Den danske regissören Lars von Trier är van att ruska om sin publik. Oövervägda uttalanden och ämnen som sex, religion och skam – gärna inflätade i varandra – har sett till att hans filmer ofta väcker intresse. Tyvärr är von Triers senaste film Nymphomaniac inte den skarpsynta studie i förnedring och hunger, man kunnat förvänta sig av en uppkäftig regissör som han.
En ganska enig kritikerkår avfärdar Lars von Triers mastodontfilm som en utdragen och dialogspäckad film där moralfrågor ältas i all oändlighet, för att sedan avlösas av lite kittlande sex med lämpliga attribut som piskor.
Tonfallet är både högtravande och ofrivilligt komiskt och vad sexet beträffar, så rör man sig i ett sexualitetens ingenmansland som varken är porrigt eller erotiskt, snarare nidbilden av en utdragen manlig fantasi.
Sex som fantasi
Efter över fyra timmar av meningslöst babbel och mekaniskt sex har många lämnat biografsalongen. Men det är kanske så här bilden av sex ser ut idag? De yttre omständigheterna ska vara perfekta, liksom själva akten, som om Trier själv stod där med sin kameralins för att försäkra sig om att kropparna badade i det perfekta ljuset. Det viktiga är hur det ser ut. Inte hur det känns. Kanske det också är därför som böcker som Femtio nyanser av honom, Delade hemligheter eller Juliettesällskapet blivit så populära. De serverar sexet som fantasi och saga – inte som något som verkligen berör och engagerar.
Feghet och dubbelmoral
Som en inramning till denna veckas Lasso hade vi tänkt oss ett besök på biografen, för att där ta del av Nymphomaniac. Koreografin var enkel och anständig. Programledaren köper sin biljett, ser filmen, kommer ut ur salongen och konstaterar det som jag precis gjort: att filmen är både tradig och inte särskilt upphetsande. Finnkino motsatte sig ändå denna manöver. Här går en massa barnfamiljer på våra föreställningar. Därför vill vi inte att Finnkino förknippas med sex, löd svaret.
Hörde jag rätt?
Ni visar filmen, exponerar affischerna för samtliga besökare, men har inte mod att stå bakom den film ni själva visar.
Samma svar upprepades ett antal gånger och blev till slut ett mantra av dubbelmoral och feghet.
Nymphomaniac lär inte ha varit den kassasuccé som förväntats, och den moraliska indignationen kom av sig redan i starten, så jag har verkligen svårt att förstå Finnkinos argument om att denna film skulle skada företagets image.
Därför fick det bli filmen Våtmarker istället, en nog så frispråkig och fräck film, det också – fast betydligt roligare. Det har redan en miljon tyskar bevittnat.
På temat sex handlar veckans Lasso också om Nationalteaterns aktuella pjäs Seksiä kl 16.25, om finlandssvensk prydheten, sexturism och parbyte som författaren Bengt Ohlsson skrivit en roman om.
Programledare: Petter Lindberg
Sänds i Yle Fem den 23 och 27/4 2014