Det här är på flera sätt banbrytande forskning. Dels är det nu första gången fynd från Finland analyserats med hjälp av en ny metod som överhuvudtaget gör det möjligt att fastställa förekomsten av mjölkfett på keramik. Dels betyder det också att våra förfäder hållit sig med boskap redan 500 år tidigare i historien än vad tidigare forskning kunnat påvisa.
- Man säger ofta att alla saker i Finland är så nya, att de kommit sent. Men det här visar att många viktiga saker faktiskt kommit ganska tidigt, säger arkeologen Mika Lavento, professor vid Helsingfors universitets institution för filosofi, historia, kultur- och konstforskning.
Det har visserligen funnits forskare som haft hypoteser om detta, bla. den finländska arkeologen Aarne Äyräpää som var verksam på 1930-talet, men på den tiden var det omöjligt att bevisa hans teorier. Ny teknik har ändrat på det.
- Krukskärvorna har analyserats av våra kolleger vid universitetet i Bristol. Själva har vi i Helsingfors varken den tekniska utrustningen eller praktiska erfarenheten av analysmetoden, säger Lavento.
Gaskromatografi heter metoden och går i korthet ut på att man med hjälp av gas och höga temperaturer lösgör fetter från keramikfynden. 
Hur spännande var fyndet för er?
- Mycket spännande. Det visar att våra förfäder redan på stenåldern faktiskt kan ha haft nötkreatur.
Fast ingen vet om någon verkligen drack mjölken?
- Man vet att man använt den, men på vilket sätt är just nu svårt att säga.
Krukskärvorna som analyserats är alltså ca 4500 år gamla, från tiden ca 2500 f.Kr. De har hittats i Kyrkslätt. Globalt är det samtidigt första gången det fastställs att mjölk använts så här tidigt så här långt norrut, norr om 60:nde breddgraden.
Forskningsresultaten är en del av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där man förenar bl.a. arkeologi, miljöforskning och genetik.