-Barn har mindre hämningar, och kan helt spontant berätta om de varit på morgonkakka eller inte, konstaterar Marika Parkkomäki om replikerna i Lilla teaterns nya pjäs.
Ett informellt samtal om den nuvarande situationen heter pjäsen, skriven av filmregissören Tomas Alfredson och författaren Johan Ajvide Lindqvist. I korthet handlar den om hur dagisbarn uppfattar arbetslivet.
-Barnen fick en uppgift att lösa, och de visste att det finns en stor chef, som det alltid finns, som kräver resultat, förklarar Parkkomäki pjäsens upplägg.
Barnen, som lekte leken utan vuxen övervakning, filmades och det materialet resulterade i en pjäs.
”Jag har aldrig haft så svårt att lära mig mina repliker”
Att barn talar på ett helt annat sätt än vuxna gjorde det svårt för Parkkomäki att lära sig sina repliker.
-För det första är ju meningarna grammatikaliskt fel. För det andra så får man inte hjälp av sina medspelare som i vanliga fall när det gäller normal dialog.
Parkkomäki syftar på att barn i sitt sätt att prata hela tiden kommer med nya infall som inte alls har att göra med det man nyss talade om.
Barn som problemlösare
Den röda tråden i pjäsen är att lösa ett problem, och här hyllar Parkkomäki barns sätt att se på sig själva och se på problem.
-Deras sätt är mycket enklare än vuxnas. Man hittar tillsammans på en lösning, och så är det så. Och sen blir allt bra.
Parkkomäki menar att det beror på att barn inte ifrågasätter sig själva, medan de vuxna alltid går via sig själv och sina värderingar inför ett beslut.
Ett informellt samtal om den nuvarande situationen har premiär den 6.2 klockan 19 på Lilla teatern.