I Italien ökar oron för världsarvet Pompejis framtid. De senaste dagarnas regn har orsakat ett flertal ras i den romerska staden, som blivit symbolen för vanvården av det italienska kulturarvet.
Italiens kulturminister Dario Franceschini har kallat ledningen för Pompeji till ett möte i Rom på tisdag. Avsikten är att diskutera skyddet av den antika staden, där de senaste dagarnas häftiga regn har ställt till med nya skador.
Under helgen lossnade stenar från en valvbåge i Venustemplet, och en mur rasade på nekropolen eller begravningsplatsen - den största någon fornromersk stad har att uppvisa.
På måndagen kollapsade en två meter bit av muren kring en forntida butik. Byggnaden hade nyligen restaurerats.
Myndigheterna antar att bristfällig dränering av området kan ha bidragit till skadorna. De områden där rasen inträffat är stängda för besökare.
Byråkrati stör restaureringen
Pompeji begravdes av aska vid vulkanen Vesuvius utbrott år 79 e Kr och återupptäcktes på 1700-talet. Staden är en del av UNESCOs världsarv och en av Italiens mest kända sevärdheter.
Men Pompeji har också blivit symbolen för den vanvård som drabbat Italiens forntida minnesmärken. Pompejis förfall uppmärksammades första gången 2010, då en del av Gladiatorernas hus med sina fresker rasade.
Beslut fattades om ett räddningsprojekt för 105 miljoner euro, delvis bekostat av EU. Arbetet inleddes i februari 2013, men det har försinkats på grund av tvister om vem som ska leda jobbet. I februari 2014 kunde myndigheterna rapportera att man slutfört första delen av projektet, restaureringen av Cryptoporticus hus, som även det är känt för sina fresker.
Men enligt organisationen Osservatorio Patrimonio Culturale (Observatoriet för kulturarv) råder nu ett vakuum i skötseln av Pompeji, och det ger de senaste nyheterna om skador extra tyngd.
- För varje ras som rapporteras, sker ytterligare nio som inte skapar några rubriker, säger organisationens talesman Antonio Irlando.
