”Jag har rätt att vara här”

Det diskuteras mycket kring kvinnor inom spelbranschen. Ingen som läser speltidningar eller är engagerad i spelvärlden kan ha undgått kritiken mot mansdominansen och de snedvridna könsidealen. Och en diskussion behövs verkligen. Frågan är vilka konkreta förändringar den för med sig.

- Spelen handlade aldrig om mig. Att designa spel är lätt, men att känna att man hör hemma bland dem är svårt. Men jag har rätt att vara här.

Annakaisa Kultima är spelforskare och biträdande professor vid Tammerfors universitet. Förra veckan höll hon ett mycket berörande anförande under ett seminarium på Hanaholmen, där temat var (bristen på) kvinnor inom spelindustrin. Tårögd stod hon bakom talarstolen och berättade om hur hon som kvinna har svårt att känna sig välkommen i spelvärlden.

Undersökningar visar att kvinnor och män i dag spelar lika mycket. Ändå är bara kring 20 procent av studerandena inom spelutveckling i vårt land kvinnor. Andelen kvinnor som arbetar i branschen är ännu mindre.

Spelindustrin omsatte ifjol 900 miljoner euro i Finland, som under de senaste åren utmärkt sig med några riktigt framgångsrika start up-företag. De består nästan till 100 procent av män, och ofta är det ett gäng killkompisar som börjar utveckla spel tillsammans. Först då businessen växer sig större, anställs kvinnor. Varför är könsfördelningen fortfarande så ojämn?

Finland anses ofta vara ett könsneutralt land. Vi har det relativt väl ställt, kvinnor har samma teoretiska rättigheter på arbetsmarknaden som män och vi har till och med lagar som i princip förbjuder diskriminering på grund av kön. Men könsneutralitet är inte samma sak som jämställdhet. Faran med att vaggas in i tron om att kön inte har någon betydelse är att vi då undgår att se de orättvisor som verkligen finns.

Förutom Kultima, var ett par representanter för den finländska spelindustrin inbjudna att tala under seminariet – och deras budskap var ganska hårt. En kvinnlig rekryteringskonsult berättade om hur hon och hennes kvinnliga kollega brukar göra stort intryck bland männen de träffar på affärsmöten. För att de är kvinnor.

Då någon i publiken frågade ifall de tycker att den ojämna könsfördelningen är ett problem, blev svaret undvikande.

- Kvinnorna måste själva vakna upp, var en av paraplyorganisationen Neogames kommentarer.

Om attityderna verkligen är så här cyniska är det inte konstigt att de speglas i själva produkterna, i hur kvinnor porträtteras i spelen.

Konkreta åtgärder behövs

Själva branschen måste göras mer intressant och attraktiv för kvinnor. Studiehandledning i grundskolan, karriärvägledning, mer medveten marknadsföring av utbildningarna, olika evenemang och nätverk samt kvinnliga förebilder behövs för att komma vidare från en spelkultur som reducerar kvinnor till passiva objekt.

Ett gott exempel är högskolan i Skövde i Sverige, som har startat ett nätverk för att inspirera kvinnor till att bli spelutvecklare. Donna, som nätverket heter, rekryterar studerande till utbildningen och jobbar med genusfrågor inom undervisningen. Till exempel designar man spel som är fria från stereotypier. Resultatet har varit att antalet intagna kvinnliga studerande har ökat med 16 procent mellan åren 2012 och 2013.

För att citera Annakaisa Kultima:

- Det är inte bara kvinnorna som ska ansvara för kvinnobilden inom spelbranschen. Vi måste få känna att vi har rätt att vara här.

Förresten, även om vissa spel i första hand skulle rikta sig till män, så behöver väl inte stereotypierna vara så snäva. Det är inte bara kvinnorna som har svårt att identifiera sig med karaktärerna, utan den hypermaskulina våldskulturen begränsar också mansbilden. Att bryta föreställningarna om den våldsamma maskuliniteten som någon slags monolit gagnar alla.

Mer om den kvinnliga representationen inom dataspel i Lasso, onsdagen den 9 april kl. 20 på Yle Fem och på Yle Arenan.