Clik here to view.
Okej, jag medger: jag är liiite avundsjuk på dagens fjortisar. De är knappast medvetna om vilken svintur de har, då de växer upp under den fria, obegränsade porrens tidsålder. Men det här skapar ju samtidigt inflation på porr. Den har blivit vardagsmat helt enkelt.
Snart nog kommer Storebrors grepp att hårdna kring webben, den växande nymoralismen i samhället i kombination med den nya intelligenta, appcentrerade webben som vet exakt vem det är som surfar och vart den får gå, kommer att strypa tillgången till det ymnighetshorn av porr som dagens kläppar har vant sig vid. Och plötsligt blir porren spännande igen!
Mina söner (i sinom tid, när de är i den åldern) kommer att vara tillbaka i ruta ett, i den verklighet som jag tillbringade mina tidiga tonår i, då Anttilas underklädeskatalog var något av det hetaste som fanns. Visst fanns ju den riktiga porren redan då, men jag såg sällan röken av den. Fast baserat på snacket som gick på skolgården så hade ju alla minst fem årgångar av Playboy hemma under sängen, för att inte tala om de där filmerna som storabrorsan hade hämtat från Tyskland.
Grankulla, där jag växte upp, var alltså och är såvitt jag vet fortfarande stan där alla har "gjort det" redan i elvaårsåldern, med den holländska au-pairen, alla har druckit sprit och prövat på droger långt innan högstadiet, alla har kört med pappas Kawasaki, alla har tittat på tonvis med porr - och framför allt, alla ljuger.
En porrsnobbs bekännelser
Fast storyna om porr, de stämde kanske trots allt. Som det skulle visa sig så fanns det ju en helsikes massa av det, åtminstone senare när jag fick mina händer på den på allvar. Men då hade jag ju liksom hunnit växa ur den. Jag minns att porren var en grym besvikelse för mig, sedan när jag kunde gå och köpa den lagligt, eller låna kompisarnas videokassetter.
Inte nog med att porren visade sig vara helt hejdlöst dålig; oerotisk och oftast billigt gjord - jag insåg väldigt snabbt att flåsandet inte var äkta, att ingen på riktigt knullar till takten av sliskigt syntetisatordunk och att ingen har högklackade skor på i sängen... Ledsen om jag låter som en snobb, men det här var min aha-upplevelse.
Och framför allt var porren ju plötsligt inte det minsta lilla spännande längre när den inte var förbjuden! Att när som helst kunna vandra in i närmaste kiosk och köpa en Hustler eller Erotiikan Maailma (!) eller någon annan av handarbetstidningarna, utan att expediten undrade om man inte är lite väl ung för sådant där, det förstör ju minst hälften av det roliga. Smakar det inte förbjuden frukt så får det vara.
"Tassarna bort från pappas skrivbordslåda!"
Så därför har jag fattat beslutet att jag ska göra så här då det blir aktuellt för mina egna pojkar med de här grejerna: För det första, det där samtalet om vad sex är på riktigt, det ska vi ju ha. Utan att fnissa och rodna. Det är en sak helt för sig, har inget med porr att göra.
Men vad porren beträffar så tänker jag under inga omständigheter vara "kompisfarsan" som langar ut porr åt pojkarna och blinkar menande med ögat att "se här pojkar, spring iväg nu och gör er grej", hehe he! Jag kommer definitivt att säga det rakt ut, att i det här huset ska vi inte ha någonting sådant där! Hej; jag vill ju inte förstöra grejen för dem genom att urvattna smaken av förbjuden frukt!
Men sedan kommer jag ju kanske att ”glömma” en eller annan tidning efter mig, noga valt kvalitetsstuff, k-märkt porr om de har börjat producera sådan till dess. Detta alltså strategiskt gömt i något av mina skåp där jag vet att de kommer att leta.
Läs också:
Vi måste prata om porr
"Porr är en vardaglig grej för pojkar"