
Vi gick på bio för att kolla in historien om en av vår tids största modeskapare - Yves Saint Laurent. Filmen rörde recensenten till tårar, men blev det något modebingo?
Det har gått sex år sedan modeskaparen Yves Saint Laurent dog, men under de senaste åren har han åter igen varit väldigt aktuell. Han gör sig påmind med allt från utställningar och böcker till dokumentärer, och i år kommer två filmer ut som är baserade på hans liv: Jalil Lesperts Yves Saint Laurent, och Bertrand Bonellos Saint Laurent. Den jag har sett – Yves Saint Laurent – har fått sitt samtycke av Yves livspartner Pierre Bergé, och därför har filmskaparna kunnat använda sig av autentiska kläder och miljöer i filmen. Ett stort plus.
Namedropping
Huvudrollen görs av Pierre Niney och likheten till Yves är slående. Efter ett tag glömmer jag bort att det faktiskt inte är Yves själv jag ser på vita duken. Jag ser också en hel del kännspaka plagg dyka upp här och där, som till exempel skepparjackan, Mondrianklänningen (det stora genombrottet för Yves), smokingen, den transparenta blusen och safarijackan. Karl Lagerfeld (spelad av Nikolai Kinski) dyker också upp flera gånger, och självklart får vi en skymt av Christian Dior. Jag kunde sitta här och namedroppa hur länge som helst, för det här är en riktig modefest, och jag sitter med dreglet rinnande längs mungiporna.
Historien
Filmen följer Yves liv från när han som endast 21 år ung liten blygis blir chefsdesigner för modehuset Dior, via grundandet av hans eget modehus som han gör tillsammans med Pierre Bergé, till slutet av 70-talet när han visar upp den fantastiska ”ryska kollektionen” som anses vara en av modehusets mest banbrytande kollektioner. Yves var då redan djupt märkt av droger, sprit och bipolär sjukdom. Förutom modet tar filmen också fasta på Yves förhållande med Pierre Bergé (spelad av Guillaume Gallienne). Den visar upp hur viktig Pierre var för Yves – både rent affärsmässigt och personligt. Yves sade själv att det enda han är bra på är hans jobb, och för att ta hand om allt det andra fanns Pierre.
Det blev inget bingo
Webbredaktionen funderade ut nio typiska ämnen som vi förknippar med mode, och med bingolappen i handen gick jag och såg filmen. Men blev det något bingo? Nej. Men det var väldigt nära.
Slutbetyg
Modenörden i mig jublar när jag ser filmen, och jag tror inte jag kommer att vara ensam om den saken. Vet du inget om Yves kan det vara bra att läsa på lite, eller kanske se någon dokumentär (till exempel L’Amour Fou) för att bättre kunna hänga med i det stundvis ganska rappa tempot. Men du måste inte vara sjukt intresserad av mode för att njuta av filmen. Gillar du gripande dramer med kärlek, sorg och liv fyllda av både mot- och medgångar, ja då gillar du nog också Yves Saint Laurent. Jag ger filmen fyra smokingar av fem.
Filmen har premiär fredagen den andra maj.