En av 1900-talets mest älskade och lästa författare, colombianen Gabriel García Márquez, har avlidit. Nobelpristagaren och fadern till den magiska realismen lämnar efter sig en verklighetssinnad diktvärld av noveller och romaner, som speglar en tid av våld och förtryck men också samhörighet för hela Latinamerika.
Cancern blev för mycket för Gabriel García Márquez, som avled på torsdagen, 87 år gammal.
García Márquez har varit en betydelsefull författare för Latinamerika och hela världen ända sedan hans första mästerverk, romanen "Hundra år av ensamhet", publicerades år 1967.
Boken har sålt i långt över 50 miljoner exemplar och Márquez internationella succé blev upptakten till vad som kom att kallas för den latinamerikanska boomen, närmare känd som den magiska realismen.
Enligt journalisten och litteraturvetaren Tuva Korsström är Gabriel García Márquez på många sätt en stor litterär gestalt i vår tid.
- Folk vill ha berättelser. Och han är en fantastiskt berättare. När hans böcker började komma från Latinamerika så var det något alldeles nytt. Det var så otroligt fint och det var en kontrast till det som hände i Europa inom litteraturen, till exempel eftervågen av den nya franska romanen som var ganska torr och teoretisk, säger Korsström.
Sättet att berätta tar fantastiska dimensioner
Márquez inledde sin skrivarkarriär som journalist, efter att ha hoppat av sina studier i juridik. Han var senare aktiv som journalist under hela sin författarkarriär, också som politiskt aktiv i Colombia.
Som journalist lärde sig Márquez att känna igen en bra historia och att berätta den skickligt - något som senare kom att utmärka honom i hans romankonst.
I familjekrönikan "Hundra år av ensamhet" skildrar Márquez sin egen födelseby Aracataca, som han kallar för Macondo, ur ett barns ögon.
"Hundra år av ensamhet" har blivit en symbol för blomstrande och magiska berättelser om exotiska miljöer, som också speglar gemensamma minnen av våld och tyranni.
- Det är hans sätt att berätta om det som gör att det tar sådana fantastiska dimensioner, den där förmågan att förvandla till och med en ganska trist vardag till någonting fullständigt magiskt - det är helt enkelt fantastiska historier som griper en. Även om människorna kan flyga i luften och så vidare så känns de väldigt nära en. Det har ju sin förklaring i att Márquez baserade sina historier på människor som han kände och som han hade upplevt, säger Korsström.
Márquez har skrivit ett tiotal stora romaner i samma stil, bland andra "Den onda timmen" och Kärlek i kolerans tid".
Den kanske något tunglästa "Patriarkens höst", med en särskild stil som inte är typisk för hans andra böcker, höll Márquez själv som sitt stora mästerverk.
- När man tänker på "Patriarkens höst", så handlar det väldigt mycket om en blodig och grym period i Latinamerikas historia. Márquez sade själv att om det är någonting som kommer att få hans namn att överleva så är det "Patriarkens höst", men det är en ganska svårläst bok. Han skriver med två sidor långa meningar som gör det ganska tungt att läsa, vilket inte är typiskt för hans andra böcker, säger Korsström.
Nobelpristagare och politiskt aktiv
1982 belönades Gabriel García Márquez med Nobelpriset i litteratur, men han är också känd för sitt politiska engagemang.
Márquez blev något av sinnebilden för kampen mot Latinamerikas högerdiktaturer. Márquez var mycket kritisk till USA och var under flera år förbjuden tillträde till USA.
Den kubanska presidenten och diktaturen Fidel Castro var hans personliga vän och Márquez var mycket fascinerad av Castro.
Trots kritik från andra latinamerikanska författare var Márquez en Castroanhängare in i det sista och en stark gynnare av Fidel Castros regim på Kuba.
Márquez extrema vänsterpolitiska åsikter har ändå aldrig gjort intrång på hans böcker, som finns kvar för eftervärlden att läsa och lära av.
- Han lämnar efter sig en viss litterär berättarstil. Och en författare lämnar alltid efter sig böckerna. Man kan alltid gå tillbaka till "Hundra år av ensamhet", till "Patriarkens höst", till "Kärlek i kolerans tid" och alltid hitta någonting. Varje ny läsare hittar någonting nytt i dem, säger Korsström.