Filmregissören Klaus Härö från Borgå tilldelades idag ett pris av Luterilaisen kulttuurin säätiö (Luthersk kulturstiftelsen). Han fick priset för att han i sina filmer lyft fram människor i underläge, dem som brukar kallas de små i samhället.
Priset motiveras också bl.a. med "Härö visar i sina filmer att människan i sina handlingar och val i alla tider har mötts och möts av samma grundläggande frågor och samma moraliska frågeställningar" och "Härös lågmälda och opretentiösa filmer sprider nådens, förlåtelsens och förtröstans evangelium"
Vid prisutdelningsceremonin i Kyrkans hus i Helsingfors sade Härö att han i sina filmer vill berätta om människans lott på jorden; hur vi är stoft som efter en kort och orolig tid som levande människor återgår till att vara det. "Men under vår korta tid här på jorden kan vi leva i förvissning om att när vi inte själva räcker till tar Gud över. Jag vet att jag, när krafterna till slut tryter, får komma hem till Gud och därför är jag inte rädd, fast livet ofta bjuder på stora utmaningar och svårigheter. Om jag i mina filmer lyckas förmedla dethär, då har jag lyckats".
Härös senaste projekt är filmen Fäktaren, som har premiär i mars. Den utspelar sig i 1950-talets Estland och skildrar krocken mellan individens samvete och strävan och den kommunistiska samhällsapparaten. Liksom i flera andra av Härös filmer spelar barn en mycket viktig roll. Tidigare har han bl.a. regisserat filmerna Elina, som om jag inte fanns (2002), Den nya människan (2006), och Post till pastor Jakob (2008).
Luterilaisen kultturin säätiö - stiftelsen administreras av Uleåborgs stift, så priset överräcktes av biskop Jari Jolkkonen. Förutom penningsumman består alltså priset av ett stort bläckhorn i glas, med tillhörande fjäderpenna - en hänsyftning på det det berömda tillfälle då Luther i själskamp kastade sitt bläckhorn i väggen.