Konstnären skall komma för publikens skull och inte tvärtom, tycker Erik Söderblom, konstnärlig ledare för Helsingfors festspel.
-Jag försöker svänga på steken, så att vi ser publiken som subjekt, och konstnären som objekt.
Söderblom jämför konsten med att läsa en bok. Man måste faktiskt läsa den, annars blir den oläst. Det är i själva verket publikens skapande och kreativa närvaro som gör evenemanget. Som artist vet Söderblom mycket väl hur lyhörda de som står på scenen är för publikens energi.
Alla behöver inte komma upp på scenen
Då man pratar om konst tror Söderblom att det väldigt mycket handlar om barnet inom oss. Som barn vill man uppleva allt med händerna eller hoppa upp på scenen och vara med. Som vuxen sitter man däremot ofta still och tar in konsten på ett annat sätt.
-Vi talar till barnet i den vuxne, i all konst vi gör, menar Söderblom.
Detta betyder ändå inte att Söderblom vill riva upp alla ur publiken på scenen under en pjäs eller ha åskådaren att måla tavlor under en utställning.
-Allt är interaktivt, också om du bara sitter i din bänk. Man måste tro på det man ser, att uppleva konst har vissa element av bön, religion fungerar inte heller om du inte tror. Det är lika med konstverk, inför en bild måste du försjunka i en trans, och då öppnas den inre topografin för dig.
Helsingfors festspel lockade i år över 200 000 besökare, visade 812 föreställningar, hade 36 världspremiärer och besöktes av konstnärer från 35 olika länder.