Clik here to view.

"Ett vithårigt, välondulerat bombnedslag". Så beskrev en av Alma Söderhjelms studerande henne vid den tid när hon blivit Finlands första kvinnliga professor i Åbo. Hon var historiker med stark känsla för psykologi. Men själv kände hon sig ensam.
Hela livet genom bär Alma Söderhjelm på en dubbelhet i sin natur. Hon är den utåtriktade sällskapsmänniskan samtidigt som hon har den undanglidande, ångestladdade och ensamma Alma inom sig.
"Jag känner mig alltid som det sista lövet, som fallit från det sista gröna trädet ... som ett ensamt flarn", skriver Alma Söderhjelm i sin dagbok. Och hennes väg till professuren och en central roll i konstnärslivet var allt annat än enkel.
Magra år
Alma Söderhjelm skrev sin doktorsavhandling 1900 och blev Finlands första kvinnliga docent 1906. Det var magra år, och år av ständig kamp för att avancera och bli erkänd som forskare. Samtidigt hann Alma vara politisk aktivist och kämpa mot förryskningen i Finland. Hon sörjde över inbördeskriget, och miste många nära och kära de här åren.
Bodde i Paris och Stockholm
Alma forskade i Paris i slutet av 1800-talet och drömde om att bli världsmedborgare. Hon kom att återvända till Paris på 1920-talet för att föreläsa vid Sorbonne, och njöt av atmosfären där. Hon kom också att publicera flera av sina vetenskapliga böcker i Frankrike.
Alma bodde i Stockholm i längre perioder och kände sig hemma där. Hon skrev pjäser och romaner, och hon intresserade sig för film. Hon var nära vän till filmregissören Mauritz Stiller, även han en finländare som verkade i Sverige.
Karl Gerhard skrev om Alma
På 1920-talet blev Alma kåsör i Dagens Nyheter, men fick sparken när hon gav ut sin roman "Kärlekens väninna", som handlade om svårigheten med att kombinera erotisk lust och intellektuell samvaro. Hon kom in i konstnärskretsar och i umgänget kring Prins Wilhelm. Karl Gerhard skrev till och med en kuplett om henne, i vilken han insinuerar om att hon hade ett nära förhållande till prinsen.
Spirituell och frigjord
"En vithårig dam på sextiofem, rolig raljant och mopsig som en femtonårig gamäng. Kvinnlig innehavare av professur – lyhörd för hjärtats vekaste ackord som en tös på arton. Internationell kulturpersonlighet – trygg, klok och jordisk som en bondmora. En av Europas spirituellaste och i intellektuellt avseende säkerligen mest frigjorda kvinnor." Så här karakteriserades Alma Söderhjelm i Morgontidningen 1940.
Levde i ett gränsland
Alma Söderhjelm forskade i och skrev om franska revolutionen, om Döbeln, om Axel von Fersen och Marie Antoinette.
Clik here to view.

Bo Lönnqvist strävar efter att hiita de viktiga teman som återkommer i Alma Söderhjelms verk. Ensamheten är ett av dem, kärlek och vänskap är andra.
Dokumenterat om Alma Söderhjelm är gjort av Mi Wegelius.
Radio Vega söndag 23.3. klockan 9.03