Cellisten Jussi Makkonen betraktar sig som en sagoberättare då han turnerar i skolor i Finland, Norge och USA med Jean Sibelius i bagaget. Och barnen vill lyssna, säger han.
Allt började med Makkonens första Sibeliusskiva som gavs ut år 2008. Den skickades också till många skolor i Finland. Därifrån började förfrågningar strömma in om han inte kunde komma och spela och berätta om Sibelius för eleverna.
Eleverna är nyfikna
- Jag märkte genast hur intresserade eleverna var. Det hela blev till en snöbollseffekt och efter ett par år fick projektet statsstöd och nu har över en kvarts miljon barn upplevt Sibelius musik live.
Det låter mycket men Jussi Makkonen säger att de bara har kommit halvvägs. Målet är en halv miljon barn. Efter konserter i Finland och Norge finns en turné i USA inprickad.
Aktiv på sociala medier
Jussi Makkonen är aktiv på Facebook och Youtube eftersom han vet att många tillbringar tid på sociala medier. Tillsammans med pianisten Nazig Azezian har han gjort flera videofilmer. Den senaste är inspelad i den stuga i östra Finland dit Jean Sibelius reste med sin fru Aino strax efter vigseln i Tottesund i Maxmo.
En sagoberättare
Känner han sig då som en missionär för Jean Sibelius’ musik?
- Snarare som en sagoberättare. Folk uppskattar att få veta mera om Sibelius, om hur han tänkte och kände och i vilket sammanhang musiken kom till. Det gör upplevelsen av musiken mycket djupare.
Sibelius skrev knappt någonting för cello
Att Jussi Makkonen kom att satsa allt på Sibelius är en slump, säger han. Också otippat, eftersom Sibelius knappt komponerade någonting för cello. Hur är det överhuvudtaget möjligt att turnera med ett Sibeliusprogram då man är cellist?
- Skulle någon för tio år sedan ha sagt att jag kommer att spela Sibelius för 100.000-tals människor så skulle jag ha skrattat högt. Men nu är det ett faktum, och det blev möjligt tack vare att musiken har arrangerats om.
Först gjordes arrangemang för cello och piano och numera också för trio. Ibland har Makkonen och Azezian med sig en sångare. Det har gjort det möjligt att bjuda publiken också på sånger och orkesterverk, men i det lilla intima formatet.