Bara några dagar efter terrordådet den 22 juli 2011 beslutade det norska socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF att verksamheten skulle fortsätta på ön. I september ifjol presenterade man planer för hur man tänker gå tillväga för att bygga upp och s.a.s. ta tillbaka Utøya. Planläggningsarbetet leds av den norska arkitekturbyrån Fantastic Norway.
När man loggar in på den norska arkitekturbyrån Fantastic Norways webbplats möts man av ett fotografi där två raska guttar kikar ut genom dörren på en illröd husvagn.
Efter avslutade arkitekturstudier ville kompisarna Håkon Matre Aasarød och Erlend Blakstad Haffner inte slå sig ner på kontoret i ett högt torn, utan de ville åta sig en mer samhällsinriktad roll på gräsrotsnivå. De beslutade sig för att resa Norge runt i husvagnen - för att skapa diskussion och debatt om och kring arkitektur i de lokala samhällen de besökte.
Under 3 år bodde Håkon och Erlend mer eller mindre i sin röda husvagn och de parkerade sin vagn i sammanlagt 14 städer längs den norska kusten.
Det är mycket man inte lär sig bara genom att läsa kartor och statistik, säger Håkon – den tysta kunskapen får man bara genom att bo in sig i ett landskap.
För arkitektduon var det viktigt att lyfta fram det unika på varje ort – dagens globala värld gör att våra städer blir alltmer likriktade med samma multinationella butiks- och restaurangkejdor i vart och vartannat gathörn – och inte minst därför är det nödvändigt att peka på det som gör en plats eller en stad speciell.
Planläggningen av Nya Utøya sätter känslorna i svang
För Håkon och hans kollega Erlend på arkitektbyrån Fantastic Norway har det alltid varit viktigt att lyssna på gräsrötterna och att föra en aktiv dialog med dem som ska vistas och bo i de miljöer och de byggnader som arkitekterna planerar – detta gäller inte minst det projekt som Fantastic Norway sysslat med det senaste året, nämligen återuppbyggandet av Utøya – ett projekt som går under namnet Nya Utøya.
Bara några dagar efter terrordådet den 22 juli 2011 beslutade det norska socialdemokratiska ungdomsförbundet att verksamheten skulle fortsätta på ön, och i september ifjol presenterade man planer för hur man tänker gå tillväga för att bygga upp och s.a.s. ta tillbaka Utøya, en ö som varit en viktig mötesplats för Arbeidernes Ungdomsfylking (AUF), under mer än 60 år.
Alternativet till att återvända till ön och fortsätta verksamheten där skulle ha varit att lämna ön och låta platsen gro igen – med påföljden att platsen för alltid skulle komma att förknippas med det fruktansvärda brott som begåtts där.
När Fantastic Norway åtog sig uppdraget på Utøya var det många svåra och tunga tankar och frågor som måste bearbetas och redas ut, både på det professionella planet, men också på det personliga planet.
Planläggningsarbetet satte igång mitt under rättegången mot Anders Behring Breivik, och trots att det måste ha varit en oerhört tung period för dem som var på ön och som överlevde den 22 juli verkar det som om arbetet med att göra upp skisser och planer för Nya Utøya hjälpte dem att bearbeta det som hände, tror Håkon.
En fråga som Håkon och Erlend funderat mycket på är säkerhetsaspekten och hur man skapar en känsla av trygghet på en plats som många idag förknippar med våldshandlingar.
Om man till hundra procent vill skydda sig från galna gärningsmän med maskinpistoler blir man tvungen att låsa in sig i en fästning, säger Håkon.
Till en början funderade man bl.a. på att bygga broar över till fastlandet och att placera ut räddningsbåtar på ön – men sist och slutligen konstaterade man att känslan av trygghet bara kan uppstå ur en samvaro och gemenskap med människor man känner att man kan lita på i en trygg social miljö.
Som ett led i att skapa trygghet på ön har man valt att koncentrera byggnaderna till ett ställe på ön – förebilden till byggnationen hittar man i hur man byggde på gamla norska gårdstun där man placerade många olika byggnader tätt tillsammans i oregelbundna förhållanden till varandra.
I samband med nyhetsrapporteringen om Utøya har framför allt en ikonisk bild etsat sig fast i folks medvetande – silhuetten som man ser från fastlandet med det vita våningshuset som ett blickfång mitt på ön och rädda ungdomar på flykt.
En av de centrala uppgifterna för arkitekterna har blivit att återta öns profil – och i slutändan hoppas Håkon att folk ska kunna se att ön fått nytt liv.
Istället för den vita byggnaden kommer det nybyggda samhället att stå i centrum.
Att balansera mellan att minnas och att glömma
När man funderar på hur man ska förhålla sig till platser där det skett dödsskjutningar och katastrofer av olika slag är det viktigt att tänka på balansen mellan att å ena sidan glömma, å andra sidan minnas.
På Utøya kommer man att vika en del av ön för en minneslund som släktingar och vänner till offren för den 22 juli-terrorattacken kan besöka, men ungdomsförbundet hoppas att ön inte ska bli en turistattraktion som lockar nyfikna människor på samma sätt som till exempel Tjernobyl.
Men avsikten är inte att göra hela ön till en minneslund – tvärtom önskar man att verksamheten på ön fylls av aktivitet på samma sätt som tidigare. Man hoppas att Utøya också i framtiden ska stå som en symbol för ungdom och för framtidshopp.
På Arkitekturmuseet i Helsingfors kan man se en stor klocka i trä som Fantastic Norway tillverkat – denna klocka kommer att hänga uppe i tornet i byns hjärta.
Enligt en gammal centraleuropeisk påsktradition bytte man i påskatid ut kyrkklockorna av metall mot kyrkklockor i trä för att hedra de döda.
Mer info om Fantastic Norway och arkitekturbyråns olika projekt kan man ta del av på byråns egen webbplats.
År 2011 gjorde Håkon Matre Aasarød och Erlend Blakstad Haffner en sexdelad tv-serie för norska NRK där de tog pulsen på norsk arkitektur. TV-serien kan man fortfarande se på NRKs webbplats.