Fastlagen och fastan är varandras motsatser. Under de tre fastlagsdagarna har man fått frossa med fläsk och fastlagsbullar, men på askonsdagen inleds den stora fastan.
Fastlagen:
Fastlagen är mer än bara fastlagstisdagen, som ju är den mest synliga av fastlagsdagarna hos oss. Sandra Lemström, som studerar folkloristik vid Åbo Akademi har tagit reda på varför vi firar fastlagen och vilka sedar som hör ihop med den.
Tidigare hörde vetebrödet under fastlagen ihop med borgerskapet, eftersom vete inte var något var och en hade möjlighet att baka av. Under äldre tider har man ägnat sig åt olika lekar för att till exempel få linet att växa bra under den kommande växtperioden. Kälkåkningen har också långa traditioner och då var det det magiska elementet som var viktigt, inte så mycket tävlingsmomentet.
Under fastan trodde man tidigare att onda makter var i farten och det fanns saker som man skulle undvika för att inte drabbas av olyckor. Om man inte åt kött på den blå måndagen skulle man drabbas av ont i ryggen och man skulle inte dricka någonting utomhus eftersom man utgick från att vattnet jäste och medförde olyckor.
Det finska ordet laskiainen har en något osäker bakgrund, antingen handlar det om att man landar i fastan eller att man räknar dagarna till påsk.