- Det är Lill-Babs som går och sätter sig i knät på främmande karlar. Det är inte Barbro, för det skulle hon inte våga.
Så förklarar Barbro "Lill-Babs" Svensson skillnaden mellan artistnamnet och sitt riktiga namn.
- I tanken är vi ju samma person, säger Barbro. Privat är jag väldigt blyg men på scen vågar jag precis vad som helst.
- Jag var galen i idrott som barn. Sysslade med allt från kast med liten boll, till löpning, handboll, längd och framförallt höjdhopp.
- Men jag har inte hoppat så högt som tidningarna skriver. Mitt rekord ligger där kring 136-142 cm, säger Barbro Svensson.
- Jag är väldigt glad att jag har idrotten i botten, att jag har god kondition. En läkare mätte en gång min lungkapacitet och konstaterade att den motsvarar en manlig skidlöpares.
Numera är det främst golfen hon ägnar sig åt. Och hon gläds över att hon får spela tillsammans med barnbarnen. Familjen är nämligen oerhört viktig för Barbro.
-Tänk när barnbarnen ringer och frågar ifall jag vill spela golf med dem. Jag blir så stolt, för tänk att de vill gå ut med mig, säger Barbro som har tre döttrar, nio barnbarn och ett barnbarnsbarn.
60 år som artist
Barbro Svensson slog igenom som 15-åring.
- När jag började fanns det ju inte ens tv. Sen hade vi plötsligt två kanaler och så kom ju färg-tv. Men allt gick inte så fort på den tiden. 
- Jag tycker lite synd om dagens ungdomar. De är så begåvade och duktiga men allting går så fort. De hinner inte med och ändå förväntas de vara med överallt. De ska dessutom kunna både sjunga, dansa och agera.
- Allt det där kunde vi också, men vi fick tid att lära oss. Idag ska de kunna precis allt när de ställer sig på scen.
- Jag blir så sur när ungdomarna kritiseras så hårt, när de inte får tid att växa. Och det finns så många begåvningar i Norden, säger Barbro.
Sjunger gärna på finska
Många av de utländska musiker Barbro sammarbetat med har lyft fram den speciella nordiska folktonen som kännetecknar vår musik.
- Den finns där som en trygghet, trots att vi inte är medvetna om det speciella i vår musik.
- Roger Moore bad mig sjunga en svensk folkvisa på hans 70-års bjudning i Los Angeles. Och jag sjöng en norsk-finsk trollpolska, säger Barbro.
- De andra gästerna tog sig för hjärta och utbrast:
- Åååh vilken vacker melodi, vilken fin stämning.
- Och finskan är så vacker. Många som inte har varit här tycker att språket är så hårt. Men det tycker inte jag, säger Barbro.
Och Barbro har haft tillfällen att sjunga på finska.
- När Mark Levengood fyllde 50 år skickade jag en hälsning där jag sjöng på finska till honom, säger Barbro. Så ringer han mig och säger:
- Åh du underbara kvinna, du är så fanstastisk. Jag älskar dig så mycket och du sjunger så fantastiskt. Och din finska, den är bedrövlig.
Älskar sitt jobb
Att trappa ned finns inte på den snart 77-åriga artistens agenda.
- Jag har de senaste tio åren försökt trappa ned. För jag vill faktiskt ha tid att umgås med min familj och mina vänner.
- Men då det här jobbet är så roligt. Och jag har så svårt att säga nej. För jag vill ju så otroligt gärna göra det här, säger Barbro Svensson. Jag älskar mitt jobb. Att få förmedla alla fantastiska texter jag fått. Och att få nudda vid folks känslor.
- Så jag fortsätter nog ett tag till. Men jag ska försöka lugna ner mig lite, tillägger hon.
- Jag är så tacksam och ödmjuk inför livet och allt jag fått. Därför har jag lätt för att dela med mig av ett leende. Det är det minsta vi kan göra för våra medmänniskor, säger Barbro.
Ingen karl i sikte
Någon Klas-Göran finns det för tillfället inte i Barbros liv.
- Visst kan jag sakna en man i mitt liv ibland, säger Barbro. Men jag jobbar så pass mycket att det går bra ändå.
- Men vem vet? Nästa gång vi träffas kanske jag inte sitter här ensam i soffan.