I dag firar tusentals blivande studenter penkis, eller bänkskuddardagen som firandet också kallas, men varför klär abiturienterna ut sig och kastar godis? Vi vet.
Kring 40 000 abiturienter firar penkis som en avslutning på skoltiden. Det betyder att vårens hörförståelser nu är över, och läsperioden startar. Men varför åker vi runt på ett lastbilsflak, utklädda till exempelvis krokodiler eller nunnor, samtidigt som vi kastar godis på folk?
Det visar sig att traditionen sträcker sig ända till 1920-talet, när vi började skriva studentexamen i skolorna, precis som nu. Men då åkte eleverna inte omkring på lastbilsflak, utan på slädar. 
- Man åkte ut på mindre utfärder och ibland kunde man också ha plakat med sig, säger Carola Ekrem som är arkivarie på Svenska litteratursällskapets folkkultursarkiv.
Traditionen har utvecklats till det vi har i dag, under en lång tid. På 30-talet började man också ordna baler, som påminde om det vi i dag kallar de gamlas dans.
- På 40-talet kom kriget och då blev det en paus i det hela. Ingen ville fira något och många pojkar var ute vid fronten, också abiturienterna, säger Carola.
Efter kriget tog firandet fart på allvar
- Då började hela helheten vi har i dag med program i skolan, utklädning och massor av planering kring skyltar och läromiddagar. Så man kan säga att formen av penkis som vi har i dag drog igång på 50-talet, säger Carola.
Från 60-talet och framåt blev det ibland också mycket kaos och vandalisering på penkis.
- Det berättades om att folks kläder förstördes och att hela skolan kunde bli fullkomligt vandaliserad, till och med av exkrementer och skräp. I vissa skolor blev det då förbjudet att fira penkis. 
Att helvetet brakade lös på penkis är ändå ganska förståeligt.
- Förr i tiden så var det på penkis man söp riktigt ordentligt för första gången. Det var första gången man slocknade, säger Carola.
Godis är makt
Men det är inte bara alkohol som förtärs på penkis. Abiturienterna på lastbilsflaken slänger också ut enorma mängder godis till de hurrande massorna på gatorna.
- Man kastar godis åt sina skolkamrater eftersom man ska visa att man har lite makt. De blir kvar i skolan och själv ger man sig ut på flaken där stämningen är mer råbarkad.
Men godiset är inte bara till för att retas med sina yngre skolkamrater.
- Godiset är också en symbol för välvilja, lite som härskare förr kastade något åt folket för att visa sin position, säger Carola.
Precis som de flesta så kommer också Carola ihåg sin egen penkis.
- På den tiden gick man i flick- och pojkskolor och vi firade med en pojkskola i Borgå. Det var oerhört häftigt att träffa pojkar. Det var en vattendelare i våra liv, det här att pojkskolorna skulle bjuda flickskolorna till penkis, säger hon.
Vill du ha mer penkis? Här ser du glimtar från 1949 och från 1980- och 1990-talet.