Clik here to view.
Presidentens slott är nu ett slott värdigt en president. Det pampiga petersburgska har fått ge vika för en värdefull empirstil. De ljusa tonerna är ett minne blott.
Flera rum och salar har nu fått starka färger ur empirtidens färgpalett. Textiltapeterna går i varmt tegelrött, djupt indigoblått, guld och grålila. När man går genom rummen skiftar känslan från varmt till kallt. Färgerna har också en inbördes hierarki. Ju mörkare kulör desto finare rum.
Strumpor och gardiner
Rikssalen, Spegelsalen och Matsalen är intakta i sin ljusa färgvärld. Kristallkronorna är putsade, reparerade och har fått en strumpa som täcker de nakna kedjorna. Rikssalens belgiska kristallkronor har fått silverfärgade sidenstrumpor, som sätts på plats med knappar. Spegelsalens franska kristallkronor har fått guldfärgade strumpor.
Spegelsalen pryds av nya romantiska gardinuppsättningar i vitt siden. Fönstren mot Esplanaden har också fått nya gardinuppsättningar, som påminner om Shakespeares dramer.
Annars ger det nya Slottet en känsla av det danska Amalienborg-slottet. Modiga färgval, som bygger på empirtidens historiska kulörer. Moderna italienska designlampor, som ser ut som ljusa cirklar, lyser upp trappan till Atrium. Esplanadens tambur hade tidigare väggar målade med vit latex-färg. Nu har man valt ut de två skickligaste målarna, som målat marmorerade mönster på väggarna, enligt originalupplagan.
Den gotiska salen
Den gotiska salen är en avlång sal med ett högt, kupolformat innertak. Tidigare har vi sett ett ljust kornblått innertak med guldfärgade stjärnor. Den målningen gjordes på 1970- talet enligt ursprungliga ritningar av Carl Ludvig Engels son Carl Alexander Engel. Nu har man skrapat bort två lager med kirurgkniv, och fått fram originalmålningarna i pudriga pastelltoner, av botaniska motiv och medaljonger. En bård av landskaps- och stadsvapen pryder salen. Ursprungsplanen var att måla porträtt av tsarfamiljens medlemmar i stället för vapnen.
Dörrarna har fått sin ursprungsfärg, de är odrade och skall se ut som tunga ekdörrar.
Slottets historia
Presidentens slott var från början skeppsredaren Heidenstrauchs bostad. Huset stod färdigt år 1820, såg ut som ett franskt adelspalats och var det mest ståtliga huset i Helsingfors. Arkitekten var Pehr Granstedt och Carl Ludvig Engel gjorde de slutliga korrigeringarna. År 1837 såldes Heidenstrauchska huset och blev Helsingforsresidens för Rysslands kejsare. Då byggdes en ortodox kyrka, en balsal och en matsal med rymligt kök.
Byggnaden har fungerat som militärsjukhus. Den senaste renoveringen gjordes på 1970-talet och 1972 ordnades ingen fest.
Slottets stilriktning är Petersburgsempir, som kännetecknas av rosetter, antikiserande föremål, örnar, lagerkransar, svanar, lejon, lyror och akantusblad. Möblerna är gjorda av mahogny och vitmålad björk. Stilen föddes i Paris, som Napoleon lyfte upp till ett modecentrum. Modeskaparen Gianni Versace skulle ha trivats i det här palatset.
Jukka Relas, som har disputerat i Slottets inredning, berättar att det kejserliga möblemanget i Gula salongen köptes med Alexander den I personliga medel till det första guvernörspalatset vid Senatstorget. Samma möbler köptes till Vinterpalatset i S:t Petersburg. De hade förstörts i Ryssland, men finns som helt intakta på Slottet. I salongen hade man förut röda sidengardiner med tofsar, en viktoriansk inredningsstil.
Den vackra Rikssalen var sjukhussal för sårade soldater från Europa mellan 1914-17. Rikssalen har formen av Vinterpalatsets S:t Görans sal. Kakelugnarna är ritade av Jac Ahrenberg. Efter 1938 och renoveringen slutade man använda dem.
Pelarna i Rikssalen är korintiska, såsom sig bör i offentliga byggnader. Joniska pelare är mer akademiska och finns i universitetsbyggnader. Sådana finns utanför Slottet mot Esplanaden och inne i Spegelsalen. Spegelsalen påminner om musiksalen i Shauspielhaus i Berlin ritat av Karl Friedrich Schinkel.
Slottsfogden Anne Puonti har hållit i trådarna under hela renoveringen.