En av de mest dramatiska sångerna av Jean Sibelius är ”Flickan kom ifrån sin älsklings möte” till text av Johan Ludvig Runeberg. En sång som blir till ett svindlande stort drama trots det lilla formatet på knappa tre minuter.
Sången beskriver hur en flicka kommer hem efter att i smyg ha mött sin älskade. För sin mor försöker hon dölja mötena ända tills sanningen går upp för henne, sanningen att han hon har blivit bedragen. Då väller alla känslorna fram.
Dess-dur blir ciss-moll
Runebergs text är mycket stark och Sibelius har komponerat musik som ytterligare förstärker den. Musiken följer alert hela handlingen och då klimaxen nås flyttas tyngdpunkten från pianostämman till sångstämman. Det som började i godmodig Dess-dur i pianot stannar plötsligt upp i ett ciss-mollackord och sångaren blir den som driver handlingen vidare.
Det som var ung spirande kärlek förbyts i upprördhet som intensifieras och slutar i fasa då otroheten och sveket avslöjas. Flickans värld kollapsar och hon vill dö.
Dramats höjdpunkt
En gång hörde jag på en konsert den här sången sjungas av en rätt begåvad sångerska. Tyvärr hade hon förberett sig enbart på det sångtekniska utan att ha en aning om vad sången handlade om.
Musikaliskt var det en njutning att lyssna på henne, men då sångerskan hade kommit fram till det sista ordet, det som summerar hela dramat, blev det pinsamt fel. För den här sångens två viktigaste vokaler är Å och O och det gäller att välja rätt då man kommer till den sista tonen.
Flickan kom ifrån sin älsklings möte,
kom med röda händer. Modern sade:
"Varav rodna dina händer, flicka?"
Flickan sade: "Jag har plockat rosor
och på törnen stungit mina händer."
Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med röda läppar. Modern sade:
"Varav rodna dina läppar, flicka?"
Flickan sade: "Jag har ätit hallon
och med saften målat mina läppar."
Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med bleka kinder. Modern sade:
"Varav blekna dina kinder, flicka?"
Flickan sade: "Red en grav, o moder!
Göm mig där och ställ ett kors däröver,
och på korset rista, som jag säger:
En gång kom hon hem med röda händer,
ty de rodnat mellan älskarns händer.
En gång kom hon hem med röda läppar,
ty de rodnat under älskarns läppar.
Senast kom hon hem med bleka kinder,
ty de bleknat genom älskarns otro."