Clik here to view.
I modersmålsläraren och barnboksförfattaren Katarina von Numers-Ekman har Svenskfinland fått sin första läsambassadör.
Forskning visar att läsfärdigheterna bland barn och unga har försämrats under senare år, och därför satsar Svenska Kulturfonden nu på läsning och läsfrämjande arbete i de finlandssvenska skolorna.
Det treåriga projektet finansieras av Svenska Kulturfonden och genomförs av Sydkustens landskapsförbund tillsammans med Svenska modersmålslärarföreningen i Finland och Tidningen i skolan.
Undersökningar visar att en 7-åring har ett ordförråd på 5 000 -7 000 ord. Om hen fortsätter läsa litteratur av olika slag kommer hen 10 år senare att ha ett ordförråd på 50 000-70 000 ord. Om hen inte läser någonting utanför skolan har hen som 17-åring ett ordförråd på 15 000-17 000 ord - hur kan vi uppmuntra våra unga att läsa mer?
Katarina von Numers-Ekman är modersmålslärare och barnboksförfattare och har en mångskiftande erfarenhet av att arbeta med litteratur samt barn och unga.
I den nyutnämnda läsambassadörens uppdrag ingår bl.a. att kartlägga och koordinera den läsfrämjande verksamhet som bedrivs av olika aktörer och organisationer på fältet samt att skapa kontaktytor mellan dessa.
I uppdraget ingår också att arrangera fortbildning för lärare och andra målgrupper, och att komma med råd och tips för att stimulera barn och unga till läsning – både i skolmiljö och i hemmet.
Som bäst jobbar von Numers-Ekman med att bygga upp en webbplats där olika aktörer på fältet kan mötas och utbyta tankar och erfarenheter.
- Drömmen är att skapa nya samarbeten mellan olika personer och organisationer beträffande barns och ungas läsning. Förhoppningen är att så småningom få till stånd konkreta läsprojekt i skolorna – och då står framför allt de yngsta eleverna i fokus, säger Katarina von Numers-Ekman.
Vikten av högläsning
För ett antal år sedan gick föreningen Hem och skola ut med uppmaningen till föräldrar att läsa tillsammans med sina barn: ”En kvart om dagen” löd devisen som skulle uppmuntra till högläsning i hemmet.
De senaste åren visar undersökningar från Sverige att högläsningen i hemmen minskat de senaste åren, och Pisa-undersökningar visar att barnens läsförmåga sjunkit drastiskt. I Sverige har barns läsförmåga t.o.m. kommit att bli en valfråga inför de stundande riksdagsvalen.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin vill t.e.x satsa 100 miljoner SEK på att stöda och uppmuntra läsning i skolorna:
– Vi behöver nya böcker på många skolbibliotek. Det finns många skolbibliotek som inte haft råd eller möjlighet att köpa in nya böcker på många, många år, säger Frodlin i en intervju för SVT.
När allt kommer omkring handlar det om att unga skall kunna konkurrera om jobb på arbetsmarknaden och då krävs ofta goda kunskaper i såväl skriftlig som muntlig framställning samt god läsförståelse.
Också i Finland finns en oro för den negativa trenden beträffande läsning bland barn och unga, bekräftar Katarina von Numers-Ekman, och hon tar fasta på begreppet ”litterär amning” som används i Sverige som ett sammanfattande begrepp för hur vi bör sträva efter att i så unga år som mjöligt marinera våra barn i texter och språk, rim och ramsor.
- Högläsning har många positiva effekter på läsförståelse och på ordförrådet. Vi ska inte sluta läsa högt för våra barn efter att de själva lärt sig läsa, konstaterar von Numers-Ekman, som tror att framför allt pojkarnas bristande intresse för läsning i en viss ålder kan hänga ihop med att man alltför tidigt slutar att läsa tillsammans.
Viktigt att hitta de rätta lässtrategierna
Vad beror ointresset för läsning på? Ibland kan själva läsprocessen kännas betungande och man saknar flyt i läsningen, det kan hända att man inte fått de rätta strategierna eller verktygen för sin läsning och då undviker man lässituationerna, konstaterar Katarina von Numers-Ekman som också lyfter fram såväl hemmets roll när det gäller inställningen till läsning.
- I skolan gäller det att para ihop rätt text med rätt elev. Då dyker givetvis frågan om resurser upp: i vilken grad har skolbiblioteken medel att införskaffa nya böcker, noterar von Numers-Ekman.
I högstadiet kan det också råda en viss antipluggkultur där det upplevs som ocoolt att läsa.
Enligt Katarina von Numers-Ekman pratar man mycket om att pojkarna läser mindre och sämre, men hon vill gärna undvika alltför långtgående generaliseringar:
- Det finns pojkar som är s.k. goda läsare och som läser mycket, samtidigt som det finns flickor som är svaga i sin läsning – kanske vi istället borde tala om intresserade och ointresserade läsare?
I både Sverige och Norge har läsrörelsen ingått samarbete med idrottsföreningar för att nå ut till barn och unga, och Katarina von Numers-Ekman hoppas att man också i Svenskfinland kunde få tillstånd ett brett nytänk kring hur vi kunde nå ut till de unga läsarna utanför hemmet och skolan.
I Dagens Nyheter listar Sveriges läsambassadör Johanna Lindbäck och DN:s Lotta Olsson 10 tips som får barn att läsa.