I somras fick pjäsförfattarnas egen organisation Labbet 650 00 euro av Svenska kulturfonden för att utveckla och vaska fram finlandssvensk dramatik. Marina Meinander är en av dem som ska hjälpa pjässkribenter att finmejsla manus för teaterscenen.
För tillfället driver Labbet två olika projekt med avsikt och mål att lyfta nivån på finlandssvensk dramatik: dels det treåriga REKO-projektet som finansieras av Svenska kulturfonden och som riktar sig till erfarna skribenter, dels allmänna och öppna kurser för hugade skribenter som vill prova på att skriva dramatik.
Enligt dramaturgen Marina Meinander handlar det i grund och botten om att skapa en kritisk massa som vill ha kvalitativt högstående finlandssvensk dramatik, och de senaste åren har man på Labbet kunnat skönja ett ökat intresse för och ett sug efter nyskriven finlandssvensk dramatik.
I samband med de kurser man håller i Labbets regi vill man öka förståelsen för dramatik och hjälpa kursdeltagarna att hitta sin egen personliga röst samt förstärka de verktyg man har att gestalta sitt ärende på scenen, konstaterar Marina Meinander.
Stort intresse för att skriva dramatik
När REKO-projektet lanserades i somras fick Labbet ett stort gensvar från hugade skribenter och sammanlagt 80 ansökningar flöt in. Fredagen den 5 september kommer Labbet att kungöra namnen på de 14 professionella skribenter som man kommer att arbeta vidare med för att åstadkomma en pjäs för teaterscenen.
REKO har slutit avtal med ett antal finlandssvenska scener om att framföra de kommande pjäserna på scen.
De som deltar i en del av de allmänna kurserna kommer å sin sida att få höra sina texter framföras av skådespelare under s.k. läsningstillfällen.
-Vi har lyckats i vår målsättning om vi förmår höja statusen på nyskriven finlandssvensk dramatik, och om vi förmår skapa en positiv spiral där basen är goda texter som vi kan utveckla till utmärkta texter som i sin tur blir till bra, berörande och tilltalade teater som spelar en roll. Stora teaterupplevelser gör att publiken börjar kräva fler motsvarande pjäser, och teatrarna börjar inse att nyskriven dramatik kan vara såväl ekonomiskt och konstnärligt som publikt hållbart. Allt detta leder till att dramatiker får mer jobb och att de kan utveckla sitt skrivande – i bästa fall kommer repertoararkitekturen i framtiden att bli mer präglad av nyskrivet och lokalt material, slår Marina Meinander fast.