Det finns tiotals verksamma svenskspråkiga kulturföreningar i Vanda men det svenskspråkiga kulturutbudet lämnar mycket övrigt att önska. Ändå har mycket hänt på de senaste 40 åren tycker en långvarig Vandabo.
För 48 år sedan möttes Paul Fogelberg av en kulturchock då han stod utanför ett hus i det nya bostadsområdet Gruvsta. Gatorna var bara delvis asfalterade och gångvägarna saknades helt och hållet. Paul visste inte då att det var just i den här staden han skulle tillbringa resten av sitt liv.
Nu kallar sig Paul Vandabo men att anamma den rollen tog flera år säger han.
- Man kände sig en aning lösryckt i början. Man kände inte till kulturutbudet utan man åkte in till Helsingfors för att titta på teater, säger Paul.
Så småningom hittade Paul sin Vanda-identitet. Han var med och grundade en manskör och lite senare en blåsorkester. På det här sättet har han själv varit med och skapat en del av stadens kulturutbud.
Vanda-identiteten stärks av lokalt producerad kultur
Kulturutbudet på svenskt håll i Vanda är inte stort och för många verkar tv:n räcka. För Paul är det ändå viktigt att gå på konstutställning eller konsert i hemknutarna.
- Det är något som stärker den egna Vanda-identiteten om man går på evenemang som också produceras i Vanda, beskriver Paul lokalkulturens vikt. 
Richard Silin inledde sitt arbete som kulturproducent i Vanda i höstas.YLE/Rose-Marie Sundström
Antalet svenskspråkiga har minskat i Vanda. I dagens läge finns det lite över 5 700 svenskspråkiga Vandabor. Dessa Vandabor är inte alltid så lätta att nå säger kulturproducent Richard Silin.
- I bland är det lättare och i bland lite knepigare. Man måste vara väldigt lyhörd för vad de vill ha. Alla är kanske inte heller så bra på att föra fram vad de vill ha för kulturtjänster utan lyser i stället med sin frånvaro, förklarar Silin.
Gör-det-själv-kultur
Det är fortfarande lätt för Vandaborna att välja huvudstadens kulturutbud framom den egna hemstadens. För att undvika det här måste man tänka om.
- Vi måste erbjuda intressanta saker så att folk faktiskt vill komma på våra evenemang. Så jag tror starkt på att aktivera folk, att få dem att delta i skapningsprocessen. Om man får vara med och göra och påverka kulturinnehållet så tar folk också med sig sina vänner för att visa vad de har jag gjort, säger Silin.
Idéerna måste inte bara vara fräscha utan också kostnadseffektiva. Silin, som började sitt jobb som kulturproducent som Vanda i höstas, har också som uppgift att skapa mera kulturinnehåll till biblioteken. Tanken är att förvandla biblioteken till kulturhus.
- Biblioteken möjliggör att vi i ännu bättre mån kan göra kulturen tillgänglig till alla oberoende var de bor, säger Silin.
Det finns tio bibliotek i Vanda och två biblioteksbussar. Bibliotekens metamorfos till kulturhus kommer att synas i att staden under våren kommer att ordna olika evenemang så som till exempel en biblioteksbrunch.
I höstas öppnades det första själbetjäningsbiblioteket i Herrgårdsforsen i Vanda. Det innebär att biblioteksbesökare kan låna böcker också då personalen inte är på plats. Nästa steget är bibliotek som är öppna 24/7 menar Silin.