![]()
Hur skriver man en text som får kinderna att rodna, pulsen att stiga och underlivet att bulta?
De senaste åren har man kunnat se ett uppsving för den erotiska romanen, inte minst tack vare E L James trilogi Femtio nyanser. Den första delen i trilogin, Femtio nyanser av honom, har blivit filmatiserad och går upp på biograferna i Finland lagom till Alla hjärtans dag.
Böckerna i trilogin utspelar sig i Seattle och handlar om den 21-åriga collegestudenten Anastasia Steele som inleder ett komplicerat förhållande med den sex år äldre Christian Grey, en förmögen och framgångsrik entreprenör.
Hur kommer det sig att E L James erotiska trilogi blev en sådan kioskvältare? Trilogin har översatts till 52 olika språk och har sålt i över 90 miljoner exemplar världen över.
Samtidigt som böckerna slukas av läsare världen över har författaren fått ta emot hård kritik för att konservera och cementera gamla könsroller i bästa Harlequin-stil, men också för att hon glorifierar sex med våldsinslag – i böckerna finns en hel del skildringar av smisksex, handklovssex, sadism och masochism.
Erotik för kvinnor
Enligt Helle Hartz, redaktionschef på webbplatsen "Tidens Kvinder" (som beskriver sig som Danmarks största erotiska universum för kvinnor) fanns det en klar beställning på nyskriven erotik specifikt riktad till kvinnor när E L James debuterade med Femtio nyanser av honom.
Före Femtio nyanser-trilogin har vänner av uttalat erotiska skildringar i första hand fått ty sig till klassiker som Henry Millers och Anaïs Nin böcker, böcker av Erica Jong, Marguerite Duras och Susanne Brøgger – eller renatv gå ännu längre tillbaka i tiden och läsa 1700-talsklassiker av författare som Markis de Sade …
Att det funnits en marknad för erotiska texter skrivna på ett mer detaljerat och direkt språk som dagens läsare kan känna igen sig i och ta till sig är ställt utom allt tvivel, noterar Helle Hartz i den fyrdelade danska tv-serien ”Fräcka berättelser” som börjar sändas på Yle Fem onsdagen den 28 januari.
I fyra avsnitt få vi möta ett antal danska författare som skriver uttalat erotiska texter, eller ”enhandslitteratur” för att citera bokprogrammet Babel på SVT.
Samtliga författare noterar att de får ge utlopp för sina fantasier i de texter de skriver – de lustfyllda och njutningsfulla dagdrömmarna, men samtidigt känner de också en befrielse över att få ge utlopp för sina mer skamfulla och mörka fantasier.
Den danska litteraturkritikern Lilian Munk Rösing konstaterar för sin del att det oftast är mannen som har både ”blikken og pikken”, dvs. att många författare utgår från den manliga blicken (och penisen) när de skriver sexskildringar – trots att också kvinnor rimligtvis tänker på sex i lika hög grad som män. Trots detta är det kvinnliga perspektivet fortsättningsvis underställt den manliga erfarenheten – mannen är ofta den agerande, subjektiva parten i de erotiska skildringarna medan kvinnan är objektet och den mottagande parten.
Enligt Munk Rösing följer en erotisk historia alltför ofta det beprövade receptet ung godhjärtad kvinna möter något äldre och småfarlig sexig man med makt som utstrålar spänning och fara.
Bland de författare som medverkar i programserien kan nämnas Lotte Garbers som har ett tydligt kvinnoperspektiv i sina erotiska berättelser, Niels Lyngsø som skrivit en vändbok där han låter både kvinnan och mannen ge sin version av händelseförloppet och Tomas Lagermand Lundme, som skriver böcker för både barn och vuxna – i vuxenberättelserna skriver Lagerman Lundme ofta ur ett tydligt homosexuellt perspektiv.
Erotisk läsecirkel
I varje avsnitt av serien ”Fräcka berättelser” samlas ett gäng läsare för att diskutera nyutkomna böcker/berättelser av samtida nordiska författare där det erotiska stråket är mer eller mindre explicit.
En av de utvalda böckerna är Sofi Oksanens Baby Jane från år 2005 som handlar om relationen mellan Helsingfors coolaste butchflata, Piki, och jagberättaren, som framställer sig själv som något mer av en femme-flata.
Sofi Oksanens Baby Jane läses i den danska tv-serien Fräcka berättelser.
Sofi Oksanen
Bild: YLE/Veera Aaltonen
Baby Jane är dock inte i första hand en ”erotisk roman”, utan berättelsen handlar i högre grad om hur depression och panikångest hämmar och begränsar ens sociala liv, och hur svårt det kan vara att hjälpa en närstående som tampas med sina inre demoner.
I ett avsnitt av programserien ”Fräcka berättelser” läser man också vuxenserier med erotiska seriestrippar som det finns hyfsat gott om idag – i synnerhet på den svenska marknaden med tecknare som Lina Neidestam som tecknar den feministiska humorserien Zelda där Neidestam tar fasta på frågor om feminism, könsroller och erotik, och Liv Strömquist som också gör satiriska serier med feministiska och vänsterpolitiska förtecken.
Den svenska serieskaparen Karolina Bång har för sin del bl.a. skapat serien Cowgirls där fokuset ligger på lesbisk sex.
För att inte tala om den japanska seriemarknaden där erotiska och pornografiska serietidningar, s.k. eromagna eller hentai, är mycket populära.
Erotik på finlandssvenska?
I Sverige finns också ett antal förlag som specialiserat sig på att ge ut böcker med erotiska texter, bl.a. Vertigo förlag som ger ut både erotiska klassiker och nyskriven svensk erotisk litteratur samt X-Story som publicerar samtida svensk erotisk skönlitteratur.
