Backstagen är ett sunkigt barkök. Bland tomma ölkorgar och smutsdisk förbereder sig Bat & Ryyd för kvällens pubgig. Det skiljer sig inte nämnvärt från vanliga rockbands verklighet när man är ute på keikka. Lösskägget och dynan ser inte ut att ha tvättats sedan åttiotalet. Ölen smakar redan några timmar före det är dags att kliva upp på scen. För det är ju trist att vänta. Och vad annat kan man göra i en bypub? Någon scen finns det inte heller så dansgolvet får duga.
Vi följer med förberedelserna för kvällen och riggar upp tv-kameran. Ryyd insisterar på att intervjuas i sin scenutstyrsel med förvrängd röst som på skivorna. Vi försöker koppla trådlösa mikrofoner och få generatorrösten ur barens högtalare, men vi ger till sist upp och lovar att förvränga hans röst sedan senare i klipperiet.
Man märker att skämtrock tar på krafterna. Ryyd sluddrar lätt och konstaterar att humormusik är världens svåraste gren. När vi frågar vad han skulle ha gjort annorlunda säger han att han skulle ha druckit litet mindre.
Kläm på bröstet
Bland de första gästerna kunderna på baren finns två unga tjejer, jag tippar på att de är kring 20. Bat & Ryyd går omkring i sina svettiga orangea trikåer och plasthjälmar och flickorna vill fota sig tillsammans med duon. De äldre herremännen bakom lösskäggen passar på att grabba ett fast tag om varsitt bröst för poseringsbilden och tjejerna skrattar litet nervöst. Inte verkar de bli särdeles kränkta, men litet irriterat förvånade kanske. Incidenten kommer på tal ett par timmar senare när den ena tjejen fått några järn i sig. Men hon tror trots det att kvällens gig skall bli kanon.
"Ehtaa tavaraa" på YouTube:
Den ursprungliga hitlåten
När det begav sig
Men vi tar en kort genomgång av bakgrunden: Humorduon Bat & Ryyd hade den där ena hiten 1989. De klädde sig i orangefärgade superhjältetrikåer, hade en dyna som lösmage och vikingahjälmar vända bakfram. Plus lösskägg och tassiga Valborgsbrillor. Många kan fortfarande gnola ”Ehtaa tavaraa” som var en egen tolkning av Pet Shop Boys ”It´s a sin”. Sammanlagt gjorde de tre skivor: ”Ehtaa tavaraa” 1989, ”Niin kallis on maa” 1991 och ”Ryydimaa” 1998. Efter det har det varit ganska tyst kring dem. Ryyd säger att det nuförtiden är litet som en terapiform att fara ut och spela utanför hemtrakterna.
På den finska skämtrockscenen har vi genom åren sett mer eller mindre lyckade band. I Finland kan man lätt få en listetta genom att kravla sig över stängslet där det är som lägst. Nu säger jag inte att just Bat & Ryyd gjorde det. Vi hittar många pellar från diverse ”talang”-tävlingar vars musikaliska alster ingen kommer att gnola om ett år. Än mindre 25 år senare. Minns ni Pete Parkkonen? Eller Ari Koivunen? Inte vi heller. Säg ”Bat & Ryyd” och många börjar instinktivt nynna ”nyt loppui sahti...”
Bat & Ryyd idag
När jag och Joakim Rundt besöker Pub Paratiisi i Turenki hösten 2013 vet vi inte vad vi kan vänta oss. Jag tippar på att Bat & Ryyd drar fullt eller ganska fullt hus på en bar som den här. Innan giget värmer Ryyd själv upp som dj i sin civila form och spelar hits från 80- och 90-talet. Fast ingen vet ju att mannen bakom cd-spelaren är ena halvan av kvällens huvudartister.
Bat & Ryyd har alltid varit anonyma. Man kan ju nuförtiden googla deras riktiga identiteter på ett ögonblick så det känns litet paranoidt att intervjua Ryyd med röstgenerator, men what the heck. Showbusiness är showbusiness också när vi talar om skämtrock. Riktigt upprörd blir han när hans tidigare partner i duon för ett antal år sedan försökte sig på solokarriär under namnet ”Mr. Ryyd” och gjorde en singel. Vår Ryyd förde saken till rätten och efter det har den andre Mr. Ryyd inte setts till.
Den ”falske” Mr. Ryyds sololåt:
MR. Ryyd den falske
Fullt hus
Som jag gissade börjar det ramla in folk senare på kvällen och tills sist är stället packat. Packade är också de flesta på plats för vem vid sina sinnens fulla bruk skulle gå på en Bat & Ryyd-konsert nykter?! Folk fuldansar och sjunger med i ”Lentävä puliukko” och de andra klassikerna och stämningen är på topp.
Som Yle-journalister kan vi analysera, dryfta, fundera, spekulera och ställa oss kritiska, men faktum är att Bat & Ryyd drar fullt hus. Alla har roligt, barägaren är nöjd för han säljer öl som om det höll på att gå ur mode och förmodligen får Bat & Ryyd ett fett arvode för kvällen. Till och med tjejen de tafsade på dansar och är glad som ett barn på julafton. Säkerligen är Bat & Ryyd det också. Åtminstone kan man inte anklaga Bat & Ryyd för att bakom lösskäggen vara ”fejk” jämfört med Bat & Ryyd-imagen. Bat & Ryyd på gig hösten 2013 är lika spurgu som de är på skiva. Och därför är publiken nöjd.