Clik here to view.
Anna-Sofia Nylund och Lidia Bäck, duon bakom arbetsgruppen Nameless, har blickarna fästa på sig själva. Via kameror. Live på nätet. Och det är du som sitter i andra änden och tittar.
Det här är grunden för projektet ”Room without escape – ett obscent webbperformance” som inleddes i går och pågår under en veckas tid. Risken för missbruk känns som ganska stor, och det är just det som är meningen.
- Vi har under flera års tid funderat på subjekt och objekt och vem som bestämmer när en kvinna är endera, berättar Anna-Sofia.
De har tittat på det här temat på var sitt håll, Lidia inom burlesken och Anna-Sofia inom filmen, bland annat har Laura Mulveys filmteorier om den manliga blicken fungerat som inspiration. Och de kom båda fram till att det bästa sättet att ta itu med det här var genom att själva sätta sig som objekt.
Inga gränser utom några
I söndags inleddes projektet med temat leksaker. På frågan om Anna och Lidia har någon gräns för vad de kan tänka sig att göra, är svaret nej, med modifikation.
- Vi försöker göra allt, men vi har ju ändå makten i slutändan över hur vi gör saker, hur vi tolkar uppgifterna, säger Anna-Sofia. Vissa saker, som att döda varandra, kan vi ju inte, vilket vi fick många förslag på. Någon föreslog att vi skulle krama ihjäl varandra, vilket vi testade, men det fungerade inte riktigt.
Diskussionen var till en början mycket finlandsvenskt försiktig, enligt Lidia och Anna. Men det hela tog mera fart när den (ö)kända onlinecommunityn 4chan, som bland annat gjorde sig kända för The Fappening där ett stor antal nakenbilder på kändisar läckte ut, hittade duon.
- De censurerar sig ju verkligen inte, till skillnad från finlandsvenskarna som kanske till och med känner oss på något sätt, säger duon. Det är när vi flyttar ut ur den här trygga zonen som det verkligen börjar hända saker.
Vems blick det är avgör du
De teman och de kostymer som används under de här sändningarna verkar konstruerade för att styra beteendet åt ett visst håll, och frågan är hur mycket duon får ut information om den manliga blicken, och hur mycket det egentligen säger om duons uppfattning om samma blick.
- Tanken med kostymerna är att vi ska vara så lika varandra som möjligt så att de som tittar ska våga utforska sina gränser, säger Anna-Sofia och Lidia. Det är tydligare att visa det vi talar om när vi pratar om den manliga blicken eller kvinnan, men det är klart att det handlar om den objektifierande eller sexualiserande blicken. Och det kan vara vilket kön som helst.
Onsdagen den 11.2 går sista delen av Room without escape. Vill du vara med och objektifiera Lidia och Anna-Sofia fram till dess, eller bara se hur det hela går till kan du göra det här.
Mera om tankarna bakom Room without escape och en video på vad du kan förvänta dig:
http://svenska.yle.fi/artikel/2015/02/01/flickorna-gor-allt-du-begar-allt
