Det hela började med Fucking Åmål
Heta Mulari var 17 år då hon första gången såg Fucking Åmål (Lukas Moodysson, 1998) och insåg att det här var nåt nytt. När hon sedan började forska insåg hon att det fanns en massa andra svenska filmer som kommit till under samma period som Fucking Åmål, filmer som alla handlade om flickor och deras liv på ett eller annat sätt. Filmer som inte bara innehöll de klassiska konventionerna från ungdoms- och tonårsfilm utan filmer som samtidigt också hade ett starkt politiskt tema.
Mängden överraskade
I sin doktorsavhandling har Mulari inte bara undersökt svenska fiktions- och dokumentärfilmer under åren 1995-2006 hon har även tittat på hur filmerna har tagits emot, studerat feministiska guideböcker, tidningar riktade till flickor och den svenska skolbions undervisningsmaterial. Och mängden material överraskade Mulari. Visst finns det en feministisk tradition även i Finland, säger hon, men den enorma mängd tidskrifter om och för flickor och kvinnor i Sverige överträffade mina förväntningar.
Hjälte och offer
De 19 filmer som Mulari undersökt är väldigt olika och visar på bredden inom svensk flickfilm. Här finns berättelser där man medvetet skapar en ny feministisk flickhjälte men också filmer som skildrar flickor som offer eller i fara för att bli ett offer eller flickor i behov av jämställdhetsfostran.
I sin forskning har Mulari valt att koncentrera sig på tidsperioden 1995-2006. Den perioden valde hon för att man i medlet av 1990-talet började debattera och diskutera flickan på ett helt nytt sätt, samtidigt som man också började se flickan som en central gestalt inom forskningen, speciellt inom de sk. nyfeminismer eller den tredje vågens feminism som då också kom till Sverige. Slutet av 1990-talet var också tid för girl power men också en tid där flickan blev en idealgestalt för konsumtionsindustrin, speciellt inom musik- och filmbranschen. Men, påpekar Mulari, samtidigt finns det också en politisk dimension i hur man under 1990-talet började tala om t.ex. ungdomsaktivism och hur flickan skildras i den diskussionen.
Flickan inom nyliberalismen
Speciellt inom den feministiska, angloamerikanska flickforskningen har man sett flickan som en slags ”modellfigur” inom den nyliberalistiska världen, flickan som symbol för individualismen och konsumismen. Det här ser man även i svenska flickfilmer men Mulari påpekar att man i Sverige oftast ser det hela i kontrast till det som hänt det svenska folkhemmet och socialdemokratin under den nyliberalistiska eran.
Flickan kan här vara en kritisk anarkist eller aktivist mot nyliberalismen och dess ideologi men också en figur som är lite borttappad, som inte vet hur hon skall förhålla sig till alla krav som ställs. Och det intressanta är att det är just via flickan man berättar eller förhandlar om hur och vart samhället är på väg.
En hjälte för samhällets framtid
De roller man idag ger flickor i svensk film varierar mycket och skalan är bred men Mulari påpekar att den flicka vi ofta ser i en huvudroll ändå är ganska ensidig, det handlar oftast om en individuell hjältefigur vars uppgift är, att inte bara bygga upp en egen identitet, utan också samhällets framtid. Och det är en stor roll man förväntar sig att de här flickorna skall bära, säger Mulari.
Flickforskning viktigt
Det är viktigt att med ett kritiskt öga se på hurdana medieberättelser vi berättar om unga i media, säger Mulari. Och här finns det tydliga skillnader mellan Sverige och Finland. I Sverige inte bara görs det mer filmer om unga och isynnerhet om flickor, det finns också en helt annan värdering av ungdoms- och flickfilmer. Man värdesätter dem och ger dem även synlighet i samhällsdebatten.
Det här är nåt jag saknar i Finland, säger Mulari, vi har de senaste åren haft flere filmer som skildrar ungdomar i förorten men det finns egentligen ingen kritisk granskning av de här filmerna och vad de berättar om dagens ungdom. I Finland verkar man mer se ungdoms- och flickfilmer enbart som ungdomsunderhållning utan ett större intresse av att ta dem på allvar, även i forskningssammanhang.
Heta Mularis doktorsavhandling New Feminisms, Gender Equality and Neoliberalism in Swedish Girl Films, 1995 – 2006 (Nyfeminismer, jämställdhet och nyliberalism i svenska flickfilmer).