Elisabeth Rehn, långvarig riksdagsledamot, Finlands första kvinnliga försvarsminister och FN:s specialsändebud talar med Bettina om sin syn på läget i världen och reflekterar över oron gällande Ukraina och Ryssland och om EU:s roll i konflikten.
Oroligheterna i Ukraina och Ryssland har väckt farhågor överallt i världen. Också Elisabeth Rehn har följt med händelserna och är mycket bekymrad över läget. Hon säger att vi redan länge invaggats i tron att allt är underbart och att oro över krig och fred inte är aktuell längre.
Paralleller till det forna Jugoslavien
Elisabeth Rehn opponerar sig starkt mot uppfattningen att EU, som förr i världen var en fredens organisation, nuförtiden anses behövas enbart för att bevaka ekonomiska intressen. Det har inte på länge funnits sådan osäkerhet i Europa som just nu, anser hon.
Elisabeth Rehn har starka band till Balkan där hon i många år fungerat som FN:s människorättsrapportör och hon säger att hon blev mycket orolig över president Putins tal i vilket han lovade att alla ryssar, oberoende var de bor, ska försvaras av Ryssland. Det påminde henne om Slobodan Milosevics tal i Kosovo där han lovade att serberna aldrig mera skulle behandlas illa. Efter det bröt ett hemskt inbördeskrig ut i Serbien och i hela Balkan, och hela det forna Jugoslavien trasades sönder.
- Mötet i Genève mellan Ryssland, Ukraina, EU och USA lovade ett slut på fientligheterna, säger Elisabeth Rehn. Men det avtalet har inte hållit en sekund.
Srebrenica, Rwanda och Syrien
Elisabeth Rehn har i sin roll som EU:s specialutsända sett mycket hemskheter. Hon har bland annat besökt massgravar där kropparna av unga män som försökt fly från kriget i Srebrenica låg.
- I stället för att svimma eller bryta ihop blev jag så förbannat arg, säger Elisabeth Rehn. Sådant får inte hända i Europa. De här unga killarna ska inte ligga där och bli påtittade och filmade.
Elisabeth Rehn tycker att man borde göra mycket mer för freden än man gör, men medger att det är ganska lite man kan göra. Inför folkmorden i Rwanda, som tidsmässigt inträffade mycket nära Srebrenica, stod FN lika tandlös. Rehn säger att FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan sörjde mycket dessa båda händelser.
Rehn tycker också det är beklagligt att ingenting blivit bättre i Syrien, som hamnat i skuggan av händelserna i Ukraina och Ryssland.
- Vi glömmer bort den föregående katastrofen när det kommer en ny, säger Rehn. Och så fortsätter allting på samma sätt.
Putin, Ryssland, Ukraina och Nato
Elisabeth Rehn tror att det inte var särskilt klokt av EU att forcera fram det avtal med Ukraina som den dåvarande presidenten inte undertecknade på grund av påtryckningar från Ryssland. Det var ju där allt började. Ukrainarna gjorde uppror och Putin såg sin möjlighet på Krim. Putin hade redan då han tillträdde första gången i ett tal tagit upp beskyddandet av ryssarna, och Krim är väldigt ryskt. Chrusjtjov hade donerat Krim till Ukraina 1954 och Jeltsin ”glömde” att ta det tillbaka 1991. Ryssland ville ta tillbaka äganderätten över området som har en betydande rysk marinhamn.
Forskare från olika håll i världen har påpekat att Putin redan tidigare sagt att om Nato ännu utvidgas så måste Ryssland agera på något sätt. Men västvärlden har inte alls reagerat på det.
- Jag fick en chock, säger Elisabeth Rehn. Och jag höll en lång föreläsning om Finlands ställning som EU-land och om de baltiska Natostaterna. Ingen kommer någonsin att glömma den lektionen.
Elisabeth Rehn har alltid varit för ett Natomedlemskap och hon tror att det var det som fällde henne i presidentvalet 1994. Hon har inte ändrat åsikt, men säger att ingen vill ha oss just nu. Vi är ett väldigt känsligt område för tillfället.
- Vi måste ändå själva bestämma hur vi vill ha det, säger Elisabeth Rehn.
Övriga gäster i programmet är Juha Wiskari, som är aktuell med boken Kiireentappoase och Emma Schnitt som blev två i talangtävlingen Voice of Finland.
Programmet sänds måndagen den 28.4. och kan efter sändning ses på Arenan.