Clik here to view.
”Framför ett verk av Tinguely frågar man sig inte vad det föreställer utan vad det gör. Verket förvånar, överraskar och roar samtidigt” skriver konstnären och kritikern Petr Rehor i boken som ges ut i samband med den stort uppslagna utställningen med många centrala verk av den schweiziske avantgardekonstnären Jean Tinguelys (1925-91) konst på Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors.
Jean Tinguely är mest känd för sina motoriserade och högljudda maskinskulpturer, och hans konst präglas av svart humor och karnevalistisk lekfullhet.
I bakgrunden finns dock en kritisk inställning till industrisamhället och de avfallsberg som vi producerar. I själva verket var Tinguely en pionjär beträffande materialåtervinning; hans skulpturer är gjorda av skrot och elmotorer.
Clik here to view.
Jean Tinguely Rotozaza II - (Copyright: YLE/Marit Lindqvist)Jean Tinguely Rotozaza II YLE/Marit LindqvistKonst av Formel-1-bilar
På Amos Andersons konstmuseum kan man bekanta sig med ett trettiotal maskinskulpturer samt teckningar och fotografier. De tidigaste arbetena på utställningen är från början av Tinguelys karriär på 1950-talet och de senaste från slutet av 1980-talet.
Till höjdpunkterna på utställningen hör t.ex. ”Rotozaza II” som slår sönder flaskor, ”Hannibal II” som påminner om en evighetskrigsmaskin, samt den stora ”Pit-Stop” som är byggd av två Formel 1-bilar.
Med på utställningen är också några skulpturer som Tinguely gjort i samarbete med någon annan, t.ex. med goda vännen Yves Klein och hustrun Niki de Saint Phalle.
Helheten kompletteras av ett urval filmer som belyser Tinguelys aktioner, bl.a. den självdestruerande skulpturen i Nevadaöknen 1962.
Clik here to view.
Jean Tinguely Pit-stop - (Copyright: YLE/Marit Lindqvist)Jean Tinguely Pit-stop YLE/Marit LindqvistDen svenska konsthistorikern Pontus Hultén och Jean Tinguely blev bekanta i Paris på 1950-talet, och under sin tid som chef på Moderna Museet i Stockholm kom Hultén att introducera både Jean Tinguely och Niki de Saint Phalle för en fascinerad och intresserad nordisk publik.
Pontus Hultén myntade också ordet ”metamenik” för att beskriva Tinguelys automater och mekaniska konstverk.
Tre stora livsintressen
Jean Tinguely har själv deklarerat att han hade tre stora livsintressen: att söka lösningar på konstnärliga problem, kvinnor och bilsport – och under olika perioder i livet växlade hans besatthet mellan dessa intressen, noterar Björn Springfeldt, som efterträdde Pontus Hultén som chef på Moderna Museet.
I den bok som utges i samband med utställningen kan man bl.a. ta del av en intervju med skulptören Birgitta Ara, som kände Jean Tinguely personligen – de träffades på ett tåg och umgicks flitigt under några år i Paris på 1950-talet:
”- Han hade märkvärdiga gener som gav honom kreativ rikedom. Sällan har man sett på maken. Han var en idéspruta. Jag tyckte ju om vad han sysslade med, det var spontant och härligt! Han var helt enkelt dundrande intressant.”
Utställningen med Jean Tinguelys verk visas på Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors t.o.m. den 26 maj.