Vi behöver fler gråtande män som vågar visa känslor. Det säger Lena Berg, sociolog och kurator, som föreläser om pojkar, maskulinitetsnormer och grupptryck.
Att ta reda på hur den typiska maskulinitetsnormen ser ut för pojkar idag är en komplicerad fråga som beror på en massa saker. Många killar håller sig till förväntningar om att vara coola, klara sig själv och inte söka hjälp när de är svårt. När killarna väl söker hjälp har det gått ganska långt och då mår de oftast väldigt dåligt. Det säger Lena Berg som de senaste tio åren har jobbat som kurator på en ungdomsmottagning i Sverige. På tisdagen föreläste hon på De Ungas Akademi i Helsingfors.
– Om man tittar generellt på killar så gör de saker tillsammans och helst i grupp. Men det är inte ofta de pratar om svåra känslomässiga saker utan de har mer en skämtsam jargong. Medan flickor har mer för vana att prata med sina vänner och prata om känslor. Det här gör att man är olika bra rustad för att söka hjälp.
Man kan skylla på samhället
Lena påpekar att det inte finns någon biologisk skillnad på flickor och pojkar som gör att de väljer de olika sätten att vara flicka eller pojke på.
– Det är vi, samhället, media och internet med alla berättelser om hur man ska vara som pojke och flicka, som har en inverkan. Det betyder att normerna går att ändra på.
Pojkar har i grunden inte svårare att sätta ord på saker och ting än flickor, och de har också tankar och funderingar. Men det är de vuxna som ställer för få frågor. Lena menar att det leder till att pojkarna ofta inte får någon möjlighet att berätta hur de mår och i stället dras de med i grupptrycket.
– Många killar är beredda att göra ganska mycket för att få vara inkluderade i ett gäng. Det kan till exempel handla om att vara taskig mot någon annan i gruppen och på det viset flytta fram sina positioner. Om man själv inte vill vara hackkycklingen så är man beredd att gå på någon annan som kanske är av lägre rang i gruppen, påpekar Lena.
Men Lena säger att man inte alltid behöver påverkas negativt av att tillhöra en grupp. Många killar känner sig lugna och hemma i en grupp och de känner sig avslappnade då de får vara med sina egna. Men samtidigt finns det också en press på att man ska hänga med i jargongen och hänga med i det som killgänget vill göra.
Filmer ger fel bild
När man tittar på en normativ mansroll i dagens samhälle så kan man se vissa drag som påminner om hur män och kvinnor beter sig i de amerikanska filmerna eller serierna som vi har tillgång till.
- Det är fortfarande ovanligt att se känslosamma och gråtande män. Istället ser vi män som är kraftfulla och beslutsamma och många gånger också våldsamma. Det ligger som en våt filt över hur vi förhåller oss till våra pojkar. Om man tittar på flickor så visar det sig i någon form av sexuell tillgänglighet och att man är bra på att visa omsorg för andra.
Maskulinitetsnormen har ändrat sig
Lena har jobbat tio år med samtal med unga män och med mäns våld mot kvinnor och barn. Hon säger att maskulinitetsnormen bland unga män har förändrats under de åren.
– Det har definitivt inte blivit värre. Men jag ser två spår, till exempel finns det fler killar idag som söker hjälp om de mår dåligt. Det har blivit mer okej att prata om saker som gör att man mår dåligt. Men å andra sidan skulle jag säga att kopplingen mellan maskulinitet och våld inte har brutits tillräckligt. Om man till exempel inte vill klättra högst upp i trädet kan man nog fortfarande idag få höra om hur feg man är och att man inte är tillräkligt mycket kille.