Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) finansierar två nya forskningsprojekt inom idéhistoria och litteraturvetenskap. Projekten stöds med över en miljon euro.
Det finns ett stort intresse för Svenska litteratursällskapet som forskningsfinansiär. I början av 2013 inlämnades 37 ansökningar om medel för forskningsprojekt till SLS. Femton av ansökningarna gick vidare till steg två och utvärderades av utomstående och oberoende evaluerare.
– Konkurrensen var hård. Många goda projekt blev utan finansiering eftersom medlen räckte till för endast två projekt, berättar SLS forskningschef Christer Kuvaja.
De två utvalda forskningsprojekten startar under 2014. Det idéhistoriska projektet Kretsen kring Edvard Westermarck och det tidiga 1900-talets idélandskap studerar sociologen, filosofen och antropologen Edvard Westermarck och hans intellektuella nätverk i den vetenskapliga och samhällspolitiska debatten under första halvan av 1900-talet. Forskarna analyserar idélandskapet kring Westermarck och hans efterföljare, samt studerar på vilket sätt de förenade vetenskap och samhällspolitiska strävanden. Forskningsprojektet öppnar för ny kunskap om balansen mellan europeisk kosmopolitism och nationella strävanden inom det svenskspråkiga vetenskapsfältet i Finland.
Projektgruppen leds av professorn i idéhistoria vid Uleåborgs universitet, Petteri Pietikäinen. SLS finansierar projektet med cirka 430 000 euro. Tre idé- och lärdomshistoriker, en sociolog samt en historiker arbetar inom projektet som pågår fram till april 2017.
Det andra forskningsprojektet som får stöd från SLS är litteraturvetenskapligt.
I början av 1990-talet förändrades den finlandssvenska prosan på ett iögonenfallande sätt: från att ha skildrat ”trånga rum” gick romanerna över till att gestalta vida världar. Forskningsprojektet Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010 granskar den här förändringen med utgångspunkt i spatialitet, ett nyckelbegrepp i beskrivningarna av det senmoderna västerländska samhället och dess kultur, präglat av ökande globalisering, ny informationsteknologi och senkapitalism. Genom att analysera vissa centrala författarskap och verk (Monika Fagerholm, Lars Sund, Pirkko Lindberg, Hannele Mikaela Taivassalo, Malin Kivelä, Kjell Westö, Marianne Backlén, Johanna Holmström och Zinaida Lindén) bidrar projektet med ny kunskap om en viktig fas i den finlandssvenska litteraturens utveckling och dess sätt att gestalta pågående samhällsförändring.
Projektledare är docent Kristina Malmio vid Helsingfors universitet och fyra forskare arbetar inom projektet. Forskarna inleder sitt arbete i augusti 2014 och fortsätter fram till juli 2017. SLS finansierar projektet med 590 000 euro.
Svenska litteratursällskapet delar årligen ut medel för forskningsprojekt.