Hur de som tjänar på människohandel tänker och fungerar är fortfarande något av ett mysterium för Jeanette Björkqvist, medförfattare till Svenska Teatern-pjäsen Kvinna till salu.
Pjäsen Kvinna till salu som på fredag har premiär på Svenska Teatern är ett samarbete mellan journalisten Jeanette Björkqvist och regissören Marcus Groth. Texten baserar sig på tidigare opublicerat rättegångsmaterial och dessutom omfattande research kring människohandel med sexuellt utnyttjande i Finland.
Hur stort problemet med människohandel i vårt land egentligen är är svårt att mäta, menar Jeanette Björkqvist.
- Om man ser på statistiken ser det inte särskilt stort ut, men mörkertalet är enormt. Det är väldigt svårt att hitta offren, och om man hittar dem är det inte säkert att de själva vidkänns vid att de är offer.
Björkqvist konstaterar att man inte vet särskilt mycket om vilka det är som blir offer för människohandel.
- Vi vet att det inte är ovanligt att offret är en ganska ung kvinna från någon av våra grannländer, ganska ofta också en ensamförsörjande mamma. Det är en sådan karaktär som den fiktiva berättelsen i föreställningen handlar om.
"När kuken står slutar hjärnan att fungera"
Hur de som tjänar på människohandel tänker och fungerar är fortfarande något av ett mysterium för Björkqvist.
- Jag vet faktiskt inte hur man är funtad om man värvar en förståndshandikappad estnisk ung flicka och börjar sälja henne. Helt normal är man inte, det är ju alldeles klart.
Björkqvist har inte fått tillgång till polisförhören som är hemligstämplade, men har ändå fått veta vad en av kunderna har sagt som förklaring till att han köpte tjänster av någon som uppenbarligen inte gjore vad hon gjorde helt frivilligt.
- "När kuken står slutar hjärnan att fungera", hade han sagt. Är det då kanske så man kan förklara bort sig?
Björkqvist konstaterar att arbetet med de här sakerna också frågor om var gränsen går till vad som är frivilligt. Som exempel tar hon ett fall med en tjeckisk kvinna som i fjol upptäcktes på ett hotell. Det såg ut som grov människohandel, men slutade med en koppleridom i domstolen.
- En förklaring till den lindrigare domen var att hon trots allt helt frivilligt hade gått in i det hela. Och det är på sätt och vis alldeles sant, det hade hon gjort. Hon hade fyra barn som de sociala myndigheterna hade omhändertagit, och hon försökte skrapa ihop pengar. Det är ju det det ofta handlar om, att man behöver pengar. Så hur frivilligt det sen egentligen var kan man ju fråga sig.
Ingen lätt pjäs
Kvinna till saluär ingen lätt pjäs, menar Björkqvist. Under en provföreställning fick hon en bild av hur publiken reagerar på pjäsen.
- En del av publiken var lite förvånad över att det inte är ett vanligt skådespel på det sätt man är van vid när man går på teater. Den är väldigt textbaserad och tung, och man får mycket information om svåra saker. Språket är många gånger rått. Det är på riktigt inte en pjäs som gör en glad.
Björkqvist har blivit prisbelönt för sina reportage i Hufvudstadsbladet och har en talang för att göra skeenden levande för läsaren, men menar ändå att en teaterföreställning kan ge en helt ny dimension åt en berättelse.
- Det är en sak att läsa om en sexköpare som i Högsta domstolen förklarar varför han inte visste att kvinnan var offer för människohandel. När man sen ser en skådespelare läsa upp materialet på scenen ger det nog något helt annat, en helt annat närvaro.
Åldersgräns på sexton år
Hur klarar man som teaterbesökare av att se föreställningen?
- Det beror säkert lite på hur man är skapt. Vi konstaterade senast igår att vi måste varna för det grova språket, och vi har också sagt att det är en åldersgräns på sexton år.
Att arbeta med researchen inför pjäsen väckte givetvis många känslor och tankar hos Björkqvist, men överst fanns en insikt om hur ojämlikt lyckan är fördelad.
- Det väcker en till insikt om hur bra man har det, då man har alternativ att välja mellan. Alla har det ju inte.
Det Björkqvist önskar att ska hända efter att folk har sett pjäsen är att den ska väcka tankar och insikter hos dem.
- Jag hoppas att vi kan väcka en medvetenhet om problemet och de olika mekanismerna. Många känner säkert att de vill göra något, och i programbladet kommer det att förutom mycket annat att också finnas en samling med länkar till organisationer som jobbar med det här på heltid.
I rollerna i Kvinna till salu ses Anna Hultin, Niklas Åkerfelt och Marcus Groth. Åldersgränsen är sexton år.