År 1985 startade Europeiska Unionen ett projekt som kom att kallas för ”Europas kulturstad”. Historiens allra första kulturstad var Aten.
Avsikten med dessa kulturstäder var, och är, att föra Europas folk närmare varandra genom att öka det kulturella utbytet i Europa, att visa upp den kulturella mångfalden i Europa och att därmed väcka intresse för den kulturella rikedom som finns inom EU.
År 2000 ändrade man benämningen från Europas kulturstad till Europas kulturhuvudstad, och det året var hela nio städer s.k. kulturhuvudstäder, bland dem Helsingfors.
Sedan dess har en-två europeiska städer årligen fått äran att beteckna sig som kulturhuvudstäder i Europa.
Nationalbiblioteket i RigaNationalbiblioteket i Riga YLE/Marit LindqvistI år är det svenska Umeå och lettiska Riga som är europeiska kulturhuvudstäder.
Riga 2014 – från körsång till Första världskriget
I kulturhuvudstadsprojektet ”Riga 2014” är över hundra olika kulturinstitutioner och konstnärsgrupper involverade i olika evenemang under det pågående kulturhuvudstadsåret, som bl.a. bjuder på utställningar om allt från bärnstenens historia och folkkonst till minnen från första världskriget och lettisk film under andra världskriget, konserter med såväl internationella gäster som lokala förmågor, storslagna körfestivaler, nya operor, teaterdiskussioner, gatukonst, satsningar på litterära projekt, filmprojekt, workshopar för att idea fram vettiga och kreativa lösningar för trivsamma och levande boendemiljöer i Rigas förorter.
Enligt Anna Muhka, som är informationsansvarig för kulturhuvudstadsåret, fick ”Riga 2014” en bra start i januari när uppemot 30 000 personer deltog i den bokkedja som ordnades för att transportera böcker - bok för bok, hand för hand - från gamla Nationalbiblioteket på Krišjāņa Barona iela 14 till det splitternya huset på andra sidan floden Daugava.
Riga 2014 kulturhuvudstadRiga 2014 kulturhuvudstad YLE/Marit LindqvistRigaborna och letterna har tagit emot kulturhuvudstadsåret med stort intresse, och intresset från utlandet har varit mycket positivt, säger Anna Muhka, som har svårt att sätta fokus på några specifika tyngdpunktsområden i det digra utbudet med över 200 olika happenings och festivaler som äger rum runtom i Riga under årets lopp.
Lettlands, och Rigas, mångskiftande historia är trots allt en levande del av stadens vardag och detta syns också i programmet under det pågående kulturhuvudstadsåret.
På Lettiska nationalmuseet för konst (Arsenāls) kan man t.ex. till och med den 20 april ta del av en utställning som med utgångspunkt i år 1914 och Första världskriget visar hur krigsåren kom att ändra inte bara på gränsdragningar mellan länder och folk, utan också på vårt sätt att tänka och på våra värderingar.
På Nationaloperan har det varit urpremiär för den lettiska kompositören Kristaps Pētersons debutopera ”Mihails un Mihails spēlē šahu” (”Michail och Michail spelar schack”) som förutom att den ger åskådaren en lektion i schack via de legendariska schackspelarna Michail Botvinnik och Michail Tal, ger en insyn i förhållandet mellan Sovjetunionen och Lettland, som var en del av Sovjetunionen under Kalla krigets dagar.
Anna Muhka nämner att det tidigare KGB-huset i hörnet av Brīvības ielā och Stabu ielā kommer att öppna för allmänheten den första maj – här kommer man att bjuda på utställningar som reflekterar över Rigabornas liv och vardag under Sovjettiden samt berätta om husets historia.
Brīvības ielā, dvs. Frihetsgatan, som löper genom centrala Riga, är en gata som i sig visar hur historien format staden: för hundra år sedan hette gatan Alexandersgatan, sedan en kort tid Revolutionsgatan, därefter bytte gatan namn till såväl Frihetsgatan, och Leningatan som Adolf Hitlergatan, innan gatan återgick till att heta Leningatan i 50 år - innan man år 1991, än en gång, döpte om gatan till Frihetsgatan.
Hela programmet för Rigas kulturhuvudstadsår hittar man på adressen riga2014.org
Under veckorna 13-14 kommer Kulturtimmen på Radio Vega att bjuda på ett antal reportage från Riga.