Närbiblioteken ute på landsbygden kämpar för sin överlevnad när kommunerna sparar. För ett år sedan räddades det lilla biblioteket i Bromarv från nedläggning och fick tre år till. Framtiden är ändå osäker för Bromarv och många andra glesbygdsbibliotek. Läs också:Närbild 15.12
”Närbiblioteken måste visa varför de behövs”
Allt fler närbibliotek ersätts med bokbuss i Lovisa
Många planer för biblioteket i Bromarv
Självbetjäning räddningen för bibborna
Barnen behöver biblioteken
- En av de största utmaningarna är att få folk att komma hit och låna böcker, säger biblioteksfunktionären Karita Lindgård som arbetat i Bromarvs bibliotek sedan 1977.
Hon trodde att bibliotekets saga var all för ett år sedan. Men Bromarf Biblioteks vänner r.f. kom till undsättning och köpte fastigheten Furutorp där byns bibliotek finns. På det sättet säkrade de framtiden i varje fall tre år framåt.
Nu jobbat föreningen aktivt för att visa att verksamheten behövs så att nästa fullmäktige bestämmer sig för att hålla kvar biblioteket.
Ett värdefullt samarbete mellan skola och bibliotek
Bibliotekschefen Maria Kronqvist-Berg är orolig över filialbibliotekens framtid i Malax. En av dem finns på den lilla ön Bergö.
- Alla föräldrar har inte tid at skjutsa sina barn till bibliotek och därför är det viktigt att barnen får gå till biblioteken under skoltid. Samarbetet mellan skola och bibliotek är värdefullt med tanke på att man säger att läsförståelsen har gått ned. Barnen får biblioteksvana och de förstår att det är ett ställe som man alltid är välkommen till var man än rör sig i världen, berättar Kronqvist-Berg.
Bokbussen ersätter inte ett bibliotek
Bokbussen har blivit ett omtyckt alternativ till de närbibliotek i Lovisa som har lagts ned. Men enligt bokbusschauffören Carl Henrik "Fille" Ramsay kan bussen inte ersätta närbiblioteken. 
- Bokbussen fungerar som ett utlåningsställe, men inte är det här ett bibliotek. Man kommer inte hit för att sitta och läsa tidningar. Jag har inte ens dagstidningar, säger Ramsay.
Jenny Olsson-Korsu som är chef för biblioteks- och kulturväsendet håller med.
- Bokbussen är inte det optimala, men det är ett bra alternativ när man ska betjäna glesbygden eftersom vi inte kan ha ett bibliotek varje by, säger hon.
”Det finns en framtid för glesbygdsbiblioteken”
Glesbygdsbiblioteken är inte hotade Det säger Johanna Selkee på Kommunförbundet. Hon är sakkunnig i biblioteksfrågor och tror att det kommer att finnas bibliotek så länge som det finns folk. Men biblioteken måste också klargöra sin uppgift och visa varför de behövs.
- Glesbygdsbiblioteken måste precis som all annan kommunal service hitta sin plats. Man borde fundera på hur man kan utnyttja biblioteksutrymmen också till annat. Om man i samband med biblioteket kan erbjuda annan service genom att till exempel ha utrymmena i ett köpcenter, i en ungdomsgård eller ett servicehus för äldre så kommer biblioteket närmare invånarna, säger Selkee.
Meröppet räddade biblioteken i Åbo
I Åbo har flera bibliotek i förorterna varit nedläggningshotade, eftersom personalkostnaderna varit dyra i jämförelse med kundunderlaget. Men sedan man började med självbetjäningsprincipen i biblioteken har folk varit nöjda. Ett självbetjäningsbibliotek eller ett meröppet bibliotek som det också kallas, innebär att personalen endast är på plats i ibland.
- Personalkostnaderna har minskat och kunderna ökat, berättar biblioteksfunktionär Elisa Kuusela som inte är orolig över sitt arbete.
Åbo har i dag femton bibliotek av vilka fem hittills fungerar enligt självbetjäningsprincipen, men ingen i personalen har blivit avskedad. De har istället fått andra uppgifter inom verksamheten.