Det var en tidig novembermorgon. Jag och min bror vandrade med sömnen i ögonen från hamnen vid Stadsgården i Stockholm, riktning Globen.
När vi kom fram märkte vi att vi inte var de första på plats. En handfull tält och omkring 100 ungdomar stod lika sömnögda och förväntansfulla som vi i höstrusket. Vi skulle få vara med om något stort. Vi skulle få se Green Day. Det här var år 2011. Jag var 26 år gammal. Min bror 24.
Resten av de som väntade var i huvudsak flickor i åldern 14-16. Jag tog min plats längst bak i kön, intill två tjejer som hade släpat med sig en, redan år 2011, väldigt gammalmodig cd-spelare.
- Green Day kan man bara lyssna till på skiva, förklarade de. Inte på någon jävla mp3-spelare.
Ett lugn spred sig i mitt sinne.
- Vad är din favoritlåt? frågade den ena.
- She! svarade jag.
- Aah… Någon gammal låt..? Från vilken skiva?
- Dookie, svarade jag. Från 1994.
- Jaha… Då var vi inte ännu födda.
1990-talet var ett intressant decennium på många sätt. Inte minst ur ett musikperspektiv.
1980-talets trender med dance, glam metal, hip hop och new wave hängde med till 90-talet. Dessutom introducerades nya genrer som grunge, britpop, industriell rock och den nya punken. En del av banden har blivit tidlösa legender som för alltid kommer att ha sin plats i historieböckerna. Andra lämnar vi helst kvar i pojk- och flickrummen hemma hos våra föräldrar.
För dej som inte upplevde musiken på 90-talet då det begav sig kanske en festival som We Love The 90’s med artister som E-Type, East 17, Natalie Imbruglia, Coolio och en fjärdedel av Ace of Base, tyda på att det inte gjordes något av mer än möjligtvis nostalgivärde på den tiden.
Och visst är det nostalgi hela festivalen bygger på. Även om man kan argumentera för att Imbruglias låt Torn faktiskt var en riktigt bra dänga, så är det knappast många som idag väljer att spela just de här artisterna hemma på stereon (förutom Webb-Muffe, men så är hon också lite speciell).
Här kommer en liten ödmjuk crash-course i vem som är vem och vad du måste känna till om 90-talets musikelit.
Rock
Den alternativa rockmusiken fick ett stort uppsving under början av 90-talet och blev en av de mest trendsättande genrerna ända fram till årtiondets slut.
Underkategorierna grunge, indie rock, nu metal, industrial metal och punk rock kom alla till under 90-talet.
Nirvana introducerade grungen för världen och trummisen Dave Grohl lade grunden för post-grungen med sitt eget band Foo Fighters. Indie rock blev en term för de band och genrer som inte antogs av de stora världsomspännande skivbolagen.
Punken fick ett uppsving I början av 90-talet genom framgången av Green Days album Dookie och efterföljdes av band som The Offspring och Weezer. Grunden till det som kallas nu metal lades av band som Faith No More, Rage Against the Machine och Cypress Hill då de började kombinera rap med rockmusik. Pionjärerna inom nu metal, Limp Bizkit och Korn, banade väg för mera chockerande band som Slipknot.
Andra viktiga rockband från 90-talet:
Red Hot Chili Peppers, R.E.M., Pearl Jam, Bush, Live, The Smashing Pumpkins, Beck, Sonic Youth, Pixies, No Doubt, NOFX, Blink-182, Rancid, Bad Religion, Nine Inch Nails, Marilyn Manson, White Zombie och System of a Down.
Green Day med låten She, nittonhundranittinånting...
Pop
Även om Michael Jackson hade sitt genombrott långt tidigare skulle en översikt över 90-talets popmusik inte vara komplett utan att nämna Kungen av Pop. Hans singel Black or White, från skivan Dangerous, var en av de mest sålda singlarna under hela årtiondet och singeln You Are Not Alone blev den första någonsin att debutera på första plats på Billboard Hot 100 listan.
Spice Girls tog världen med storm och blev den största kommersiella fenomenet från Storbritannien sedan The Beatles.
I övrigt kan man säga att 90-talet var tonårspopens årtionde med artister som Backstreet Boys, *NSYNC, Hanson, Christina Aguilera, Britney Spears, Jennifer Lopez och Destiny’s Child och All Saints.
Videon till Spice girls debutsingel Wannabe höll sig på första plats i 13 veckor efter premären, även om den förbjöds i vissa delar av Asien på grund av att Mel Browns bröstvårtor ansågs för obscena.
Hip hop
På 90-talet tog rapmusiken en ny vändning i och med att Dr. Dre släppte albumet The Chronic. Plötsligt började man tala om Gangsta rap och rivaliteten mellan artister från USA:s öst- och västkust engagerade en hel generation rap-entusiaster.
Artister som 2Pac, The Notorious B.I.G., Jay Z, Queen Latifah, Nas, Wu-Tang Clan, Snoop Dogg, Lil Kim, Eminem, LL Cool J och Coolio slog igenom under 90-talet, och mot slutet av årtiondet fick artister som Outkast, Ludacris, Missy Elliott och Lil Wayne sitt genombrott under genren Dirty south.
Den sista stora listhitten som släpptes under hela 90-talet var faktiskt en hip hop-låt, nämligen Thong Song av artisten Siscó, som kom ut den 31 december 1999.
2Pac Shakur blev en legend inom gangstarappen, speciellt efter sin död som var ett resultat av konflikten mellan öst- och västkusten i USA.
Elektronisk musik
Eftersom datorer och utrustning för att göra elektronisk musik blev betydligt billigare under 90-talet dök det också upp en hel drös nya artister inom den genren.
Även om den största delen av musiken var ämnad för dansgolvet uppkom en massa olika underkategorier som techno, trance, happy hardcore, jungle, drum and bass, house, big beat och trip hop. Också en del elektronisk musik, så kallad electronica, som var ämnad för att lyssna till hemma kom till på 90-talet med bland andra artister som Moby.
90-talet var ravefesternas årtionde och i England, Tyskland och Italien ledde de till ny lagstiftning som förbjöd den typen av festivaler, men också här hemma raveades det flitigt bland annat i Sibbos skogar.
Andra kända artister inom den elektroniska musiken från 90-talet:
Prodigy, Vengaboys, 2 Unlimited, DJ Bobo, Dr. Alban, The Chemical Brothers, Fatboy Slim, Aphex Twin, Massive Attack, Mr. Oizo och Björk.
Prodigy skapade rubriker och censurerades med sin video till singeln Smack my bitch up.
Britpop
I början av 90-talet dök det i Storbritannien upp en ny genre som en reaktion mot den amerikanska ungdomskulturen. Medierna började snart kalla fenomenet för britpop och band som Blur, Suede, Pulp, Manic Street Preachers, Supergrass, The Verve och inte minst Oasis.
Mot slutet av 90-talet var de flesta av banden upplösta, men två band som höll sig kvar vid ytan var Travis och Coldplay.
Blur var ett av de stora banden inom britpopen. Bandet slutade i början av 2000-talet men har på senare år plockat upp instrumenten igen.
90-talet var ett fantastiskt årtionde och mycket hände under de här tio åren i musikhistorien. Mycket, mycket mer än det som nu syns på 90-talsfestivalernas affischer. Det finns massor att upptäcka och bli nostalgisk över. Vilka guldklimpar tycker du att jag glömt bort?