- Det nyaste på våra bibliotek i Esbo är kurser i programmering, säger Sunniva Drake som är distriktsbibliotekschef. Jag ser programmering som ett språk som man ska förstå och då är det bibliotekets uppgift att lära ut det språket, säger Drake.
- Men vi lånar ut cyklar och symaskiner, vi har 3D-printrar och vinylskärare. Jag vill att vi ska ha så mycket ny teknik som möjligt så att folk får pröva på. Hittills har vi fått statliga projektpengar för olika satsningar och det funkar bra, sedan blir ju apparaterna kvar hos oss, säger Sunniva Drake som är distriktsbibliotekschef.
Var kommer böckerna in?
- Just nu jobbar vi hårt med att lära besökarna använda e-böcker. Man ska via en streckkod på bibbakortet ha tillgång till e-böcker på svenska, finska och engelska. Man ska kunna läsa tidningar och tidskrifter. Delta i språkkurser. Titta på film. Och allt ska vara gratis, säger Drake.
Hon är besviken på att det inte finns en lag eller förordning i Finland som uttryckligen slår fast att det är bibliotekens ansvar och uppgift att ha e-böcker. 
Förlagen vill inte släppa e-böckerna
- Det är mot alla demokratiska regler, det är ju bibbornas sak att sprida information till folket, säger Drake som också ger en känga åt förläggarna som inte gärna ger ifrån sig e-böckerna. De vill hålla marknaden för sig själva.
- Vi på biblioteken kan ju puffa folk i riktning e-böcker och det gagnar förlagen i förlängningen, säger Drake.
Pappersboken då? Är den helt ute?
- Nej, i Finland älskar folket böckerna. Pappersböckerna håller och utlåningssiffrorna för pappersböckerna håller. Det har ett värde i sig att hålla i en bok, bära den med sig, känna att den är min, säger Drake.
- För allt på biblioteken är ju "vårt", slår Drake fast.
Hon tror att den sk. "allaktivitetshus-modellen" är framtiden.
Hus där det händer
- Vi ska vara hus där det händer och där det förmedlas kultur och kunnande. Det är fråga om etniskt, politiskt och tekniskt kunnande. Och i storstäderna har vi fina bibliotek, medan det många gånger inte är så lätt ute i bygderna. Många bibliotek lägger lapp på luckan när pengarna tryter, säger Drake. Men vi har en miljon besökare per år i till exempel Sello. I juni månad när det var kallt och regnigt växte besökarantalet med 16 procent, säger Drake.
Ekenäsborna hittade hem igen
I Raseborg har huvudbiblioteket i Ekenäs arbetat i nyrenoverade utrymmen i ett drygt halv år nu. Och den senaste lånestatistiken visar att allt fler har hittat hem igen.
För perioden 1.1 - 30.6 i år hade Raseborg 162 553 lån, av dem 78 681 vid biblioteket i Ekenäs. Det är en uppgång med cirka 10 000 från år 2012 och cirka 15 000 år 2013 då biblioteket vistades i tillfälliga utrymmen. 
Nätet slår ut uppslagsverken
- Det vi slängde ut i renoveringen var referensbiblioteket. Förr hade vi ett helt rum med sk. referenslitteratur, i dag har vi en hylla, säger chefsbibliotekarie Heidi Enberg.
- Nätet har slagit ut uppslagsverken. Vi har inte heller stora boklager eller magasin. I samband med flytten gallrade vi hårt i bokbeståndet. Det var kanske 6 procent som gallrades bort. Man måste kasta ut gammalt för att få in nytt, och vi lyckades. Utlåningssiffrorna har gått upp och folk hittar inte bara det de letar efter utan hittar också sånt som de aldrig trodde att de ville ha, säger Enberg.
På biblioteket får man prata
- Vi har kvar tystare zoner där man kan läsa i lugn och ro, men på ett modernt bibliotek får man prata så det hörs, säger Enberg. 
I dag är det många som söker sig till biblioteket för att få hjälp med den digitaliserade informationen. Folk vill ha hjälp med allt från att fylla i blanketter till att boka resor på nätet.
- Biblioteken har alltid varit info-byråer och är det fortfarande. Vi hjälper människor att hitta information på nätet, det är inte så att vi direkt betjänar folk utan vi försöker ge råd om hur man i dag hittar olika former av information, säger Enberg.
Läser folk mindre nuförtiden?
- På sätt och vis ja, folk läser allt mindre långa texter, det läsande som kräver koncentration avtar, säger Enberg. Föräldrarna kommer med sina barn och lånar bilderböcker och ännu i lågstadiet är barnen ivriga att läsa och låna böcker. Men redan i högstadiet avtar läsandet. Det finns så mycket annat - datorer och mobiler - som konkurrerar, säger Enberg.
Biblioteket i Raseborg har ett intensivt samarbete med skolorna för att fånga upp barnen. Både i Ekenäs och Karis finns det skilda barnbibliotekarier, man ordnar studiebesök, och satsar på att lära ut informationskunskap.
Framtiden då?
- Utmaningen är nog ekonomin. När hela staden har svag ekonomi och det ska sparas så är inte biblioteken fredade. Vi blir av med personal och tvingas att försämra öppettiderna. Vi har haft en hög kvalitet på vår verksamhet och nu är utmaningen att kunna bibehålla kvaliteten trots att det blir mindre pengar, säger Enberg.
Vad gör du på biblioteket?