Clik here to view.
Samtidigt som bland annat teatrarna har presenterat höstens spelschema uttrycker regissören Erik Söderblom djup oro för vartåt den finlandssvenska kulturen är på väg.
Enligt honom har kulturen varit inne på fel spår redan länge. Det har bland annat lett till att många finlandssvenska teatrar kämpar för sin publik. Söderblom efterlyser en åtgärdsplan för att hålla kulturen levande. Söderblom har själv några konkreta exempel.
- Man kunde till exempel instifta pris till lärare som på ett medvetet och djuplodat sätt presenterar den finlandssvenska konsten för sina elever. Man kunde årligen ge fem pris på fem tusen euro till de lärare som har presenterat mest teater till sina elever.
Liten kultur behöver liten puff i rätt riktning
Eftersom finlandssvenskarna är en relativt liten grupp anser Söderblom att det är möjligt att med rätt enkla åtgärder se konkreta resultat. Mer kultur i skolorna ger om tio år en aktiv publik för våra teatrar, en publik som kan läsa teater och som kan se den som ett sätt att reflektera och bygga upp samhället. Förutom skolorna borde allt från lärarutbildningen till konstfinansieringen ses över, enligt Söderblom.
Vem har ansvaret för att planera och genomföra sådana här åtgärder?
- Det är inte min sak att påpeka vems ansvar det är. Det är på sätt och vis ett delat ansvar. Alla som är intresserade av att det här språket och den här kulturspillran hålls livskraftig kan nog dra sitt strå till stacken.
Språket för kulturen vidare
Mest oroad är Söderblom för just teatern eftersom en så stor del av den finlandssvenska kulturen handlar om språket. Det är på teaterscenen språket kan ge uttryck för vår kultur.
- Vi bör ha en teater som på ett för teatern idiomatiskt sätt tar fasta på de frågor som vi har att göra med i vårt samhällsliv.
Det går enligt Söderblom ändå inte att göra utan en publik som ser teatern som en spegel för sin egen situation.
- Det som gör situationen knepig är att den publik som eventuellt någon gång har funnits har nu försvunnit. Teaterns betydelse för en finlandssvensk är inte gångbart med teatern som en verkligt aktuell konstform.
Finns det hopp för den finlandssvenska kulturen?
- Med de här analyserna är det alltid så att det som är en hotbild är samtidigt en möjlighet. Ingenting är svartvitt. Jag vill inte vara någon domedagsprofet men jag inser att det nog hänger på var och en att inse vilken situationen är. Om man bara blint går framåt och inte ser sig omkring och inte läser tidens tecken så är vi nog nu redan så små att det finns en risk för att vi assimileras.
