Clik here to view.
Musikkritiker Seppo Heikinheimo lämnade in sin biografi Mätämunan muistelmat till förläggaren våren 1997. I slutet av memoarerna räknade Heikinheimo upp orsaker till varför han ville ta livet av sig. Snart efter detta, i slutet av maj, begick han självmord på hotellet Pasila i Helsingfors.
Heikinheimos chef, Helsingin Sanomats före detta chefredaktör Reetta Meriläinen, fick ett telefonsamtal från Heikinheimo sent den kvällen.
- Seppo sa att nu händer det. Nu är slutet nära, säger Meriläinen.
Hotet om självmord var inte det första. Heikinheimo hade nu som då ringt sin chef och hotat att ta livet av sig. Heikinheimo och Meriläinen hade ofta diskuterat hans psykiska problem under de dryga tjugo år de varit kolleger. Fram tills denna punkt hade hoten förblivit bara hot.
- Min första tanke var ”aha, nu är det igen den tid på året eller månaden då han tänker på självmord”, säger Meriläinen.
Men den här gången försäkrade Heikinheimo henne om att det längre inte finns något som hjälper. Han sa att han försäkrat sig om att han inte kunde hittas före han dött och samtalet gick inte att spåra.
Under samtalet började Heikinheimo tala långsammare.
- Då blev jag verkligen orolig. Jag gissade att han svalt många tabletter att det påverkat hans talförmåga. Det var en fruktansvärd stund när samtalet i andra ändan tystnade totalt. Jag ropade i telefonluren i säkert fem minuter efter att han tystnat, men det var helt tyst.
Vid midnatt bekräftade Heikinheimos fru Päivi för Meriläinen att kritikern hade avlidit. Meriläinen berättar att hon greps av en fullkomlig hopplöshet.
Slukades av mörkret
- Jag förstod att hans avsikt med samtalet var god, eftersom han tackade för min förståelse och allt jag gjort för honom. Men trots den goda avsikten lämnade han en alldeles fruktansvärd börda, säger Meriläinen.
Reetta Meriläinen berättar att samtalet är ett av hennes livs mest traumatiska ögonblick.
- Varje gång jag pratar om saken känns det som om ett ärr spricker upp.
Enligt Meriläinen är det svårt att förstå orsakerna till självmordet. Heikinheimos psykiska problem och tendens att söka sig till konfliktsituationer ledde till att människor försvann ur hans närvaro. Det här gällde inte enbart de finska musikkretsarna som Heikinheimo ofta tvistade med, utan till slut också hans vänner.
- Han var en man med skarpa psykiska kontraster. Han var mycket driftig och företagsam, men sen fanns också de här mörka skuggorna som slukade honom, säger Reetta Meriläinen om sin långvariga kollega.
Text: Pietari Kylmälä ja Tuomas Karemo
Översättning: Hanna Rundell
