon kommer ihåg den ena roliga händelsen efter den andra som skett i huset under årens lopp. Det är omöjligt att säga om den ena eller den andra roliga incidenten har skett för två, fem eller femton år sedan. Seppo Pylvänäinen har själv jobbat i huset i över 40 år.

- När huset byggdes var det i en klass för sig, särskilt då man tänker på hur mycket som det satsades på personalens välmående, säger Pylvänäinen stolt. Här finns till och med en skjutbana, men den är noggrant övervakad och stängd för utomstående, tillägger han.

Så här ser det ut inuti

I tiderna jobbade över 2000 personer i huset.

Valokatu (Ljusgatan) heter gången som för samman A-tornet och B-tornet. Härifrån kommer man även till länga med tidigare personalbostäder där bland annat företagets chaufför och vaktmästare bodde. Valokatu (Ljusgatan) heter gången som för samman A-tornet och B-tornet. Härifrån kommer man även till länga med tidigare personalbostäder där bland annat företagets chaufför och vaktmästare bodde. Bild: Yle / Ted Urho

Här är de svarta stolarna som Anette Holmström och hennes vänner brukade samlas kring då de skulle träffas ”Mustilla” efter lunchen. Stolarna stod tidigare i huvudentrén och en stol väger två ton. Här är de svarta stolarna som Anette Holmström och hennes vänner brukade samlas kring då de skulle träffas ”Mustilla” efter lunchen. Stolarna stod tidigare i huvudentrén och en stol väger två ton. Bild: Yle / Ted Urho

Rymdvarelser eller auditorium? Lilla auditoriet finns i B-tornet och den ursprungliga designen återspeglar året 1983 då tornet stod klart. Rymdvarelser eller auditorium? Lilla auditoriet finns i B-tornet och den ursprungliga designen återspeglar året 1983 då tornet stod klart. Bild: Yle / Ted Urho

Färggranna väggar präglar källarkorridorerna. Då huset byggdes var man mån om personalen och ville pigga upp de underjordiska utrymmena genom att måla väggarna i olika färger. Färggranna väggar präglar källarkorridorerna. Då huset byggdes var man mån om personalen och ville pigga upp de underjordiska utrymmena genom att måla väggarna i olika färger. Bild: Yle / Ted Urho

Skyltningen i huset är noggrann. Fast ingen har väl använt ordet ”mikro” om sin dator på de senaste 15 åren? Skyltningen i huset är noggrann. Fast ingen har väl använt ordet ”mikro” om sin dator på de senaste 15 åren? Bild: Yle / Ted Urho

Men det var inte bara jobb, ibland festade man till det.

Saariskabinettet har hängt med i företagets inredning en längre tid. För designen står ingen mindre än Eliel Saarinen och rummet kommer att flytta med till OP-Pohjolas nya kontor i Vallgård. Saariskabinettet har hängt med i företagets inredning en längre tid. För designen står ingen mindre än Eliel Saarinen och rummet kommer att flytta med till OP-Pohjolas nya kontor i Vallgård. Bild: Yle / Ted Urho

I Pohjolahuset finns ett flertal påkostade representationsutrymmen. Dessa fåtöljer är designade av Yrjö Kukkapuro. I Pohjolahuset finns ett flertal påkostade representationsutrymmen. Dessa fåtöljer är designade av Yrjö Kukkapuro. Bild: Yle / Ted Urho

I matsalen är tak och golv ännu i ursprungsskick, men möblemanget har bytts ut. Den stora klockan på väggen lider av för tunga visare: mellan jämt och halv går tiden snabbt för att stora visaren faller neråt av sin egen tyngd medan tiden mellan halv och jämnt går långsammare då den tunga visaren blir som en uppförsbacke för klockverket. I matsalen är tak och golv ännu i ursprungsskick, men möblemanget har bytts ut. Den stora klockan på väggen lider av för tunga visare: mellan jämt och halv går tiden snabbt för att stora visaren faller neråt av sin egen tyngd medan tiden mellan halv och j Bild: Yle / Ted Urho

Huset byggdes med utgångsläget att personalen skulle må bra.

Även personalens fysiska välmående var viktigt på 1960-talet då huset ritades och byggdes. Därför byggde man in en gymnastiksal och utrustade den med alla tänkbara redskap. Även personalens fysiska välmående var viktigt på 1960-talet då huset ritades och byggdes. Därför byggde man in en gymnastiksal och utrustade den med alla tänkbara redskap. Bild: Yle / Ted Urho

I samband med gymmet finns en simhall med både en uppvärmd bassäng och en kallbassäng. Bassängerna används som vattenreserver för husets sprinklersystem. I samband med gymmet finns en simhall med både en uppvärmd bassäng och en kallbassäng. Bassängerna används som vattenreserver för husets sprinklersystem. Bild: Yle / Ted Urho

I samband med gymmet finns en simhall med både en uppvärmd bassäng och en kallbassäng. Bassängerna används som vattenreserver för husets sprinklersystem. Bild: Yle / Ted Urho

Saloonen. I samband med damtoaletten i personalfoajén fanns även ett puderrum som fungerade som inofficiell mötesplats för företagets damer under de stora firmafesterna på 1970- och 1980-talet. Sitt namn fick utrymmet för att det tidigare låg bakom ett par svängdörrar som traditionellt associeras med vilda västernfilmer. Saloonen. I samband med damtoaletten i personalfoajén fanns även ett puderrum som fungerade som inofficiell mötesplats för företagets damer under de stora firmafesterna på 1970- och 1980-talet. Sitt namn fick utrymmet för att det tidigare låg bakom ett pa Bild: Yle / Ted Urho

Tors 22.1.2015 kl. 13:48

Inuti ett landmärke

Listen9 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Inuti ett landmärke