Nationalspråkstrategin har knappt börjat sättas i verket innan den döms ut av experter. Men Folktinget, som aktivt deltog i arbetet, försvarar sig. "Kasta inte in handduken än!", säger folktingssekretarere Markus Österlund.
Österlund uttalar sig angående docent och språkvetare Reetta Toivanens utspel i Yle Nyheter idag, om att den färska nationalspråksstrategin inte är tillräckligt radikal.
- Jag tycker att det är jättebra att Reetta Toivanen är radikal och önskar mera resurser för tvåspråkigheten. Men samtidigt ska vi komma ihåg att det är en väldigt ny strategi, från december 2012. Det är första gången vi har en nationalspråkstrategi och jag skulle inte ännu kasta in handduken och kritisera den så snabbt som Reetta gör. Ett nätverk börjar först nu ta itu med de åtgärder som nämns i strategin.
Varför finns det inte bestämmelser om resurser för tvåspråkigheten i språkstrategin?
- Jag är av samma åsikt som Reetta om det här. Vi efterlyste mera resurser i arbetsgruppen. Men vi måste komma ihåg att vi lever i den ekonomiska tid vi lever, då vi skär ner på diverse frågor. Därför blev språkstrategin kostnadsneutral.
Österlund tillägger att en del frågor, som till exempel rekryteringen av svenskspråkig personal kan göras inom nuvarande kostnadsramar, medan till exempel språkbadet skulle behöva mera resurser.
Reetta Toivanen lyfter upp att det är diskriminerande mot finskspråkiga att de bara på vissa håll får läsa svenska tidigare än i sjuan, medan svenskspråkiga får läsa finska redan i trean. Varför gick inte nationalspråkstrategin in för att rätta till det här?
- Det är kommunerna som bestämmer över språkinlärningen, enligt den kommunallag som vi har. Det är väldigt svårt för en naionalspråkstrategi att bestämma hur det ska göras, säger Österlund.
Läs också:
"Mångfald är en styrka"
Det finns gymnasier där svenskan är pop
Nytt utspel om svenskan: Mera mod och ny strategi
Hem med stark franska och pirr i magen
Allt svagare svenska i Raseborg
Provet i lång finska lockar inte
Stora skillnader i gymnasiernas modersmålsbetyg
"Vi måste lära oss åtminstone de vanligaste fraserna"
"Valfri svenska klarar sig inte"
Svenska obligatoriskt redan i årskurs sex från och med 2016