Är man flykting, borta från familj och släkt i hemlandet, och dessutom papperslös, kan livet säkert kännas surrealistiskt. Att då spela med i en musikal som handlar om just flyktingar i Finland kanske blir helt naturligt.
Sia Kader är papperslös flykting. Han är född i Irak, men flyttade som tolvåring tillsammans med sin bror via Iran till Norge, där han bodde tills han var 18. Sia spelade en av rollerna i ungdomsmusikalen Riskzon, ett projekt arrangerat av Finlands Svenska Ungdomsförbund.
- Den påminner om mitt liv. Jag vill att folk ska veta vad en papperslös är, vad en flykting är. Det är inte vår vilja att vara i andra länder, vi har riktiga problem. Vi vill vara i vår egen skola, med våra egna föräldrar. Det är många år sedan jag träffade min mamma och pappa, mina syskon. Ingen vill liksom vara i den situationen, säger Sia.
Två nej från Finland
Efter att ha bott i Norge i mer än sex år åkte Sia tillbaka till Irak. Hans bror hade aldrig trivts i Norge, och åkte tillbaka redan tidigare. Det var år 2011, då Sia träffade sin mor igen i Iran, som han fick veta att både hans bror och far blivit dödade. Sias mamma hade blivit för påverkad av sorgen och de många dödsfallen i familjen, hon kände knappt igen Sia. Hans systrar var oroliga för att broderns hemkomst skulle orsaka problem för dem – både Sias bror och far jobbade inom militären i Irak innan de dödades. Båda hade arbetat med USA emot Saddam Hussein.
Sia åkte tillbaka till Norden, men i Norge möttes han av ett negativt beslut om uppehållstillstånd.
- Nu har jag varit i Finland i ett och ett halvt år. Jag studerar på Prakticum och jobbar som modell och bilmekaniker. Men jag får inte uppehållstillstånd. Jag kan gå i skola eftersom jag gjort det i Norge också, men eftersom jag inte får ett id-bevis kan jag inte ens köpa ett paket cigaretter.
Sia har fått ett negativt beslut om uppehållstillstånd från Migrationsverket, och ett från förvaltningsdomstolen. Hans fall behandlas för tillfället i högsta domstolen. På Migrationsverket säger man att alla fall behandlas individuellt. Beslutet om uppehållstillstånd baseras på bl.a. säkerhetsläget i hemlandet – till vissa delar av Irak skickas exempelvis ingen tillbaka, eftersom läget beräknas vara så dåligt. Finns det bevis för att man förföljs i hemlandet får man asyl. Sia förblir fortfarande en människa utanför systemet.
- Ämbetsmännen kan verka kalla, men vi har inte möjlighet att påverka eftersom riksdagen stiftat vissa lagar, säger Esko Repo, chef för asylsökningsenheten på Migrationsverket.
”Hela världen ska veta”
Sia har redan vant sig vid tanken att han aldrig kan bo i Irak mer. Han trivs i Finland, och har delvis vuxit upp i Norden. Nu vill han bara slutföra studierna och leva sitt liv.
- Jag skulle vilja bo med min mamma, sova i hennes armar. Men det finns inte mera, jag har vant mig. Det finns inget för mig där mera. Jag har gått igenom mycket och tycker att jag är stark. När jag berättar det här åt människor säger de att de förstår, men jag tror inte att de gör det. Eller när de ser vår pjäs säger – de ser inte vad som hänt, verkligheten.
Är du inte rädd för att bli fast då du är så öppet berättar att du är papperslös?
- En massa människor vet vad som hänt i mitt liv. Jag vill att hela världen ska veta.