I år är Kapstaden som första afrikanska stad världens designhuvudstad. Året är fullt av designmässor och utställningar för lokala och besökare. Ett av stadens viktigaste mål är ändå att genom konst och design förbättra vardagen för de fattigaste invånarna.
Inklämt mellan järnvägsspåren och egnahemshusen i Kensington, norr om Kapstaden, står den lilla kåkstaden Kuku Town. 25-åriga Verona Joseph leder det lilla samhället på 20 familjer och hon är i full fart med att organisera upp arbetet då jag anländer.
- Vi håller på att bygga nya, bättre hus. Vi har förstört de gamla hemmen för de var för små och farliga. Alla är så ivriga, vissa har inte sovit en blund i natt, säger Joseph.
Projektet är ett samarbete mellan staden, välgörenhetsorganisationer och invånarna i Kuku Town. Invånarna betalar 10 procent av de nya husen och staden och organisationerna står för resten. De gamla skjulliknande husen ska bort och istället byggs 20 större, brand- och översvämningssäkra, plåthus med var sin toalett och vattenkran. Det är något familjerna aldrig tidigare har haft.
- När du bor i en kåkstad glömmer folk att du finns. Du känner dig inte som en del av samhället. Nu känner vi oss äntligen som en del av staden igen. Allas självförtroende har höjts. Vi skämtar och säger att vi ska slänga bort allt det gamla och skaffar nytt: nytt hem, ny man, ny pojkvän, skrattar Joseph.
Dags att få ordning på kåkarna
Det här är ett av målen med designhuvudstadsåret i Kapstaden, att genom innovativ design och formgivning engagera invånarna och förbättra vardagen för stadens allra fattigaste. Andy Bolnick leder organisationen Ikhayalami och det är hennes patenterade hus och idé ”blocking-out” som tillämpas i Kuku Town.
Tanken är att organisera de nya husen så att räddningsfordon kommer åt dem och så att det bildas en naturlig gårdsplan. Den bidrar till samhörighet och ökad säkerhetskänsla för kvinnorna och barnen. Bolnick har gjort bakgrundsarbete och provat sig fram i många år för att kommit fram till rätt koncept. Enligt henne hör design i allra högsta grad hemma i kåkstäderna.
- Ingen känner kåkstaden bättre än invånarna själv. Idén om en gårdsplan fick jag från ett av mina första projekt. En familj på tre personer hade en liten, liten gård. När vi byggde om tog jag bara det de redan hade skapat och förstorade den, säger Bolnick som beskriver sig själv som en gerillaarkitekt och designer.
Mat och konst för resenärer
Den som reser till Kapstaden i år och gillar konst kan istället för de traditionella konstgallerierna besöka tio vanliga hem i den fattiga förorten Langa. Hemmen har omvandlats till konstgallerier för designhuvudstadsåret och visar upp verk av lokala konstnärer som Zolani Siphungela, Patrick Holo och Velile Soha.
Matentusiaster kan å sin sida besöka något av de otaliga matevenemang som ordnas på vingårdarna i stadens närhet. Det lönar sig också att försöka spana in en av tolv food trucks, det vill säga gamla lastbilar som har omvandlats till trendiga snabbmatsrestauranger.
Hela nio av året projekt görs i samarbete mellan finländare och sydafrikaner. Bland annat Las Madurasinghe har samarbetat tätt med Ville Relander, chef för Helsingfors stads matkulturstrategi, och koordinerar en mängd matrelaterade projekt i staden. Det handlar om allt från de så kallade food trucks till kompostering och stadsodling.
- Mat är något som berör alla, vare sig det handlar om gourmémate eller bristen på mat. Det är varken exkluderande eller bestraffande. Det är ett njutbart ämne, säger Madurasinghe.
Han är tacksam för hjälpen han fått från Helsingfors och säger att målet nu är att hitta finansiärer och försöka skapa en liknande plattform för matdesign i Kapstaden som Helsingfors stad redan har.
Helsingfors hjälper i bakgrunden
Ända sedan Kapstaden utsågs till designhuvudstad av världens designorganisation ICSID har Helsingfors aktivt hjälpt till med förberedelser och genomförandet.
- Vi fick ingen hjälp av den förra staden Seuol så vi ville bryta den trenden. Vårt tema år 2012 var en öppen stad, ett öppet Helsingfors. Med den principen har vi öppet delat med oss av våra lärdomar, säger Laura Aalto, marknadsförings- och kommunikationsansvarig för Helsinki World Design Capital 2012.
Båda städerna gjorde ändå samma misstag enligt Aalto, de har för många projekt. Helsingfors hade över 550 projekt och Kapstaden har i år närmare 500 officiella projekt. Städerna har också väldigt olika utgångslägen då en stor del av befolkningen i Kapstaden lever i fattigdom. Kapstaden och Helsingfors har ändå närmat sig uppdraget på liknande sätt.
- Båda städerna ser att formgivning är en enorm resurs och drivkraft för att en stad ska kunna utvecklas, säger Aalto och fortsätter:
- Över hälften av världens befolkning lever i städer och urbaniseringen bara fortsätter. De verkliga designutmaningarna finns i städerna. Vi måste fundera på hur vi ska kunna röra på oss, transportera saker, bo och producerar energi på ett effektivt men människovänligt sätt, säger Aalto.
Programmet för Kapstadens designhuvudstadsår hittas här.
Mer om matbilarna finns på Cape Town Food Trucks Facebook-sida.
Vill du besöka Langa kvarteren hittar du mer information här.
Organisationen Ikhayalami .
FAKTA:
Design ska överbygga samhällsklyftorna
- Kapstaden har nyligen listats som ett av stadens bästa resmål av både New York Times och reseguideförlaget Lonely Planet.
- Designhuvudstadsårets mål är att via design skapa en hållbar och produktiv stad och samtidigt överbygga historiska missförhållanden efter apartheid.
- Kapstaden är den första afrikanska staden som står värd för designhuvudstadsåret.
- Designhuvudstaden utses vartannat år av världens designorganisation ICSID. Tidigare designhuvudstäder är Turin, Seoul och Helsingfors.