Hur har vi det i Svenskfinland då? Skriver finlandssvenska författare erotiska texter? Det är självklart att det finns skildringar av lust och njutning, av intimt umgänge och sex också i den finlandssvenska litteraturen.
I december gästade författaren Hannele Mikaela Taivassalo tv-programmet ”Efter Nio” på Yle Fem där skådespelarna Jessica Grabowsky och Sampo Sarkola instruerade programledarna Sonja Kailassaari och Mårten Svartström i att läsa upp en av henne nyskriven erotisk kortnovell.
Plump fanzine
Bild: Plump fanzine, Katarina Koch
Temat för fanzinet Plumps andra nummer som utkom ifjol våras var erotik, och bland de medverkande författarna kan nämnas Hannele Mikaela Taivassalo, Malin Kivelä, Eva-Stina Byggmästar, Ulrika Nielsen och Milja Sarkola – författare som också i sina tidigare texter gett prov på vad man kunde beskriva som ”ett erotiskt förhållningssätt ”.
Det som dock frapperar en när man läser de skönlitterära texterna i tidskriften är att sexet i många fall är rätt marginellt, smyger sig in i en bisats eller hålls på mattan – endast i enstaka fall hettar det till.
I en artikel om fanzinet i Åbo Underrättelser noterar Jenny Wikström att svaret på frågan om det finns finlandssvensk erotik är givet – man hittar olika former av erotik i ”bland annat hos Monika Fagerholms sensuella flickor, i Eva-Stina Byggmästars trädgårdsdikter och i Sanna Tahvanainens klibbiga kvinnoporträtt.”
Andra författare som jag kommer att tänka på spontant i detta sammanhang är Tom Paxal och Rainer Alander, och inte minst Jolin Slottes senaste roman Närhelst hon kommer som skildrar en kärleksrelation mellan två kvinnor.
Jolin Slottes roman utspelar sig i det stora hela i ett sunkigt och grådaskigt Helsingfors på axeln Munksnäs – Vallgård: 52-åriga Ulrika bor i en lägenhet i Munksnäs och jobbar på filialbiblioteket i Vallgård, hon beskrivs som ”en frånskild kvinna med sina bästa år bakom sig och bitterheten framför sig” och av kollegerna på biblioteket betraktas hon som tråkig, reserverad, petig med detaljer och negativt inställd till förändringar, en liten grå mus i fantasilösa kläder.
En dag stöter Ulrika ihop med Alice, 20+, som kommit från Österbotten för att studera litteraturvetenskap i huvudstaden. Alice har bänkat sig i bibliotekets läsesal där hon stör de andra med att smaska i sig nötter.
Det visar sig att Alice är kompis med Erik som jobbar som civiltjänstgörare på biblioteket och hur det nu hampar sig beslutar sig Alice, Erik och Ulrika för att gå på krog tillsammans. Under kvällens lopp utvecklar sig en närhet och ett samförstånd mellan Alice och Ulrika vilket leder till att de två kvinnorna beger sig hem till Ulrika på nachspiel. Förhållandet mellan Alice och Ulrika utvecklar sig i rask rakt till en överväldigande och - för båda parter – överraskande förälskelse.
Boken Närhelst hon kommer av Jolin Slotte.
Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth
Ulrika bär på traumatiska upplevelser av en våldtäkt, och påtvingat sexuellt umgänge är också något som Alice kompis Fanny är med om, en erfarenhet som löper som ett mörkt stråk genom hela berättelsen – en berättelse som bl.a. handlar om kvinnors rätt till sin kropp, om livets solkigheter och sårigheter, om vardagens grå tristess och leda, men också om vänskap och om den kvillrande och sköra nyförälskelsen.
Bad sex award
Att skriva om erotik och sex på ett övertygande sätt utan att hemfalla åt klichéer och pinsamheter är inte lätt.
Författarna som medverkar i den danska tv-serien ”Fräcka berättelser” vittnar om en enträgen strävan och vilja att hitta de rätta orden och spännande liknelser för att beskriva mötet mellan två kroppar, för att låta det dunkla och det dolda, det outtalade, ta plats i berättelsen utan att säga för mycket. Och var går gränsen mellan erotik och porr?
På webbplatsen Litteraturmagazinet.net vittnar författaren Mats Strandberg om att det som skräck, porr och melodrama har gemensamt är att det ur författarsynvinkel är oerhört svårt att sätta fingret på vad som är genuint skrämmande, upphetsande och sorgset – ofta kan det vara rent individuellt betingat.
Mats Strandberg hänvisar till filmvetaren Linda Williams som har myntat begreppet ”body genres”, kroppsgenrer. Enligt Williams strävar genrer som skräck, porr och melodrama efter att framkalla en fysisk reaktion hos läsaren, och de gör det genom att visa fysiska uttryck genom kroppsvätskor; blod, sperma och tårar.
Sedan år 1993 delar den brittiska litteraturtidskriften Literary Review ut ett pris för årets sämsta fiktiva sexskildring, Bad Sex in Fiction Award.
Avsikten med priset är att fästa uppmärksamhet vid och att motverka den råa, smaklösa och ofta slentrianmässiga användningen av överflödiga sexuella beskrivningar i den moderna romanen.
Författare som under årens lopp förärats priset är bl.a. den nigerianska författaren Ben Okri (2014), den fransk-amerikanska författaren Jonathan Littell (2009) och den amerikanske författaren Norman Mailer (2007).
På listan finns också några kvinnliga författare som tilldelats priset, såsom den kanadensiska författaren Nancy Huston (2012) och den brittiska författaren Rachel Johnson (2008).
