Vad det är som får en tonsättare att skriva musik? Är det ett inre behov, som man brukar säga, eller finns det någon konkret beställning eller händelse som ligger bakom? Här är några exempel ur musikhistorien:
Joseph Haydn ville berätta åt chefen att hans musiker behövde semester (Symfoni nr.45 ”Avskedssymfonin”) medan Johann Sebastian Bach ville hjälpa en god vän med sömnsvårigheter (Goldberg-variationerna).
Wolfgang Amadeus Mozart gjorde ibland narr av andra klassens tonsättare (Ein musikalischer Spass), andra gånger skrev han enbart för pengarna (Flöjtkvartett nr.1).
Leonard Bernstein ville berömma sin väns hund (Rondo for Lifey) medan Pjotr Tjajkovskij ville visa upp ett nytt instrument, celestan (Sockerféns dans ur baletten Nötknäpparen).
Felix Mendelssohn hyllade boktryckarkonsten (Symfoni nr.2 ”Lobgesang”) medan Henry Purcell firade drottning Marys födelsedag (Odet Welcome, welcome, glorious morn).