Webben först! Men både radio och tv har också plats som framtidens medier för Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet, Sveriges ledande nyhetskälla.
Aftonbladet har dagligen 3,3 miljoner läsare på sin webbplats. Det är dubbelt fler än konkurrenten Expressen på läsarmarknaden, uppger chefredaktör Jan Helin. Han ser mer relevanta konkurrenter i Google och Facebook på annonsmarknaden. Aftonbladet och Facebook är lika stora på den svenska marknaden.
Det går alltså strålande för Aftonbladet. Men papperstidningens tid börjar vara förbi. Papperstidningen accepteras ändå i några år till, för den ger trots allt vinst och varumärkesreklam. Men det är på internet allt viktigt sker.
Först och snabbast på webben
Varför har Aftonbladet blivit Sveriges främsta nyhetskälla online?
- Det handlar framför allt om det enkla faktum att vi var först ute. Vi var tidiga att utveckla Aftonbladet digitalt. Och vi fortsatte när andra backade vid millennieskiftet, vi fick ett tidigt och starkt grepp om mediemarknaden digitalt, säger chefredaktör Jan Helin.
När Helin tillträdde den första januari 2008 var tiden mogen att gå ”online först”. Hela bolaget fick börja jobba med kulturen från det digitala och nya medier.
Nu är målsättningen att helt och hållet bli ett onlinebolag år 2017. Vid den tiden ska ekonomin bära Aftonbladets journalistik helt utgående från en digital affärsmodell.
Inte plats för nostalgi
Det finns inte plats för nostalgi för Jan Helin. Papperstidningen utkommer så länge som tillräckligt många köper den. Och de journalister som inte vill jobba på de premisser som den digitala världen för med sig jobbar antagligen inte längre på Aftonbladet.
Helin vill nå nyhets- och nöjeskonsumenterna via alla nya plattformar: datorer, mobiltelefoner, men också tv. Aftonbladet satsar på en egen kanal, trots att också tv:ns död länge har förutspåtts.
Aftonbladets journalistik definieras som människor och känslor bakom nyheterna, via bilder och gripande berättelser, och det är samtidigt bra tv.
Men i Sverige minskar användningen av tv-apparaten, i april med 11 procent och i vissa kanaler med 20 procent.
- Vad i hela världen ska vi göra på tv-marknaden? frågar sig Helin och svarar själv att tv blir marknadsföring av varumärket Aftonbladet, som gör tv också online.
Åländsk redare förebild då webbhavet stormar
Jan Helin har en åländsk bakgrund och har jobbat som chefredaktör på Ålandstidningen. Därför är hans jämförelse med åländsk shipping inte så överraskande:
Det finns mycket lärdomar i såna här skiften. Den legendariska redaren Gustaf Eriksson förstod tidigt att något intressant höll på att ske, då segeltrafiken övergick till ångtrafik. Det var för tidigt, insåg Eriksson.
Maskinproblem var ännu vanliga på ångbåtarna, de var inte riktigt lika snabba som de bästa seglarna. Eriksson köpte därför upp alla gamla segelfartyg och skar guld med täljkniv. Det gav resurser att investera i det nya.
På samma sätt kan Aftonbladet tv få framgång, för tv:n kommer inte att dö tvärt trots olycksfåglarnas kraxande.
"Lysande framtid för radion"
Radion har också en lysande framtid oberoende av vad folk säger, anser Jan Helin. Radio har alltid funnits, trådlös och nära lyssnaren. Radion kan vara helt obekymrad över tablåer, i synnerhet i samband med poddcastarnas intåg. De har ökat intresset för att jobba med ljud, som ger ett annat fokus.
- Det här är som att teckna i tusch, jämför Jan Helin.
Men radion måste hålla sig till det, det är där kraften finns och räcker. Det är enkelt, det handlar om ljud.
- Men det blir krångligt om radion vill göra andra saker, bild eller text, det leder fel, anser Helin.
Men Helin anser att radio och ljudmediet har en otroligt spännande framtid också i en webbvärld, Hemligheten är att poddcastar tillför något nytt. Du får avlyssna ett samtal, och det är kvalitet. Du befinner dig i en autentisk miljö, nära två människor som pratar.
Aftonbladet visar alltså vägen. Och Jan Helin gör varje vecka en egen poddsändning tillsammans med värsta konkurrenten, chefredaktören på Expressen. Han noterar självironiskt att det tydligen finns ganska många som vill höra ännu några medelålders män som sitter och pratar, i det här fallet om medier.
Aftonbladet är en förebild
Vid det här laget är det många journalister och chefer från public service-bolag (också från Yle), som har gjort sina studiebesök till Aftonbladets trånga redaktionskorridorer. Borde också Yle bli mer som Aftonbladet för att kunna fortsätta erbjuda public service i Finland?
Det är trots allt ingenting som Jan Helin går och hoppas på, inte alls när det gäller innehållet. Han anser att det vore direkt dumt att bli en kommersiell aktör som Aftonbladet är. Men han poängterar ändå att varje public service-bolag måste tänka online först.
Ett public service-bolag kommer alltid att vara en "broadcaster". Men det är en god och idé att i strukturomvandlingen alltid jobba för en större digital publik än vad som finns i ett broadcast-mediebolag om man vill vara en relevant spelare också i framtiden när medielandskapet förändras.
Jan Helin har inte sällat sig till de tidningsmakare som vill att public service-bolagen bara ska hålla sig till det de alltid har gjort för att inte konkurrera med de privata aktörerna.
Het debatt
Helin har råd att generöst anse att de skattefinansierade bolagen också måste vara med i den stora medieomställningen. Public service-bolagen är viktiga som en kvalitetetsgarant för många typer av olika innehåll. Det finns en kommersiell logik i fråga om till exempel gulliga katter.
Om många gillar och klickar på gulliga katter kommer alla att visa katter, eftersom det är det folk vill ha.
- Om den logiken får gälla fullt ut kommer vi att ha ett annat medielandskap och missa en hel del kreativitet, tror Jan Helin.
Ibland gör Yle programformer som inte hade en chans hos en kommersiell aktör. Men om det nya programmet går strålande, vill alla ha den produktionen. Det måste någon med starka resurser kunna hålla igång.
Vi kan däremot inte ha som mål att till exempel Yle bara ska göra specifika program för små, nischade grupper. Public service-bolagen måste ha ambitionen att nå ut till en bred publik.
Men Helin tillägger:
- Man ska ha klart för sig att publice service är en intervention på en fri marknad, man stör marknaden och det är inte okomplicerat. Men att förbjuda public service-bolagen att utveckla sig online är en dum ide, säger han.